Svenska

<p><i>»Awet, du håller på att bli galen, skriver jag om och om igen. Du kan inte besegra systemet. Du kommer inte härifrån. Ingen kommer någonsin läsa detta.«</i> </p><p>Awet Bitta hade redan skrivit dagbok i flera år när han hälsade Martin Schibbye välkommen till Kalityfängelset. När Martin 438 dagar senare släpptes tog han med sig ett löfte ut i friheten: om Awet någonsin blev fri skulle han hjälpa honom att berätta om sitt liv.</p><p><i>Helvetets hotell</i> är den historien. I fängelset skrev Awet om tillvaron som yrkeskriminell i Sverige. Om försöken att fly det förflutna. Och om vardagslivet under elva år i ett av världens mest ökända fängelser, präglat av brott och straff, sjukdom och död, kärlek och kamp. </p><p>*</p><p><b>Awet Bitta</b> föddes i Etiopien men kom till Sverige som barn. Han valde en kriminell bana i unga år och blev allt djupare indragen i gängvärlden, innan han bestämde sig för att bryta med sitt gamla liv och resa tillbaka till Etiopien. Där dömdes han sedan till tjugotre år och sex månaders fängelse. Nu är han fri och har valt en ny väg i livet.</p><p><b>Martin Schibbye</b> är journalist och författare. Han har tidigare skrivit augustprisnominerade <i>438 dagar</i> om tiden i Kalityfängelset och <i>Jakten på Dawit</i>, om Dawit Isaaks fångenskap i Eritrea.</p>

<p>&rdquo;Hon säger att hon hellre dör än hamnar på SiS igen. Och jag förstår henne.&rdquo;</p><p>När Saras elvaåriga dotter tvångsvårdas på SiS får hon ingen behandling. Däremot utslagna tänder och ledskador efter våldsamma ingripanden av den statligt anställda personalen. Och hon är inte ensam om sina erfarenheter.</p><p>I flera år har larmrapporter och skandalrubriker omgärdat den myndighet som har i uppdrag att vårda samhällets mest utsatta och problemtyngda barn och unga. Den statliga vård som kostar skattebetalarna 2,7 miljarder kronor per år verkar ha ersatts av statligt våld &ndash; och särskilt utsatta är flickor och yngre barn. Politikerna fortsätter att utlova förändring, men bristerna består och ingen hålls ansvarig.</p><p>Den här boken tar för första gången ett helhetsgrepp om missförhållandena på de statliga SiS-hemmen. Vi får möta de utsatta barnen, föräldrarna, socialtjänsten, visselblåsarna och behandlingsassistenterna som vågat berätta. Bilden som framträder är värre än den fragmentariska nyhetsrapportering om misshandel, sexuella övergrepp och kränkningar vi numera har vant oss vid att se i media.</p>

<p>276 gånger har pastorn Jim Brazzil suttit i dödens väntrum. Han har lyssnat på bekännelser i elfte timmen - den dödsdömdas sista stund, när allt väller upp och man måste berätta. Nu är Jim själv den döende mannen, redo för sin sista bekännelse. Och det är Carina Bergfeldt som fått förtroendet att lyssna.</p><p></p><p>Den svenska journalisten och den amerikanska fängelsepastorn tillbringar två veckor tillsammans. I sitt hus på landsbygden i Texas delar han med sig av sina unika livsvisdomar om död och sorg, men också om kärlek, försoning och hopp. Genom Jim Brazzils ovanliga historia försöker Carina Bergfeldt även förstå sig själv och sina erfarenheter. Hur ska man leva sitt liv? Kan man alltid förlåta? Och vilken dag är egentligen en bra dag att dö?</p><p></p><p>"Gnistrande, Bergfeldt! - - - En bra dag dag att dö är en fin läsupplevelse. Gripande, upplyftande och hemsk på samma gång." Mariestads-Tidningen</p><p></p><p>"En bok att sjunka in i och oavsett om man har en stark tro eller inte är det förlösande att ta del av deras samtal." Bohusläningen</p><p></p><p>"Det är en gripande och hemsk bok, men också en upplevelse, och kanske även ett uppvaknande." Blekinge Läns Tidning</p>

<p>"Grills gedigna granskning är oerhört imponerande. Boken är fantastiskt bra, helt unik i sitt slag. Helhetsbetyg: 5."</p><p>BTJ</p><p></p><p>Femårige John Walters liv slutar en sommardag 2021 när han drunknar i en å utanför det tillfälliga hem där socialtjänsten har placerat honom, HVB-hemmet Prästgården i Hagfors. Trots alla varningssignaler så brister rutinerna. Endast iklädd blöja smiter han ut och är snabbt förbi de trasiga grindarna. Han försvinner och hittas senare död. Hur kunde det få hända?</p><p></p><p>Det här är berättelsen om John Walter och om hur samhället svek honom. Närmare 30 000 barn lever utplacerade hos någon annan än sina föräldrar i Sverige, och granskningen av hans öde blir en karta över det som inte fungerar i svensk barnavård idag. Vad behöver ändras för att alla barn ska få den trygghet de har rätt till?</p>

<p>Tiden är inne för oss kvinnor att äntligen våga ta den fysiska, själsliga, kreativa och passionerade plats vi föddes för att ta. Utan att hållas tillbaka av de könsnormer, destruktiva ideal och nedärvda beteenden som fortfarande hindrar oss att breda ut våra vingar och flyga på de höjder vi var ämnade att göra.    </p><p><i>Power Women</i> är en kärleksfull och djupt inspirerande bok om att vara modig nog att rannsaka de osynliga ideal som fortfarande präglar våra kvinnliga beteenden. De som sätter krokben för oss i romantiska relationer, får oss att projektleda livets alla plan in till utmattningens stup, hämmar oss i vår egen kropp, skambelägger oss i moderskapet och bygger in självtvivel i vår grundessens. Det är en bok om att vakna upp ur den infödda skönhetstävling vi aldrig anmält oss till, men samtidigt våga upptäcka passionens låga inom oss och väcka sensualiteten till liv. Om att förstå hur vi kan knäcka koden för att leva livet styrt av lust och längtan, istället för hämmande normer och ideal. Men också hur vi kan fila ner alla vassa armbågar kvinnor emellan, och istället bygga vattentäta band av systerskap.    </p><p>Och inte minst, en stor källa av kunskap till hur du kan förstå och synka ditt liv med din kvinnliga biologi och få tillgång till din kvinnliga visdom.   <i>Power Women</i> är en bok du sent ska glömma. En bok som ger dig både nycklar att låsa upp de nedärvda lås som håller dig tillbaka, verktyg att ta tillbaka din kvinnliga styrka, kunskap att förstå din makalösa kropp och inspiration att styra den i riktning av dina drömmar.    Detta är boken om hur du får tillgång till din medfödda kraft som kvinna!   </p><p>Om författaren:</p><p>Louise Strömberg är den omtyckta livscoachen och hälsoinspiratören som via sin populära instagramkanal Louisestromberg.se och sina retreats världen över inspirerar människor till att leva mer helhjärtade liv. Hon är även yoga- och mindfulnesslärare. Våren 2021 debuterade hon med sin bok<i> Self Love hur du läker, stärker och utvecklar relationen till dig själv</i>, en bok som hyllats av många med ord som:</p><p>"Louise Strömberg har på ett helt otroligt sätt lyckats skapa texter som gör det tillgängligt för läsaren att få till sig nya insikter, kunskaper och verktyg i praktiken." </p><p>"Jag fängslades redan från första sidan och sträckläste boken. Nu rekommenderar jag den varmt till alla jag känner!"    </p><p>"Strömberg fångar läsaren redan från start, genom att vara personlig, sakkunnig, inspirerande och generös med handgripliga verktyg."  </p>

<p>I Mest kränkt vinner undersöker reportern Lars Åberg den upplevelse av kränkthet, som allt fler människor tycks ge uttryck för idag.</p><p>»Alla är kränkta, alla kan bli kränkta. Möjligheterna att känna sig kränkt tycks vara fler än möjligheterna att känna sig lycklig. Allt förändras så snabbt, många är bittra. Detta är en bok om vilsenhet, men också om saknad. Om att känna sig missnöjd och förorättad, och om hur den känslan kan utnyttjas för att vinna fördelar. Om hur kränktheten ersatt tilliten och tagit sig in i våra liv och i alla vrår i samhället. I Mest kränkt vinner stöter jag på de kränkta lite över allt, i öknar och regnskogar, i kulturen, politi­ken och religionen, och i min egen släkt. Den verkliga radikalismen finner man numera i besvikelsen. Den stora kränkningen ligger i känslan av förlust. Det är detta saknaden ytterst handlar om: att inte tappa bort sådant man minns.« LARS ÅBERG</p><p>Lars Åberg är journalist och författare. Han har tidigare utgivit över 20 böcker. Bland annat de tre uppmärksammade och hyllade böckerna om hur migrationen har förändrat Sverige, Framtidsstaden (2017), Landet där vad som helst kan hända (2018) och All Inclusive (2019). </p><p>Om Framtids­staden (2017):</p><p>»En av de viktigaste böckerna som jag har läst på mycket länge.« Widar Andersson </p><p>»... angelägen ­läsning för var och en som vill förstå sig på ­Sveriges tredje största stad.« Heidi Avellan </p><p>»Åberg kallar en spade en spade ... Framför allt beskriver han inte problem som utmaningar. Det känns på något sätt ­journalis­tiskt.« Johannes Nesser </p><p>Om Landet där vad som helst kan hända (2018):</p><p>»Sylvass kritik mot felen i svensk integrationspolitik. Åberg går på djupet ... vilken journalist och skribent!« Sakine Madon </p><p>»När jag läser Lars Åbergs bok frammanas i mitt inre  två andra böcker. Den ena är Evelyn Waughs En för­­lo­rad värld, den andra George Orwells Vägen till Wi­gan Pier [det är] en sökande bok. Det gör den inte mindre läsvärd ... ett mikrodestillat från och på ett Sverige som söker sig självt.« Jens Stilhoff Sörensen </p><p>Om All Inclusive (2019):</p><p>»Lars Åberg är utrustad med det mod som skiljer intressanta skriben­ter från mindre intressanta. Han skriver med den auktoritet som erfarenheten ger Han är och förblir en outsider, en murvel, the lonely rider som inte  får plats på litteraturbåten: han skulle ju kunna förstöra stämning­en.« Anders Sundelin </p><p>»[Åberg] borde få Stora Journalistpriset för sin ny­an­­se­rade och 20-åriga granskning av den största socia­la för­ändring som Sverige genomgått sedan Amerikaemi­gra­­tio­nen.« Mats Edman </p><p>»[Lars Åberg] borde ha prenumererat på Stora Journalist­priset de senaste åren ... Ett scoop är en sak, men att ges­talta de stora skeendena är större och viktigare än all dags­sländejournalistik.« Per Brinkemo </p><p>»Lars Åbergs trilogi är ett berömvärt pionjärarbete. Allt för många har låtit misstagen i integrationspolitiken fort­gå och blundat för problemen. Det har Lars Åberg rättat till.« Bengt Albons</p>

Arméns Musikpluton 1982 jubileumsbok skildrar försöksåren 1982-1985. Boken tar upp avgörande händelser och skildrar hur ledningen målmedvetet arbetade för att verksamheten skulle permanentas genom Riksdagens beslut.<br/><br/>Målet var att ge Sveriges unga blåsmusiker fortsatt utveckling under värnpliktstiden - likt elitidrottares möjlighet genom införandet 1967 av idrottsplutoner.<br/><br/>Försvarsmaktens mål var att utbilda representativa soldater till det statscermoniella åtagandet och samtidigt ge blåsmusiker och slagverkare en chans att bibehålla och vidareutveckla sin förmåga genom intensiv träning.