Svenska

<i>Allt jag fått lära mig</i> har rosats av kritiker över hela världen, låg etta på Barack Obamas sommarläslista 2018 och har översatts till 26 språk. Det är en gripande skildring av en ung människas strävan efter kunskap, om att formas som människa, om familj, lojalitet och självförverkligande. Boken är den amerikanska författaren Tara Westovers internationella bästsäljare om en uppväxt där hon lär sig att förbereda sig för domedagen istället för att plugga matte och historia och umgås med andra barn. Hennes storebror blir den som kommer hem med nyheten att det finns en annan värld bortom gården en värld som kan ge henne ett helt annat liv. <br/><br/>På en gård vid bergets fot i Idaho bor Tara Westover med sina föräldrar och sex syskon. På somrarna hjälper hon sin mamma att koka örter och på vintrarna arbetar hon i sin pappas skrotverkstad. När hon får ett stålrör genom benet, eller när hennes storebrors ben börjar brinna, åker familjen inte till sjukhuset, hennes mamma behandlar såren med örtomslag. Familjen är mormoner och survivalists de lever helt avskärmade från samhället. Tara är 17 år när hon för första gången sätter sin fot i en skola. Hon har aldrig hört talas om Förintelsen, Kennedy eller Martin Luther King.   <br/><br/><b>Tara Westover</b> är (född 1986) författare och doktorerade i idéhistoria vid universitetet i Cambridge 2014. Allt jag fått lära mig är hennes debut.   <br/><br/><b>Katarina Cohen,</b> en erfaren ljudboksinläsare, har läst in titeln.

Uppläsare: Alexandra Rapaport Ändhållplats Sverige är en självbiografi och faktabok av Ramona Fransson. Boken är indelad i tre delar och börjar med berättelsen om fadern som var av judisk börd, född i Warszawa 1916. Del två handlar om hur modern, född katolik i Rostock 1933, upplevde andra världskriget och flydde till Sverige, där de två senare möttes. Del tre berättar om den brutala uppväxten med både fysisk och psykisk misshandel från fadern sida. När Ramona fyllde åtta år började faderns bäste vän, ryssen Vasilij, utsätta henne upprepade gånger för sexuella övergrepp och än idag är det ett frågetecken hur detta kunde ske, då fadern alltid var hemma när det hände. Till slut blev livet outhärdligt och vid femton års ålder flydde Ramona hemmet. Det här är en rak och tuff berättelse om utanförskapet i dåtidens Sverige, och dessvärre har det fortfarande i mångt och mycket inte förbättrats för barn till föräldrar som flyr krigets fasor. Under många år vågade inte Ramona ställa frågan: Vad hände egentligen i vår familj? Till slut bröt hon samman och hamnade hos en psykolog. Först då orkade hon ta tag i den mörka delen av hennes liv. Ungefär samtidigt, 1997, öppnade Säpo upp sina arkiv och Ramona beställde på vinst och förlust akterna om Josef Dancyger, som avled 1979 utan att ha berättat något om sitt liv för sin dotter. Till sin förvåning fick hon svar att det fanns mängder med dokument från Justitiedepartementet och Utlänningskommissionen, förutom Säpo. I ett av alla förhör med Josef ställde tjänstemannen frågan: Hur upplevde ni lägret? Josef svarade: Det orkar jag inte berätta. Det skulle bli en hel bok! När Ramona läste den meningen bestämde hon sig för att skriva Ändhållplats Sverige. Inte förrän i februari 2010 fick Ramona den sista pusselbiten och detta tack vare Mosaiska församlingens Riksarkiv i Stockholm. Där fanns 207 dokument, från 1953 fram till 1968, som rätade ut de sista frågetecknen och boken kunde äntligen skrivas klart. BORÅS TIDNING Fransson blandar trauma med skratt Böcker 2011-08-29 | Uppdaterad 2011-08-31 Biografier brukar vara slimmade och tillrättalagda. Det är inte ovanligt att de lånar element från skönlitteraturen. Något sådant vill inte Ramona Fransson (f 1956) göra, närmast av etiska skäl. FAKTA Bok: Ändhållplats Sverige Författare: Ramona Fransson Förlag: Anomar I Ändhållplats Sverige ligger fokus på den osminkade och brutala sanningen. Författaren jagas av demoner från sin uppväxt, känner sig därför manad att gå till botten med sitt förflutna. Hon blir så att säga familjeforskare i förhoppning om att få frid. Jakten på fakta är mycket intensiv. Den leder till allehanda arkiv, både i Sverige och utomlands. Nästan 50 av bokens 287 sidor fylls med bilagor. Mängder av brev citeras i texten och bildmaterialet är generöst. http://www.bt.se/kulturnoje/bocker/fransson-blandar-trauma-med-skratt%282917902%29.gm En mycket intressant men också en obehaglig sann berättelse om Ramona Franssons uppväxt. Läsarna får följa hur hennes föräldrar flydde från andra världskriget och hamnade i Borås, Sverige. Hur de träffades och när Ramona föddes. Ramona skriver med stor inlevelse om sin svåra barndom. Hur hon blev psykiskt- och fysiskt misshandlad av sin far och hur detta har påverkat henne. Hon berättar hur jobbigt det kunde vara i skolan. Ramona gestaltar både karaktärer och miljöer suveränt och jag kände stundtals en stor klump i halsen när jag läste om hur illa hon blev behandlad av sin far. Eftersom jag och Ramona är jämnåriga känner jag igen många händelser från skolans värld och de hon gjorde på sin fritid. Just kläder och hur man skulle vara för att passa in bland kompisar. Detta var en mycket givande bok att ta del av och ni som tycker om att läsa sanna berättelser med mycket dramatik i kommer säker att tycka om denna. Kristina Simar Redaktör

Besökaren är berättelsen om hur ett justitiemord resulterade i 13 års fängelse på Sveriges hårdaste anstalter. Om hur evighetslånga dagar bakom galler snabbt förvandlas till situationer på liv och död. <br/><br/>Det är också en berättelse om att ha sanningen som drivkraft och om att finna kärleken i mörkret. <br/><br/>Kaj Linnas osannolika öde påminner oss om att rättvisa aldrig går att ta för givet. Men att det är värt att slåss för, så länge man andas. <br/><br/><br/><br/>Författarna<br/><br/>Besökaren är skriven av Kaj Linna tillsammans med Theodor Lundgren som skrivit en mängd böcker tidigare, bland annat <i>Svenska rånare </i>och <i>Dörrvakten</i>.<br/><br/><br/><br/>Uppläsaren<br/><br/>Kaj Linna läser själv sin bok. Och det med en varm röst och såklart helt rätt inlevelse.

Ensam med katt är en självständig fortsättning på Nils Uddenbergs Gubbe och katt som handlade om hur han och hans hustru tog sig an Kissen, en hemlös katt som en snöig vinter bosatte sig i deras trädgårdsförråd och väckte deras kärlek. Men en dag blev Nils Uddenberg plötsligt ensam då hans hustru hastigt avled. Han saknar henne mycket och det gör Kissen också.<br/><br/><br/>Båda tvingas hantera sin sorg och finna sig tillrätta med nya rutiner och vanor. Med utvikningar i kulturhistoria och vetenskap berättar Nils Uddenberg om sin förändrade tillvaro som änkeman och om sitt och Kissens liv tillsammans. Kan samvaron med djur säga oss människor något viktigt om vad det innebär att vara människa? Kan en människa och en katt egentligen förstå varandra? Och hur är det med musik? Ibland verkar Kissen till och med uppskatta Nils musikstunder. <br/><br/>Sedan utgivningen 2012 har Gubbe och katt översatts till fler än tio språk och sålt i över hundra tusen exemplar. Liksom den förra boken är Ensam med katt illustrerad med Ane Gustavssons oemotståndliga akvarellmålningar.<br/><br/><br/><br/>Sagt om boken<br/><br/>"Personligt och klokt om hur det är att drabbas av en stor sorg, och vilken betydelse ett husdjur kan få när man plötsligt blir ensam." Ica-Kuriren<br/><br/> "En given bok för kattälskare, men även skeptikern kommer bli charmad och nyfiken på kattdjur efter att ha läst denna så humoristiska, ömsinta och informativa skildring av en man och hans katt. Ane Gustavssons illustrationer är en upplevelse bara de." BTJ

Ögonblick Som Förändrar Livet [Ljudbok / CD]

Den mycket uppmärksammade berättelsen skriven och uppläst av Ester Roxberg om när hennes pappa blev kvinna. Ljudboken inkluderar en samtal med Ester om boken. År 2010 kommer 58-årige prästen och trebarnspappan Åke Roxberg ut som Ann-Christine och lever idag som kvinna. Detta är dottern Esters berättelse om vad som händer när man plötsligt får en pappa som heter Ann-Christine. "Kan jag verkligen fortsätta kalla dig pappa? Han stannar upp lite grann, sneglar ner mot mig. Jag ... säger pappa trevande ... jag kommer alltid att vara din pappa." År 2010 kommer 58-årige prästen och trebarnspappan Åke Roxberg ut som Ann-Christine och lever idag som kvinna. Detta är dottern Esters berättelse om vad som händer när man plötsligt får en pappa som heter Ann-Christine. Ingen var förberedd på att den hobbysnickrande prästen och trebarnspappan Åke Roxberg skulle förändra sitt liv, allra minst familjen. Ester Roxberg skriver om att förlora en förälder, som ändå finns kvar i en annan skepnad. Hon försöker förstå och acceptera, döljer sin vrede, lägger pussel med sina hågkomster. Hon minns sin barndom som prästens yngsta och vilda dotter och sin uppväxt i Zimbabwe och Småland under en tid då hemligheten ännu var gömd. Minnen som nu måste omprövas på väg mot det nya, som ingen vet hur det ska bli. Hej, jag skulle vilja boka kyrka till vår sons dop. - Ja, det ska vi ordna. - Men min pappa är präst och vi vill att han döper. - Ja, helt okej, vad heter han? - Ann-Christine Roxberg. - Jaså, jag tyckte du sa din pappa. - Ja. - Jaha. Ester Roxberg, född 1987 i Zimbabwe vann 2004 Lilla Augustpriset. Hon har tidigare givit ut två romaner, Antiloper och Fågelhuset. Min pappa Ann-Christine är hennes tredje bok. Sveriges Radio: "Det är en bok om förvandling, om att bli vuxen och om vad vi egentligen vet - och vill veta - om våra föräldrar." Dagens Nyheter - Åsa Beckman: "... ett dokument som går rakt in i vår tids stora frågor om kön och identitet." Aftonbladet - Alice Kassius Eggers: "... Roxberg är fenomenal på att beskriva en självbild i gungning, generositeten och snålheten som bråkar inför pappans nya liv som Ann-Christine." "Ester Roxberg har genom att lyfta upp en specifik berättelse gläntat på dörren till en mycket mer generell. Det är både modigt och skrämmande." Arbetarbladet - Kristian Ekenberg: "Det är en imponerande komplex bok som Ester Roxberg har skrivit, en bok som med all säkerhet kommer att göra ett stort avtryck i offentligheten." Norrköpings Tidningar - Inger Dahlman: "Min pappa Ann-Christine är en viktig bok." "Kärleksfullt och med sval styrka lyfter Ester Roxberg fram vardagens stötestenar. Hennes sätt att skriva gör hennes bok till en läsupplevelse." Upsala Nya Tidning - Maria Nyström: "Ester Roxbergs 'Min pappa Ann-Christine' är en vidsynt och kärleksfull bok om en dotters syn på sin pappas omvandlig från man till kvinna." "Inkännande beskriver Roxberg hela transformationen. På ett skickligt sätt låter Ester Roxberg mig som läsare följa skeendet både utifrån sitt eget men samtidigt också ur sin pappa Åkes/Ann-Christines horisont." Borås Tidning - Inger Melin: "... det är mänskligt, modigt och sympatiskt." "Styrkan i boken är att hon registrerar sina egna känslor, hur oönskade och inkonsekventa de än är." Växjöbladet/Kronobergaren - Ella Styf: "Det är ett oändligt kärleksfullt, nyanserat och känsligt sammansatt porträtt av sin pappa som Ester Roxberg gör." Metro: "Fint och kärleksfullt, ingen uppgörelse men ändå spännande och tankeväckande." Dagens bok: "Roxberg förskönar aldrig och väjer inte för att beskriva hur hon satt sina egna behov framför pappans. En utlämnande och vacker bok om relationen mellan far och dotter." Göteborgs-Posten - Ingrid Bosseldal: "Resultatet har blivit en bitvis sårig, kalejdoskopisk text, som rör sig fram och tillbaka i tiden - mellan faderns egen barndom, Esters uppväxt i Zimbabwe och Småland till i dag. Anslaget är mörkt, chocken bara precis genomlevd. Här finns utkast till ilska, längtan efter försoning och ett effektivt användande av kontraster." Svenska Dagbladet - Elise Karlsson: "Roxbergs bok skildrar Esters perspektiv, sorgen över en förlorad barndom och chocken över att en förälder visat sig ha oväntade sidor. Det är lätt att känna igen sig i det kusliga som sker inom en när en förälder ändrar utseende eller personlighet det allra minsta." Östgöta Correspondenten Anna Rudberg-W: "'Min pappa Ann-Christine' är en berättelse full av kärlek som jag läser sakta och läser om igen, rädd att missa något."

Med Oss Någon Annanstans [Ljudbok / MP3 CD]