Joanna Hellgren

Två barn passerar en rastgård. De ser genast ut varsin hund och börjar diskutera. Vems hund kan göra bäst tricks? Vems hund är smartast? Hundarna (och barnen!) utmanar sig själva och varandra. Det blir ett hejdlöst äventyr som innehåller allt från utsökt grävda gropar och räddning av katter till jakt på tjuvar och försvunna skatter. Är hundarna så smarta att de kan bestämma allt? Hur skulle det se ut då? Och hur mycket orkar en hund egentligen? Helt klart är de i alla fall supersmarta!<br/><br/>Emma Virke står för texten och Joanna Hellgren för bilderna och barnen i boken känner vi igen från Augustprisnominerade bilderboken <i>Min mamma är snabbare än din!</i> Precis som i den boken undersöker Emma Virke och Joanna Hellgren gränslandet mellan fantasi och verklighet med en rejäl dos fartfylld humor!

Trilogin Frances trotsar alla gränser och konventioner. Det är en sedeskildring, normkritisk kärlekshistoria och en berättelse om klass. Men inte minst: en barndomsskildring. Den unga hjältinnan ser mysteriet i en mönstrad träskiva, hittar en vän i en stubbe, noterar bergatrollet som flyr till skogs. Frances är en Elvis Karlsson för en ny tid. Vackrare blir inte svensk berättarkonst. - Motiveringen till Expressens ungkulturpris Heffaklumpen Efter att ha förlorat sin far skickas sjuåriga Frances att bo hos sin faster Ada. Stämningen i det nya hemmet är kylig. Ada, familjens ofrivilliga skyddsängel, lever för nätterna, då hon återskapar en dunklare version av sitt tidigare liv. Frances söker intressanta saker i omgivningen: dandyn till granne och hennes vinthundar samt en mindre solkig orsak till sin pappas död. Frances sköter sig själv men hennes ankomst sätter igång en rad händelser som förändrar livet för både henne och Ada. Intresset för den stiliga damen i porten bredvid är nämligen något de har gemensamt. I det gröna huset på landet, några år tidigare, leker Frances med grannbarnen medan hennes far August, som snart ska dö, sliter på det ena tillfälliga jobbet efter det andra för att kunna ge sin dotter en dräglig uppväxt. Men vart åker han under sin tid som vagabond? Och har Frances i själva verket övernaturliga krafter? Och vart tog Ester vägen, kvinnan som övergav sin man och sin nyfödda dotter? Fann hon sin frihet, och kommer hon någonsin att återvända? Frances gavs ut i tre delar mellan 2009 och 2012. Nu kommer den gripande, vackra och intrikata släktkrönikan om Frances, Ada, August och Ester äntligen i en påkostad samlingsutgåva. Joanna Hellgren är född 1981 och utbildad vid Konstfack. Som serietecknare slog hon först igenom i Frankrike, men hon är idag en av Sveriges mest etablerade serieromanförfattare. Hon har även illustrerat många barnböcker, bland annat nyutgåvan av Katitzi. För Frances har Joanna Hellgren tilldelats Urhunden för bästa svenska seriealbum och Expressens ungkulturpris Heffaklumpen. Hon har även nominerats till det franska Prix Artémisia.

Till den här boken finns en lärarhandledning. Du kan utan kostnad ladda ned den här.<em><br/><br/>-Skrämmer jag dig Katitzi? Jag vet inte om jag borde </em><em>berätta det här för dig.<br/></em><em>Zoni kliade Swing bakom öronen.<br/></em><em>-Om du orkat att gå igenom det så ska väl jag orka </em><em>lyssna.</em><br/><br/>Katitzi har börjat gå i skolan igen efter att hennes och Lump-Nickes rymningsförsök misslyckades. Hennes bror Paul har lovat att hjälpa Lump-Nicke med arbete och bostad. I lägret på Tantogatan bor nu ett 50-tal personer. Katitzi undrar varför Zoni, som är vuxen, sitter och gråter. Zoni berättar om hur hon blev behandlad före sin flykt till Sverige, hur de av nazisterna märktes upp som boskap, före de fördes till Auschwitz. Katitzi blir så upprörd att hon bestämmer sig för att hon också vill ha ett Z på armen.<br/> <br/><br/><br/> <strong>Katarina Taikon</strong> (1932-1995) var svensk författare och medborgarrättskämpe av romsk härkomst. Liksom de flesta romer i sin generation gick hon inte i skola, utan lärde sig läsa och skriva som vuxen. Hon tilldelades ABF:s litteraturpris 1964.

Det politiska skeendet i Stockholms stad har under de senaste fyrtio åren varit händelserikt, spännande och dramatiskt. Makten i Stadshuset har växlat mellan blocken, finansborgarråd har hoppat av under pågående mandatperiod och jättelika tvärpolitiska överenskommelser har träffats och brutits. Folkopinioner har rasat, och medborgare och ordningsmakt ibland till och med drabbat samman.<br/> Slagen om Stockholm tar sin början i almstriden, och följer sedan de omvälvande händelser som gjort Stockholm till den stad den är i dag. Via ockupationen av Mullvaden till bygget av Globen, till OS-omröstningen, bostadsrättsomvandlingarna och dagens trängselskatt. Över 800 000 personer bor i Stockholm. Det här är en bok om slagen som formade deras stad.

Harriet är på rymmen från nervhemmet, där hon placerats av sin man i hopp om att hon ska stilla sina överspända tankar och bli en snäll, normal fru. Men nervhemmet har knappast återanpassat Harriet till den sansade hustrurollen. Tvärtom tror hon nu att \\\"allting kanske i själva verket är alldeles annorlunda än vad vi vet\\\". Harriet känner sig fångad av rationalism och en vetenskaplig syn på världen, och hon bär på en längtan efter ett annat sätt att vara människa.<br/><br/> Syskonbädd kom ut 1931 och ingår i Stina Aronsons modernistiska projekt. I denna text skriven för scenen undersöker och utmanar Aronson normerna kring såväl dramagenren som kvinnorollen.<br/> Under våren 2009 turnerade Riksteatern med sin uppsättning av pjäsen, i samarbete med Rosenlarv förlag.

Leas mamma ska dö. Lea hatar läkarna som inte kan ge henne rätt medicin och hon hatar slangarna under mammas näsa och hennes andfådda andetag. Och hon hatar Noa. Noa som varit hennes bästis hela livet, men inte är det längre. Mitt i allt det hemska pågår livet ändå, med mamma, pappa och storebror Lucas. Det är skoldagar med king på skolgården och fotbollsträningar med Pernilla Skvallerbyttan Olsson och det är drömmar om att få snorkla i Söderhavet. Allt medan mamma blir sjukare. <br/><br/>Med stor psykologisk insikt, värme och humor, gestaltar Moni Nilsson det allra svåraste: att förlora sin mamma i förtid, medan man själv fortfarande är barn. Utan att väja för det tunga är det här också en tröstebok. En bok om livet och vänskapen och den kärlek som aldrig kan dö. <br/><br/><strong>Moni Nilsson</strong>är en av våra mest älskade barn- och ungdomsboksförfattare. Sitt stora genombrott fick hon med böckerna om Tsatsiki. Hon är flerfaldigt prisbelönad och hennes böcker är översatta till över tjugo språk. <br/><br/><strong>Joanna Hellgren</strong>är illustratör och serietecknare, utbildad på Konstfack i Stockholm. Hon har bland annat illustrerat böckerna om Katitzi.

MIN BRORSA HETER NOA är en berättelse om vänskap. Och om rasism, sedd genom en 8-årig flickas ögon. Saga bor tillsammans med sin mamma och sin 16-årige brorsa Noa. En dag kommer Saga och hennes bästa kompis Anisa på Noa med att spraya ett hakkors. Han säger att nazister är det bästa som finns och att de hatar såna som Anisa. Dörren till Noas rum är nästan alltid stängd men en dag ser Saga att väggarna där inne är täckta av hakkors och hon hittar knivar i Noas garderob. Anna-Clara Tidholm är en av Sveriges främsta barnboksförfattare och illustratörer. Hennes Knacka på!-serie har rönt stor framgång världen över och hon har bland annat fått Elsa Beskow-plaketten, Deutscher Jugendliteraturpreis och Augustpriset. Joanna Hellgren är serieskapare och illustratör. Hennes serietrilogi Frances (Galago) utkom först i Frankrike och hon har under de senaste åren illustrerat en rad svenska barnböcker.