Böcker

Statsmakterna har beslutat om en återupptagen totalförsvarsplanering. Försvarsmakten ska utveckla sin planering tillsammans med civila myndigheter. Statliga myndigheter, kommuner, landsting, privata företag och frivilliga organisationer kommer att behöva var delaktiga i att bygga upp ett nytt modern civilt försvar. Författarna vill beskriva den svenska rättsliga ordningen för höjd beredskap och krig och visa på vilka verksamheter som kommer att behövas byggas upp, planeringen och ansvaret för detta.

Den senaste ändringen av 3 kap. 4 § skadeståndslagen innebär att överträdelser från stat och kommun av enskildas rättigheter enligt Europakonventionen och 2 kap. regeringsformen numera grundar skadeståndsskyldighet för "det allmänna". Ändringen följde efter en mer än decennielång utveckling i praxis, varigenom domstolar i allmänhet och Högsta domstolen i synnerhet successivt visat allt större förståelse för enskildas behov av ersättning i trängda situationer. Denna rättsutveckling möttes inledningsvis med skepsis inom skadeståndsrätten, men har efter hand vunnit en bredare acceptans även i doktrinen. I denna bok analyseras rättsutvecklingen på området under 2000-talet främst från ett konstitutionellt perspektiv, där ändringarna sätts i samband med andra konstitutionella förändringar som Europarättens ökade betydelse och domstolarnas stärkta ställning. Inför framtiden analyseras också ännu oklara rättsfrågor, som ersättningsskyldighet för privata objekt, JK:s roll som statens ombud och ersättning vid överträdelser av andra grundlagsregler än de som nu fått skydd.

Nu publiceras andra upplagan av Hugo Tibergs klassiska verk <em>Kreditsäkerhet i fartyg</em> från år 1968. Såväl sjöfartsnäringen som formerna för fartygsfinansiering har förändrats kraftigt under de år som har gått sedan den första upplagan utgavs. Den nya upplagan utgör därför en starkt moderniserad framställning av de rättsregler som berör fartygsfinansiering. I boken diskuteras såväl skeppshypoteket som äganderättsförbehåll i båtar. Sjöpanträtten och retentionsrätten i fartyg är ytterligare frågor som behandlas. Slutligen berörs även frågor om exekution i fartyg.<br/><br/> <br/><br/>För den nya upplagan har professorerna Annina H. Persson och Johan Schelin svarat under medverkan av lektor Jeanette Andersson, bankjuristen Sebastian Bierfeldt Liptak och advokaten Mattias Widlund. Den ursprunglige författaren professor emeritus Hugo Tiberg har övervakat arbetet.

Barnets bästa &ndash; tillgodoseendet av ett barns behov och intressen &ndash; ska vara ledstjärnan vid alla åtgärder som rör barn. Detta har slagits fast både i FN:s konvention om barnets rättigheter och i många olika svenska lagar. Men vad innebär egentligen barnets bästa som rättslig målsättning och hur ser vi på barn i rättsliga sammanhang?<br/><br/>I <em>Barnets bästa</em> redogörs för barnets rättsliga ställning i familjen och hur barns rätt tillgodoses vid fastställande av föräldraskap och familjetillhörighet. Barns rätt till omsorg och försörjning samt tvister mellan föräldrar om barn behandlas. Vidare redogörs för socialnämndens ansvar för att barn och unga får växa upp under goda och trygga villkor, särskilt vad gäller barn i familjehem och barn som utsatts för brott. Boken innehåller också avsnitt som rör barn och unga som självständiga rättssubjekt; deras rätt att bestämma över sina egna angelägenheter. Barns rättsliga ställning inom hälso- och sjukvården berörs, likaså regler rörande unga lagöverträdare och barns skadeståndsskyldighet. Reglering som rör barns rättsliga ställning på olika sätt är kontinuerligt föremål för reformer. I denna 8:e upplaga har framställningen uppdaterats för att spegla senare års lagändringar och praxis.<br/><br/><em>Barnets bästa</em> kan användas som kunskapskälla i utbildningar till jurist, socionom, lärare och journalist. Boken är också av intresse för verksamma inom hälso- och sjukvården och för andra med ett yrkesmässigt eller privat intresse av frågor som rör barns rätt.

Vem har rätt till skydd och hur ska en rättssäker asylprövning gå till? Vilka konventioner och lagar är relevanta? Hur ser det offentliga biträdets uppdrag ut och vad innefattar Migrationsverkets prövning?<br/><br/>I <em>Asylrätt</em> presenteras kortfattat de asylrättsliga och folkrättsliga förpliktelser som tillsammans med EU-gemensamma och svenska regler är basen för den prövning som ska göras när en flykting söker asyl i Sverige. Grundläggande begrepp av betydelse för prövningen behandlas och relevanta internationella konventioner presenteras och placeras i ett sammanhang. Efter en redogörelse för det gemensamma europeiska asylsystemet samt den svenska asyllagstiftningen gås asylprocessen igenom steg för steg.<br/><br/>Mycket har hänt på området under de senaste åren. I denna upplaga av <em>Asylrätt</em> finns uppdaterad information om bl.a. EU och det gemensamma asylsystemet och migrationspakten liksom ändringar i utlänningslagen och den nya lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar.

Detta verk kommenterar den nya lagen (2022:964) om företagsrekonstruktion.<br/><br/>EU antog under sommaren 2019 ett rekonstruktions- och insolvensdirektiv. Det fick till följd att 1996 års lag om företagsrekonstruktion upphävdes och en ny lag, med samma namn, infördes infördes med ett nytt innehåll. Genom den nya lagen har insolvensdirektivet implementerats i svensk rätt. Direktivet har två utgångspunkter. För det första talas det om att det är företagets verksamhet som ska räddas genom företagsrekonstruktion, inte företaget i sig. Det som ska förhindras är att livskraftiga företag (verksamheter) i onödan försätts i konkurs för att inte gå miste om arbetstillfällen, kunskaper och färdigheter. För det andra ska en företagsrekonstruktion ske med beaktande av att kunna maximera värdet för borgenärerna. Tanken är också att en företagsrekonstruktion ska gynna företagets ägare och samhällsekonomin i stort.<br/><br/>Lagen innehåller flera nyheter, bl.a. har offentligt ackord ersatts med planförhandling vid vilken en rekonstruktionsplan kan läggas fram och ska fastställas av rätten. Nytt är också att en gäldenär har möjlighet att i en uppgörelse med borgenärerna indirekt binda även de borgenärer som inte samtyckt till den ekonomiska uppgörelsen i rekonstruktionsplanen, s.k. cram-down.

Sveriges Rikes Lag gillad och antagen på Riksdagen år 1734, stadfäst av Konungen den 23 januari 1736. Med tillägg av författningar som publicerats i Svensk Författningssamling fram till början av januari 2025.<br/><br/>En systematiskt bearbetad sammanställning av svensk lagstiftning med gällande lagar, förordningar, EU förordningar och andra författningar. Hänvisningar görs till förarbeten, författningar och avgöranden från EU-domstolen, Europadomstolen, Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten), Arbetsdomstolen samt Migrationsöverdomstolen. Författningsregistret och det utförliga sakregistret underlättar sökandet i lagboken.<br/><br/>Lagboksappen 2025 kommer ut i anslutning till den tryckta lagboken. Precis som du är van vid med den tryckta lagboken så kan du bläddra, sätta bokmärken och göra anteckningar &ndash; direkt i appen. Allt med riktig lagbokskänsla. Finns att ladda ned i Google play och App Store - bara för dig som köpt årets lagbok. Tillgänglig från januari 2025 till och med januari 2026.