Filosofi & Religion

Kompaktbibeln är en komplett Bibel i det behändiga formatet 128 x 182 mm som fungerar i hängmattan, handväskan, finfåtöljen, på bussen eller fjällvandringen... Textstorleken är 8 punkter som med typsnittet Palatino ändå är läsvänlig.

En siddur är bredvid Bibeln och Talmud en av de skrifter som utgör grunden för den judiska traditionen. Den utgör både ett litterärt, kulturellt och religiöst arv som används för gudstjänster och sabbatsfirande. SIDDUR KOL HANESHAMA, Själens röst, är en modern siddur med genomgående parallella texter på svenska, hebreiska och transkriberad hebreiska och med introducerande faktatexter om judisk tradition, dess seder, riter, texttolkningar och liturgi. Den beskriver det judiska året med dess olika helger, liksom passagerna i den judiska livscykeln, och kan därför fungera som en introduktion till judiskt liv även för den oinitierade.

<b> En av det moderna tänkandets mest inflytelserika filosofer</b><br/><br/>1900-talet började vid ett pyramidformat stenblock nära sjön Silvaplanersee i de schweiziska alperna på 1880-talet. Det var där Friedrich Nietzsche fick den grundläggande idén till <i>Så talade Zarathustra</i>. Profet Zarathustra har kommit till människorna för att deklarera Guds död, men också förkunna vad som måste ersätta religionen: Övermänniskan. Nutidens människa måste göra upp med sina illusioner och sina förljugna moralbegrepp, kasta sina fördomar om sig själv övervinna sig själv.<br/>Med en stil som lånar drag av Gamla Testamentet och andra antika texter, siktade Nietzsche på en tillräcklig höjd i språket för att kunna bejaka sin mest utmanande tanke, idén om »den eviga återkomsten«. <i>Så talade Zarathustra [Also sprach Zarathustra</i>, 1883-1885] är en av den västerländska filosofins mest klassiska och mest omstridda skrifter. Andra filosofer hade deklarerat »Guds död« före Nietzsche. Men ingen så misstänksamt, ingen så fokuserat på konsekvenserna av utsagan. I översättning av Tage Thiel.<br/><br/>FRIEDRICH NIETZSCHE [1844-1900], född i Rücken vid Lützen, dåvarande Preussen, är en de mest betydelsefulla filosoferna för vår tid, inspiratör till en lång rad tänkare inom såväl exempelvis psykoanalys som filosofi. Existentialismen, poststrukturalismen och postmodernismen är inriktningar inom filosofin med starka kopplingar till Nietzsche. Som en av den moderna tyska litteraturens stora prosaister har Nietzsches inflytande varit mycket stort på litteraturen och konsten.<br/><br/><i>»Den nivå av självinsikt som Friedrich Nietzsche uppnådde har ingen annan människa uppnått och ingen annan lär göra det heller.« Sigmund Freud</i>

I <i>Filosofins historia</i> presenterar A. C. Grayling, professor i filosofi vid Oxford universitet, tre tusen år av tänkande. Det här är en sällsynt heltäckande bild av vårt intellektuella arv från den västerländska såväl som den asiatiska och afrikanska filosofiska traditionen.<br/><br/>Med stilistisk klarhet tar Grayling läsaren från uppfattningar om världen och moralen före Buddha, Konfucius och Sokrates, vidare genom europeiskt tänkande under kristendomens dominans, från renässansen och upplysningen, till Mill, Nietzsche, Sartre och ända fram till idag.<br/><br/>Genom att redogöra för idéer som framförts av inflytelserika tänkare, från den analytiska såväl som den kontinentala traditionen, täcker Grayling i sin tillgängliga genomgång kunskapsteori, metafysik, etik, estetik, logik, politisk filosofi, medvetande- och språkfilosofi, och hur dessa områden diskuterats genom historien. Grayling levandegör det fascinerande tankeutbyte som pågått inom och mellan epoker och frågar sig: Vad vi har lärt oss &ndash; och vad återstår att komma underfund med?

Den holländske 1600-talsfilosofen Baruch Spinozas viktigaste och mest diskuterade arbete. Dagmar Lagerbergs prisade nyöversättning (första gången utgiven av Thales 1989) i ny upplaga.

The Dialogues Of Socrates [Bok / Inbunden]

<b>Vinnare av Natur &amp;amp; Kulturs debattbokspris 2025!</b><br/><br/><br/><br/><br/>Kommer den artificiella intelligensen att bli bättre på att tänka än den mänskliga? Kognitionsvetaren Peter Gärdenfors förklarar varför så inte är fallet.<br/><br/>Den mänskliga intelligensen består av en rad olika färdigheter och specialiteter som har förfinats under tusentals år. Mycket återstår innan den artificiella intelligensen kan mäta sig med det tänkande som inte bara människor utan även djur har.<br/><br/>När vi förstår att vår intelligens är en bred palett av många olika förmågor ter sig tanken på att AI-tekniken trumfar oss i schack och kan skriva avancerade texter inte lika skrämmande. Utifrån ett brett forskningsunderlag förklarar Gärdenfors varför AI-tekniken inte kan och inte kommer att kunna tänka på samma sätt som människor och djur gör.<br/><br/><br/><br/><br/><i>»Peter Gärdenfors tilldelas Natur &amp;amp; Kulturs debattbokspris 2025 för att han fördjupar AI-debattens centrala begrepp och utmanar dess utgångspunkter. Med lätt språk och stabil lärdom blottlägger han tänkandets evolutionärt slipade mekanismer, och skärper bilden av vad intelligens är och vilken plats tekniken intar i vår digitala värld.« </i><br/><br/>&ndash; Juryns motivering