Samhälle & Politik

<b>"utgör ett viktigt bidrag till förståelsen av de hot Sverige står inför i dagens försämrade säkerhetsläge. Helhetsbetyg: 5." - BTJ, Bibliotekstjänst</b><br/><br/><br/><br/>Det finns en skuggvärld där krig sedan länge utkämpas med mer än soldater. Hur hänger en präst i Västerås ihop med bolaget som bygger Putins kärnvapen? Vad är kopplingen mellan tidningen Nya tider och Wagnergruppens avlidne ledare Jevgenij Prigozjin? Och varför har ryska staten köpt fler och fler fastigheter vid strategiska knutpunkter runt om i Sverige? <br/><br/>Från desinformationsnätverk, infiltration och skapande av frontorganisationer, till sabotageaktioner och systematiskt utnyttjande av inhemska konflikter för att så splittring, visar <b>Patrik Oksanen</b> i <i>Rysslands hemliga krig mot Sverige </i>att morgondagens strid redan är här. <br/><br/>Boken är en unik kartläggning av Kremls osynliga grepp om vårt medvetande. Hur förbereder vi oss för framtiden när fienden redan etablerat sig på vår bakgård?

När en våldsvåg sveper över Sverige får polis och åklagare navigera efter en helt ny brottskarta. Gängens mordräder och bombdåd planeras nu från utlandet och läggs ut på barnsoldater. Ett mordkommando leds av gängpro?len "Louise Gucci", som driver på ?era barn att åka och skjuta med automatvapen. Gängens och barnens vardag ?yter samman med mobiltelefonerna som länk. Chattarna har nu en ny natur: från stängda i gängens kärna till gruppslingor där brutalitet och underhållning glider in i varandra.<br/><br/><br/><br/>I denna inifrånskildring berättar åklagaren Lisa dos Santos om ett samhälle som reagerat för sent och förväntar sig att någon annan ska lösa problemen, och förtvivlan när en 13-åring avrättas som ett led i Sveriges största nätverkskon?ikt.<br/><br/><br/><br/>Lisa dos Santos nominerades till Augustpriset 2023 i den facklitterära klassen och 2024 tilldelades hon förlaget Natur & Kulturs debattbokspris för sin bok "Älskade bror".

Enligt 2024 års demokratirapport från Göteborgs Universitet lever 71% av jordens befolkning i icke-demokratier. För tio år sedan var den siffran 48%.<br/><br/><br/><br/>Den historiska bilden av en autokrati stämmer dåligt överens med vår tid. Numera styrs autokratier av professionella propagandister och sofistikerade, globala nätverk. Till skillnad från militära och politiska allianser kan de här nätverken snabbt anpassa sina relationer så att de obehindrat kan röra sig över ideologiska, geografiska och kulturella gränser. De har alla ett övergripande mål; att göra motstånd mot det demokratiska systemet och på det sättet underminera våra demokratiska värderingar.<br/><br/>Kampen mot denna samhällssyn - som den demokratiska världen oavsiktligt bidragit till att befästa - är ämnet för denna bok.

Per Lindebergs granskning av da Costafallet är en av det senaste decenniets mest uppmärksammade svenska böcker. Nu kommer den som nyutgåva med ett nyskrivet förord. <br/><br/>Året var 1984. I tidningar, radio och tv lärde vi känna dem, de skrämmande gestalterna Obducenten och Allmänläkaren. Under rituella former hade de styckat en prostituerad kvinna på rättsläkarstationen i Solna, sedan hon utsatts för bisarra sexuella våldshandlingar i närvaro av ett litet barn. I vad som har kallats århundradets svenska brottmålsrättegång förklarades de två läkarna skyldiga till styckningen, men kunde trots detta lämna rättssalen som fria män. Rättegången tycktes vara ett bevis för att etablissemanget skyddar sina egna; att den svenska rättvisan gör skillnad mellan uppsatta män och utsatta kvinnor. <br/><br/>I <i>Döden är en man</i> granskas den moderna myt om styckmordsfallet och de två onda männen, som skapades i massmedierna och som utgick från den bild av mordutredningen, som polisen läckte till journalisterna. Här skildras också de försök som gjorts att förhindra en ny rättslig prövning av den påstådda bevisningen i målet. Boken ger en bakgrund till den förnyade juridiska prövning av rättsövergreppen mot Teet Härm och Thomas Allgén, som väntas ta sin början under 2025, drygt fyrtio år efter den första polisinsatsen. Den har även varit en viktig utgångspunkt för Dan Josefsson och Johannes Hallboms uppmärksammade dokumentärserie <i>Det svenska styckmordet</i> som visats under vintern 2024 på SVT. <br/><br/>PER LINDEBERG (f. 1938) är vetenskapsjournalist. Han har tidigare bland annat arbetat med mediefrågor vid ett statligt forskningsråd och särskilt intresserat sig för granskningen av den form av förtäckt opinionsbildning, som kan förekomma i mediernas skenbart objektiva nyhetsrapportering. <br/><br/>"Han lyckas på 650 sidor sticka dolken i samtliga makthavare i det svenska etablissemanget, från politiker, åklagarväsendet, advokaterna, kvinnorörelsen, massmedia till kulturetablissemang."<br/>Per Olov Enquist, Expressen <br/><br/>"Ett journalistiskt storverk av ett slag som saknar motstycke eller ens något att jämföra med."<br/>Jan Guillou, Aftonbladet

Priserna på livsmedel skjuter i höjden. Köerna till matutdelningarna blir längre och längre. <br/><br/>Barnen går till skolan med tomma magar. I Facebook-grupper ber folk om hjälp för att kunna köpa lunch, medan andra shoppar matkassar på kredit. <br/><br/>Ändå handlar den politiska diskussionen mindre om resursfördelning och mer om repression och bestraffning - om att peka ut vissa individer som moraliskt tvivelaktiga. <br/><br/>Allt fler länder stänger gränserna för de hungriga med löftet om att mätta sin egen befolkning. Politiska företrädare över hela Europa har dragit upp en tydlig konfliktlinje: Ät eller bli uppäten. <br/><br/>Motståndet har samtidigt blossat upp över hela kontinenten: folk säger upp sig, strejkar och vägrar betala krisen som skapats av de som alltid har mat på bordet. Arbetare inom livsmedelsindustrin kräver bättre villkor, samtidigt som civilsamhället organiserar sig för att mätta sina medborgare. <br/><br/>I det politiska reportaget <i>Alla ska äta: Om mat, makt och moral </i>bryter Elina Pahnke bröd med de som inte blivit inbjudna till middagsbordet, för att förstå vår tids hunger. Genom att följa kosten blottlägger hon samtidens konfliktlinjer - vilka som har makten att tillgodose människor med mat, och vilka som blir förvägrade det allra mest basala. <br/><br/><i>Alla ska äta</i> skiftar fokus - från människors bordsskick, till vad som faktiskt serveras. Elina Pahnkes bok börjar i en sorts hunger - hos de vars tallrikar är tomma, för att sluta i en annan sorts aptit: begäret, längtan efter en annan sorts ordning, som utgår ifrån människors behov. Kort sagt: ett samhälle där alla ska äta.<br/><br/><i></i>Med maten som tråd fogar Pahnke olika orättvisor till en sammanhängande berättelse /.../ Det är ett genialt grepp, och dessutom väl genomfört. Expressen, Joel Halldorf   <br/><br/>För den som känner att den dominerande diskursen och dess många uttryck sköljer syret ur lungorna finns frisk luft att hämta i Elina Pahnkes bok Alla ska äta Dagens Nyheter, Roland Paulsen<br/><br/>Det är en bok med stort patos och stora anspråk, skriven med ett slags hårt kontrollerad vrede. Svenska Dagbladet, Josefin de Gregorio   <br/><br/>En mästerlig skildring av det rasifierade klassamhället Flamman, Ella Petrini<br/><br/>Pahnkes röst sticker ut och bidrar med en sannare sanning. Fokus, Sara Abdollahi   Ilskan smittar av sig Sydsvenskan, Annina Rabe   <br/><br/>"Alla ska äta är en passionerad stridsskrift som belyser klassamhället genom mat och matproduktion" BTJ, Henrik Wiktor

När professionella inom socialtjänsten, vården och andra välfärdssektorer kränker och förödmjukar andra, är det svårt att förstå varför. Hur kan professionella förlöjliga, skälla ut, ignorera och misstro andra? De är ju utbildade och anställda för att hjälpa, så det borde inte kunna ske. Men moralisk stress, omsorgströtthet och vanmakt kan leda till förråelse. <br/><br/>Dorthe Birkmoses bok handlar om när goda människor handlar ont och vad som kan vara orsaken till dessa handlingar. Hon använder ordet förråelse, när hon beskriver de processer som sker när professionella för att skydda sig själva distanserar sig från de barn, vuxna och närstående vars problem de har att hantera och lösa. <em>När goda människor handlar ont</em> är stundtals besk och manar till självrannsakan, men hon skriver också om lösningar och visar att även svåra problem som förråade kulturer går att komma till rätta med. <br/><br/>Första utgåvan av <em>När goda människor handlar ont</em> utkom 2013 i Dorthe Birkmoses hemland Danmark. Boken skapade stor debatt då den tog upp tabubelagda frågor som många professionella reflekterat över men sällan pratat högt om. I den nya utgåvan, som nu kommer på svenska, har hon uppdaterat innehållet och vidgat perspektivet genom att hämta exempel på förråelse inom även den svenska välfärden. Boken inleds med ett förord av psykologen Bo Hejlskov Elv&eacute;n. <br/><br/><strong>Dorthe Birkmose</strong>är dansk psykolog, författare och en flitigt anlitad föreläsare. Hennes bok <em>När goda människorhandlar ont </em>är förutom i Danmark och Sverige även utgiven i Norge. <h3>Sagt om boken:</h3> <br/><br/>"Författaren pekar på en rad perspektiv, bland annat att det onda finns i det goda arbetet eller att förråelse är en strategi att hantera vanmakt, empatitrötthet och stress. Hon ställer frågan varför vi inte förhindrar kränkningar men ger också förslag på hur problemen löses. Boken <em>När goda människor handlar ont</em> har alltså ett mycket angeläget budskap, illustrerat med fallbeskrivningar som ger liv åt förråelsens konsekvenser."<br/><strong>Lektör Jack Lukkerz, BTJ-häftet nr 10, 2025</strong>

»när du beskriver byn så beskriver du världen«<br/><br/>Överkalix hör till de norrländska tätorter som upplevt en brant avfolkning sedan mitten av förra seklet. I takt med att skogsindustrin automatiserades och den lokala servicen urholkades flyttade de flesta av bygdens invånare därifrån. Fyrtio år senare kommer en av dem tillbaka.<br/><br/>Genom möten med dem som stannade kvar berättar sociologen Stefan Svallfors om uppväxtorten han lämnade, det röda fäste där Sverigedemokraterna på senare år gjort sina framstötar. Det är en berättelse om vad som händer i en människa som återvänder, om klass och rotlöshet, och om det välfärdsland som också övergavs när flyttlassen gick från Överkalix.