Böcker

2015 lämnade Andrev Walden ett undanskymt jobb som AD och började skriva. Idag, tre år senare, betraktas han av många som landets bästa krönikör. Hösten 2017 blev han också den första krönikören att nomineras till Stora Journalistpriset.   <br/><br/>I denna krönikesamling varvas de bästa texterna om barnen, rymden och undergången de tre bärande väggarna i Waldens skrivande med hans tecknade betraktelser av tillvaron. Alltid med nya och hittills otänkta perspektiv. Som läsare kommer du få svar på frågor du kanske inte ens visste att man kan ställa.   <br/><br/>"Ingen klär av vår snåriga tids oklokhet som Andrev Walden." /Fredrik Wikingsson     <br/><br/>"Jag älskar honom." /Nina Hemmingsson     <br/><br/>"Om jag säger något smart vid ett middagsbord har jag nästan alltid stulit tanken av Andrev Walden." /Alex Schulman

Med erfarenheter från modevärldens inre cirklar, en tid som rekvisitör hos Salvador Dalí och år i Linné- och Petrarcaforskningens internationella miljöer, penetrerar Anders Hallengren ingivelsens vindlingar och irrgångar.

Den Utbrände Kronofogden Som Fann Lyckan [Bok / Pocket]

<i>Till det omöjligas konst</i> rymmer åtta essäer om litteraturens och konstens relation till det som inte låter sig fångas i en språklig eller konstnärlig framställning.<br/><br/>Carin Franzén rör sig över ett vitt fält av estetiska, filosofiska frågor, från Dante till Jelinek. På olika vis handlar texterna om den långa väg som gör konsten och litteraturen till något mer än konsumtion.<br/><br/>Carin Franzén är docent i litteraturvetenskap vid Linköpings universitet. Hon har bland annat givit ut <i>Att översätta känslan: En studie i Julia Kristevas psykoanalytiska poetik</i> och <i>För en litteraturens etik: En studie i Birgitta Trotzigs och Katarina Frostensons författarskap</i>.

"Detta är så nära en själens biografi man kan komma ... världen och jaget elektrifieras genom denna elyseiska bok"<br/><br/><strong>Expressen</strong><br/><br/><br/><br/>"givande läsning, tydlig och närmast folkbildande."<br/><br/><strong>Svenska Dagbladet</strong><br/><br/><br/><br/>"Djupast sett handlar hans bok om vad konsten och litteraturen förmår"<br/><br/><strong>Dagens Nyheter</strong><br/><br/><br/><br/>"en kultiverad stridsskrift"<br/><br/><strong>Sydsvenskan</strong><br/><br/><br/><br/><br/><br/><br/><br/><br/><br/>I tre personliga betraktelser rapporterar Aris Fioretos om hur den starka förnimmelse av närvaro, som en kropp nedsänkt i vatten ger upphov till, omsätts i litteratur. Han talar om åtrån som texters villkor, undersöker hungern som fordrande erfarenhet och utreder elektricitet - darrningar, dallrande - som ett sätt att vara både i och utom sig själv.<br/><br/><br/><br/>Klartänkt och inkännande mediterar Fioretos över litteraturens anatomiska hemligheter. Vad gör en text angelägen, känslig, koncis? Går det att som författare ofreda universum utan att mäta sig med gudar? Och hur göra för att orden skall kännas som kött gör? <em>Solar plexus</em> är ett lika livfullt som originellt försvarstal för en litteratur som känns på riktigt.<br/><br/><br/><br/>»Jag tänkte med största tacksamhet att så länge det finns badkar lönar det sig att leva. Ett bad och en cigarett.«

"Anser du att man kan mäta värdet av en vänskap genom dess varaktighet?"<br/><br/>Den schweiziske författaren Max Frisch nedtecknade under sitt skrivande liv en rad skarpsinniga och underhållande frågor riktade både till sig och till läsaren.  Dessa kom senare att sammanställas i en bok som blev enormt populär bland hans läsare. Frågorna spänner över ett brett spektrum av ämnen, som vänskap, pengar, hemvist och döden. Genom svaren lär man inte bara känna sig själv utan kanske även sina vänner.

Simone Weil (1909-1943) var en fransk filosof vars betydelse med tiden ständigt ökar. Då inte bara hennes filosofisk-­litterära verk, utan också myten om henne som en kämpande intellektuell. Hon insåg tidigt nazismens faror och arbetade aktivt mot den, både filosofiskt och handgripligt i motståndsrörelsen.  <br/><br/><i>En civilisations plågor</i> samlar sex texter av Weil som på olika sätt berör civilisationens kris under 1930- och 1940-talet, inte sällan analyserat genom den antika litteraturen och kulturen. Linn Aplemo har översatt och Christine Zyka har  skrivit efterordet.