Böcker

I<em>Det vilda hoppets geografi</em>utforskar Anita Goldman vår relation till naturen &ndash; ett förhållande som präglas av dominans och exploatering. Hon undersöker en civilisation i krig mot jorden eller en civilisation upptagen av krigföring mot jorden, där vi slagit allt levande under oss. Men naturen svarar nu tillbaka med stormar, torka och en massutrotning av arter, medan mänskligheten står förvirrad inför konsekvenserna och söker vägar framåt.<br/><br/>Goldman menar att det planetära nödläget är resultatet av den västerländska kulturens natursyn. För att förstå och möta vår tids stora utmaningar måste vi analysera hur vi genom historien har tänkt och talat om naturen, och hur detta har format vårt sätt att leva i och påverka den väv av liv vi är en oupplöslig del av. <br/><br/><br/>I boken tar Goldman läsaren på en tankeväckande resa genom historien och världen. Hon reflekterar över allt från skånska agrarreformers påverkan på landskapet och sociala strukturer, till den amerikanska romantiseringen av vildmarken. Hon granskar också hur trädgården har blivit en symbol för kontroll och makt, och hur jordbrukets utveckling hotar planetens framtid. Genom bibelns berättelse om människan som den första trädgårdsmästaren söker hon efter rötterna till vår separation från naturens väv.<br/><br/>Med poetisk och analytisk skärpa skisserar Goldman konturerna av en annan möjlig framtid &ndash;det vilda hoppets geografi&ndash; där vi återknyter till naturen och bygger en hållbar samexistens med den.

När högerpolitiker världen över går till attack mot klimatpolitiken är det upp till vänstern att driva på för en rättvis och effektiv omställning. Att hejda klimatförändringen och bygga ett bättre samhälle för flertalet måste vara ett gemensamt projekt. Jonas Sjöstedt och Jens Holm samlar i denna antologi 14 röster som ur skiftande perspektiv visar vägen framåt.

Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, har länge forskat på rymdens riktigt stora frågor, om tidens början, om svarta hål och mörk materia. I &quot;Vårt klot, så ömkligt litet&quot; återvänder han till jorden och sätter in den i ett kosmiskt perspektiv som ger frågan om klimatet helt nya dimensioner vi bor på en febrig planet på katastrofens rand. Ur en målande beskrivning av jordens historia, en berättelse om hur livet har påverkat och förändrat jorden, träder en bild av en mycket sårbar planet fram, där tillfälligheter och tur har spelat en avgörande roll. Det är inte första gången som vårt klot är i fara.<br/><br/>Ulf Danielsson förklarar naturvetenskapen och fysiken bakom klimatforskningen för att ge läsaren en uppfattning om hur det egentligen ligger till med vår jord. Han söker efter sanningen om vårt klots bräckliga tillstånd, om någon sådan går att finna. I jakten på lösningar på vår tids stora problem blickar han åter ut mot rymden och frågar sig om där finns andra typer av liv och civilisationer. Och den kanske viktigaste frågan av alla: hur länge kan vi förväntas överleva?<br/><br/>&quot;en guldgruva och en kraftfull vägvisare&quot;<br/>Jacob Carlander, Corren<br/><br/>&quot;det bästa jag har läst på mycket länge om klimatfrågan&quot;<br/>Rasmus Landström, Arbetarbladet

<b>Den nödvändiga källan till kunskap och hopp</b><br/><br/><br/><br/><i>Greta Thunbergs tal skakade om världen. Med Klimatboken har hon skapat ett verktyg för alla som önskar rädda densamma.</i> <br/><br/>Det ser ut som ett omöjligt uppdrag: att påverka klimatförändringarna och säkra en trygg framtid för jordelivet i en skala och hastighet som vi aldrig tidigare har sett. Oddsen är usla och tiden är på väg att ta slut. Men situationen går att förändra. Runtom i världen har geofysiker och matematiker, oceanografer och meteorologer, ingenjörer, ekonomer, psykologer och filosofer använt sin expertkunskap för att utveckla en djup krisförståelse. <br/><br/>Greta Thunberg har skapat <i>Klimatboken </i>i samarbete med över hundra av dessa experter och tänkare för att utrusta oss med den nödvändiga kunskapen. Texterna spänner över vitt skilda områden och ger oss en unik källa; här får vi hela bilden av planetens tillstånd, vilket krävs för att en aktionsplan ska vara möjlig. <br/><br/>Ifall en ensam flickas skolstrejk kunde leda till en global protest, vad kan vi då åstadkomma om vi gör något gemensamt? Det är nu det måste ske, och det är vi som ska göra det.

Påve Franciskus encyklika om klimathot och ojämlikhet uppmanar oss alla att inse allvaret i den pågående miljökrisen. Påven tvekar inte heller att redogöra för sambandet mellan klimatförändringarna och den ojämlika fördelningen av världens välstånd. Påve Franciskus, född och döpt i Argentina som Jorge Mario Bergoglio, är den 266:e påven och den förste från ett icke-europeiskt land på över tusen år. Han prästvigdes 1969, blev biskop 1992, utnämndes därpå till Ärkebiskop av Beuenos Aires och till kardinal av Påve Johannes Paulus II. Påve Franciskus, som brinner för att utjämna orättvisor, har sagt att han vill ha »en fattig kyrka till för de fattiga«.

En klimathistoria beskriver hur klimatet har förändrats under de senaste dryga 100 åren och hur klimatförändringarna har uppfattats av sin samtid. Den blickar också längre tillbaka i tiden, som till den globala avkylningen för 4 000 år sedan.<br/> Boken tar dig med till Antarktis, Newfoundlands fågelberg, skogsbränder i Indonesien och låglänta korallöar, men också till stora FN-konferenser som Rio 1992 och Kairo 1994. Den tar hjälp av naturen, men också av skidåkare och upptäcktsresande, när klimatet ska beskrivas. Klimatvetenskap och klimatpolitik har också sin plats i boken.<br/> Det finns så mycket att berätta, som aldrig når ut. Något som jag tror varje journalist ser som en utmaning och därför har, efter mycken svett och möda, den här boken kommit till.

<b>Vår tid på jorden är en bok som skrivits för att inspirera och vägleda oss till att agera, då mänskligheten står inför en vändpunkt i vår historia och för jordens tillstånd. </b><b>Det som står på spel är inget mindre än självaste världen, såd</b><b>an vi känner den. Med en fundamental förändring i vårt tänkesätt kan mänskligheten lyckas med en övergång till global hållbarhet. </b><br/><br/><b>Förord skrivet av Bill Clinton.</b><br/><br/>Aldrig tidigare har människan haft så starka bevis för att hennes framtida välstånd i världen är beroende av vår förmåga att snabbt övergå till global hållbarhet. Vi står inför flera globala miljökriser och inför risken för att passera katastrofala brytpunkter, vilket kraftigt skulle underminera den mänskliga utvecklingen på jorden. Än så länge görs mycket lite för att motverka dessa risker. <br/><br/>En orsak är vår bristfälliga kunskap om människans problematiska situation och svårigheten för beslutsfattare över hela världen att verkligen förstå komplexiteten i de snabba sociala och miljömässiga förändringarna. <br/><br/>Boken försöker fylla denna kunskapslucka genom att tillhandahålla en så komplett och uppdaterad sammanfattning som möjligt av vår vetenskapliga förståelse av de globala miljörisker som vår moderna värld står inför. Boken är unik genom att den kombinerar vetenskap med fotografieri en berättelse om både risker och möjligheter i en sammanvävning av vetenskapliga bevis och fotografiska känslor som berör hjärta och hjärna. Dess främsta budskap är fullt av optimism. <br/><br/>Genom en djupgående förändring av våra perspektiv, där vi återkopplar våra samhällen till biosfären och inser den avgörande betydelsen för vår sociala välfärd och resiliens av att bevara jordens kvarvarande skönhet, har människan både tekniken och kunskapen för att påbörja sin mest utmanande och spännande resa någonsin - en transformation till en värld inom det säkra manöverutrymmet av planetens hållbara gränser. <br/><br/><b>Johan Rockström </b>är agronom och miljövetare. Han är professor i naturresurshushållning på Stockholms universitet och chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research (PIK), ett av Europas mest framstående centrum för klimat- och hållbarhetsforskning. Rockström utsågs för andra året i rad till Sveriges miljömäktigaste år 2013. Outtröttlig världsförbättrare kallades han av juryn. År 2015 var han sommar-, och vinterpratare i Sveriges Radio P1. <br/><br/><b>Mattias A Klum</b> är fotograf, naturfotograf, naturfilmare och författare. Hans fotografiska arbeten har publicerats i ett stort antal internationella tidskrifter. Han har sommarpratat i Sveriges Radio P1 1997 och 2008. Han har även varit värd i Vinter i P1 2014 och 2019.