Böcker

Ger en bild av vad tolkning innebär både i teorin och i praktiken. Tolketiska och tolkningstekniska frågor behandlas på ett resonerande sätt. Även arbetsvillkor och möjligheter till utbildning och auktorisation tas upp. <br/><br/>Se även<br/>Juridik för tolkar<br/><br/>Samhällsguiden

<em>Fastighetsmäklaren en vägledning </em>tar upp de regler och frågor som en mäklare i dag måste beakta i sin yrkesutövning. Boken har uppdaterats med bl.a. följande: <ul> <li>Ny lagstiftning och nya rättsfall.</li> <li>Fastighetsmäklarlagens bestämmelser om ansvar för mäklarföretag.</li> <li>Frågor med särskilt fokus på miljörätt.</li> <li>Frågor kring diskriminering.</li> <li>Frågor kring penningtvätt.</li> <li>Fördjupat avsnitt om fastighetsköp med ägarlägenhetsfastigheter och arrenden.</li> <li>Frågor kring skyddad identitet.</li> <li>Användandet av drönarbilder vid marknadsföring.</li> <li>Betydelsen av begreppen acceptpris och lockpris enligt ny praxis.</li> <li>Risken för kostsam justeringsskyldighet för säljare av kommersiella fastigheter vid frivillig beskattning för mervärdesskatt.</li> </ul> <br/><br/><em>Fastighetsmäklaren en vägledning </em>är avsedd att användas i undervisningen för blivande fastighetsmäklare. Den är även en kunskapskälla för praktiskt verksamma fastighetsmäklare, jurister och andra som vill orientera sig och önskar fördjupade kunskaper inom de behandlade områdena.

<strong><em>Trafikförfattningar</em></strong> ges här ut i femtioandra utgåvan.<br/><br/>Boken innehåller årligen genomgångna och uppdaterade författningar och myndighetsföreskrifter på vägtrafikområdet i ett genomtänkt urval. Både nationell rätt och EU-rätt beaktas.<br/><br/>Författningsändringar som utkommit efter utgivningen av <em>Trafikförfattningar 2022/23</em> markeras med kantstreck och författningsnummer samt datum för ikraftträdande. I anslutning till varje författning lämnas även i förekommande fall uppgifter om ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.<br/><br/><strong>INNEHÅLL</strong><ul><li>Vägtrafikdefinitioner, Trafikbrottslag, Tullverkets och Kustbevakningens befogenheter att ingripa mot rattfylleribrott, Alkoholutandningsprov, Radar- och laservarnare</li><li>Trafikförordning, Vägtransportledare, Nämnder för vissa trafikfrågor, Överlastavgift, TSFS, VVFS, Vägmärkesförordning</li><li>Parkering, Flyttning av fordon</li><li>Terrängkörning, Militärtrafikförordning, Vägtrafikförordning för kommunala organisationen för räddningstjänst</li><li>Körkort, TSFS, VVFS, Norsk och åländsk övningskörning i Sverige</li><li>Fordonslag och förordning, Avgasrening, Drivmedel, TSFS, VVFS m.m.</li><li>Fordons registrering och användning, Finsk terrängskoter i Sverige, Bilskrotning m.m.</li><li>Yrkestrafiklagstiftning, Kör- och vilotider, EU-förordningar, Internationell trafik, Transport av farligt gods, Kollektivtrafik m.m.</li><li>Ordningsbot, Provavgifter</li><li>Trafikskadelag, Försäkringar</li><li>Fordonsskatt, Trängselskatt, Skatt på energi (utdrag), Vägavgifter tunga fordon</li></ul><br/><br/>Urvalet av författningar har skett i samråd med juristen <strong>Erik Olsson</strong> vid Transportstyrelsen.

Den senaste ändringen av 3 kap. 4 &sect; skadeståndslagen innebär att överträdelser från stat och kommun av enskildas rättigheter enligt Europakonventionen och 2 kap. regeringsformen numera grundar skadeståndsskyldighet för "det allmänna". Ändringen följde efter en mer än decennielång utveckling i praxis, varigenom domstolar i allmänhet och Högsta domstolen i synnerhet successivt visat allt större förståelse för enskildas behov av ersättning i trängda situationer. Denna rättsutveckling möttes inledningsvis med skepsis inom skadeståndsrätten, men har efter hand vunnit en bredare acceptans även i doktrinen. I denna bok analyseras rättsutvecklingen på området under 2000-talet främst från ett konstitutionellt perspektiv, där ändringarna sätts i samband med andra konstitutionella förändringar som Europarättens ökade betydelse och domstolarnas stärkta ställning. Inför framtiden analyseras också ännu oklara rättsfrågor, som ersättningsskyldighet för privata objekt, JK:s roll som statens ombud och ersättning vid överträdelser av andra grundlagsregler än de som nu fått skydd.

Nu publiceras andra upplagan av Hugo Tibergs klassiska verk <em>Kreditsäkerhet i fartyg</em> från år 1968. Såväl sjöfartsnäringen som formerna för fartygsfinansiering har förändrats kraftigt under de år som har gått sedan den första upplagan utgavs. Den nya upplagan utgör därför en starkt moderniserad framställning av de rättsregler som berör fartygsfinansiering. I boken diskuteras såväl skeppshypoteket som äganderättsförbehåll i båtar. Sjöpanträtten och retentionsrätten i fartyg är ytterligare frågor som behandlas. Slutligen berörs även frågor om exekution i fartyg.<br/><br/> <br/><br/>För den nya upplagan har professorerna Annina H. Persson och Johan Schelin svarat under medverkan av lektor Jeanette Andersson, bankjuristen Sebastian Bierfeldt Liptak och advokaten Mattias Widlund. Den ursprunglige författaren professor emeritus Hugo Tiberg har övervakat arbetet.

Detta verk kommenterar den nya lagen (2022:964) om företagsrekonstruktion. <br/><br/>EU antog under sommaren 2019 ett rekonstruktions- och insolvensdirektiv. Det fick till följd att 1996 års lag om företagsrekonstruktion upphävdes och en ny lag, med samma namn, infördes infördes med ett nytt innehåll. Genom den nya lagen har insolvensdirektivet implementerats i svensk rätt. Direktivet har två utgångspunkter. För det första talas det om att det är företagets verksamhet som ska räddas genom företagsrekonstruktion, inte företaget i sig. Det som ska förhindras är att livskraftiga företag (verksamheter) i onödan försätts i konkurs för att inte gå miste om arbetstillfällen, kunskaper och färdigheter. För det andra ska en företagsrekonstruktion ske med beaktande av att kunna maximera värdet för borgenärerna. Tanken är också att en företagsrekonstruktion ska gynna företagets ägare och samhällsekonomin i stort. <br/><br/>Lagen innehåller flera nyheter, bl.a. har offentligt ackord ersatts med planförhandling vid vilken en rekonstruktionsplan kan läggas fram och ska fastställas av rätten. Nytt är också att en gäldenär har möjlighet att i en uppgörelse med borgenärerna indirekt binda även de borgenärer som inte samtyckt till den ekonomiska uppgörelsen i rekonstruktionsplanen, s.k. cram-down.

Vad är "rätt"? Frågan kan tolkas på ett handfast sätt, i betydelsen vad som är gällande rätt när man försöker lösa ett visst juridiskt problem: T.ex. om man få slå sina barn (barnaga) eller om det är förbjudet. Frågan kan också ges en rättsteoretisk innebörd, om man försöker förstå juridikens väsen och t.ex. vill analysera vad som skiljer rättsregler från andra typer av regler.<br/><br/>Författarens ambitioner är inte att ge läsarna full klarhet i rättens "inre natur", utan det främsta syftet är att väcka frågor och få läsarna att själva reflektera:<br/><br/>&bull; Kan en våldsinriktad förening förbjudas?<br/><br/>&bull; Kan en gällande lag vara så föråldrad att den inte tillämpas?<br/><br/>&bull; Tillåts barnäktenskap i Sverige?<br/><br/>&bull; Måste man alltid följa prejudikat från våra högsta domstolar?<br/><br/>&bull; Kan ett barn tvingas att lära sig simma för att det är "barnets bästa"?<br/><br/>&bull; Är det straffbart att bränna Koranen offentligt?<br/><br/>Rätten är ständigt i förändring genom nya svenska lagar och domar, liksom domar från Europadomstolen och EU-domstolen samt annan EU-rätt i form av fördrag, förordningar, direktiv m.m. Det en gång inlärda är alltså inte en stabil punkt annat än temporärt, utan alla jurister måste inse betydelsen av att lära på nytt och att bedöma juridiska frågor, såväl idag som i framtiden, med hjälp av en juridisk metod eller kanske flera olika sådana metoder.