Historia & Arkeologi

<B>»En mästerlig historia om vikingatiden ...» /Jesper Högström i DN<br/><br/><strong>»Ska man läsa en bok om vikingatiden ska man läsa Ask och Emblas barn.» /VETENSKAPSRADION HISTORIA<br/><br/>»En vikingahistoria som bräcker det mesta.» /Dick Harrison i SVENSKA DAGBLADET<br/><br/>ASK OCH EMBLAS BARN utnämndes 2020 till "History Book of the Year" i THE TIMES och THE SUNDAY TIMES.<br/><br/> »Price är inte bara en ledande auktoritet på området utan också en fantastisk författare, som växlar mellan att vara kvick, filosofisk och eftertänksam. Han har arkeologens förmåga att tolka stora mängder forskning och data och den skicklighet som krävs för återge det hela på ett levande vis.» /THE GUARDIAN<br/><br/></B>Det fanns många olika sätt att vara viking på. Schablonbilden av testosteronstinna krigare från norr som med svärdets, stridsyxans och långskeppets hjälp spred skräck över hela Europa står i vägen för en mycket mer intressant och sammansatt historisk verklighet. Schablonbilden gör i själva verket vikingarna närmast osynliga.<br/><br/></b>I arkeologen Neil Prices översikt "Ask och Emblas barn" möter vi i stället historiskt och psykologiskt trovärdiga vikingar. Betoningen ligger på vilka de var, varför de uppträdde som de gjorde, hur de tänkte och kände. För vikingarna var det till exempel självklart att olika väsen hela tiden grep in i en människas liv. Och trots de givna sociala rollerna och de ömse­sidiga förpliktelserna i det på många sätt hierarkiska samhället, kunde utrymmet för avvikande identiteter och livsstilar ibland vara förbluffande stort.<br/><br/>Neil Price diskuterar också de övergripande historiska omständigheter och processer som låg bakom vikingatiden, som 500-talets förödande klimatkollaps och den krigiska och klan­baserade samhällsordning som kom att växa fram i dess spår. Men vikingasamhället var allt annat än statiskt och de första, småskaliga och på plundring inriktade vikingatågen på 700-talet blev efter hand allt större och inriktade också på handel och bosättning.<br/><br/>"Vikingafenomenet" och "vikingadiasporan" får en mycket allsidig belysning i boken. Neil Price vill dessutom få oss att se vikingarna som dessa såg sig själva.<br/><br/>Neil Price är född 1965, uppvuxen i London och professor i arkeologi i Uppsala. Han är en av världens ledande forskare på vikingaområdet och har under mer än trettio år publicerat en lång rad vetenskapliga artiklar och böcker, som har översatts till 22 språk. Han har även medverkat flitigt i radio och TV, däribland i SVT:s serie "Historien om Sverige" (2023), och var konsult på långfilmen "The Northman" (2022).

Myntboken 2025 Nr 55 Jubileumsutgåva [Bok / Häftad]

Hans är uppvuxen i Arboga. En stad med stor medeltidshistoria, men ingen berättad historia före den tiden.<br/> Eftersom han i sin ungdom hade funderat på att bli historiker eller arkeolog, så visste han att gårdsnamn som slutar på -inge eller -unga har sitt ursprung från Kristi födelse till år 500 e.Kr.<br/> Många gårdsnamn i trakterna runt Arboga, Köping och Kungsör hade de namnändelserna, men varför fanns det ingen kunskap om de gårdarnas tidiga historia?<br/> Den insikten blev startpunkten för hans 30-åriga letande bland höjdkurvor, havsnivåer, ortsnamn, gamla skrifter, följande av bäckar, åar och så vidare. Boken Beowulf har forskare analyserat sedan 1800-talets början, men fortfarande är man oense om var bokens alla händelser och platser har legat och om bokens innehåll bara är fria fantasier?<br/> Boken beskriver händelser i Skandinavien under 500-talet e.Kr. på ett så detaljerat sätt att Hans började leta dag ut och dag in på kartor från Jylland, Västergötland, Östergötland och Gotland för att hitta de två fornborgar som låg i Rafnes-wadu (wadu=skog), vilket enligt forskarna betyder Korp-skogen på svenska.<br/> Hittade inget så Hans gav upp.<br/> Flera år senare skulle han ta med barnbarnen på en utflykt till ett lämpligt utflyktsmål norr om Mariefred. Plockade fram kartor och hittade Herrestaviken. Strax söder om den viken hittade han Räfnäs kungsgård. Namnet Räfnäs-skogen var ju slående likt det Rafnes-skogen som han förgäves hade letat efter. Även de två fornborgarna fanns i den skogen. Korpskogen var alltså troligtvis en felöversättning av platsen Rafnes-wadu. Via nya studier av Beowulf, Rolf Krakes saga, Helge Hundingbane och många andra skrifter började han kunna kartlägga personer, platser, händelser och samband från 400-talet till 700-talet.<br/> Resultaten av hans 30-åriga amatörforskning har gjort att han har upptäckt ett helt nytt kapitel i den nord-Europeiska fornhistorien.<br/> Många historiker hävdar att slaget vid Bråvalla aldrig har ägt rum samt att Ivar Vidfamne och Harald Hildetand inte var verkliga personer. Visst kan det vara så, men i den här bokens kontext med de två konkurrerande handelslederna genom Skandinavien känns det mer troligt att detta var verkliga personer och händelser som måhända uppförstorades för att man skulle uppnå den politiska målsättningen med Ynglingatal, Ynglingasagan och andra politiska, norröna historier.

Nu kära läsare ska du strax få läsa 15 kapitel ödehusnostalgi i min 4:e bok, det blir som det brukar, sorgligt, vackert, mystiskt och lite spännande. Lite lättsam läsning, gärna med lite humor, om ödehusen och de människor som bott där. De många färgbilderna är bokens bas.<br/><br/> Vi ska besöka en svårt vandaliserad herrgård med en brokig historia, vi ska besöka ett ledset och ensamt ödehus i Västernärke, vi ska hälsa på hos Hilda och Ludde i Mörtbäcken, göra ett besök i en gammal bygdegård fylld med minnen bland mycket annat. Dessutom besöka en plats med bilder som jag inte trodde var möjliga att få se i Sverige 2024.<br/><br/> Hoppas du kan känna att du är med mig på min ödehusresa och kanske gå in i Ödehusbubblan, det sköna tillståndet där man glömmer tid och rum.<br/><br/> Jag hoppas jag kan ge dig en ny nostalgisk resa med ett stort mått av lokal kulturhistoria.<br/> Hälsningar från Tomas, din ödehusguide i Närke, Östra Värmland och Västra Västmanland.

* MÖLLERÖDSKUPPEN * Tragedi i Tvärskog * SPÖKHÄSTAR I MJÖLKALÅNGA * Incidenten vid gästgivaregården i Tyringe * DEN STORA POSTSTÖLDEN * Slaget vid Mjölkalånga * NÄSTA RÖKE! * Fake news årgång 1905 * UPPFINNAREN * Finkan och de första poliserna * BRÄNNERIBRANDEN * Tyringes första idrottsman * FÖRDRÖJT VINTERPARADIS * Anna och succéböckerna * SKANDALBOKEN * Den stora julstormen * RUTH PIONJÄR I LUFTEN * Järnvägsolyckan * BANANER PÅ KEBNEKAJSE * När nazisterna lyftes ut från torget * MOBERG I TYRINGE * Tyringes egen bragdmedalj *

Under andra världskriget kom 70 000 finska barn till Sverige för att undkomma krig och nöd i hemlandet. Ett av dessa barn var Raija Rantala, som kom från en fattig familj i södra Finland och hamnade hos den adliga och välbärgade familjen Klingspor på Hellekis säteri på Kinnekulle i Västergötland. När hon klev av tåget på Råbäcks station den 12 november 1941, 6,5 år gammal, började hennes nya liv, i en mycket annorlunda miljö. Krigsbarnet på Hellekis är Raijas personliga berättelse om sitt långa händelserika liv och erfarenheten av att vara ett finskt krigsbarn. Men det är också en beskrivning av, med en utomståendes perspektiv, hur en svensk adelsfamilj levde på 1940- och 50- talet, samt om de historiska och kulturella förhållanden som var helt avgörande för hennes liv; det svenska engagemanget för Finland under kriget, familjen Klingspor och hennes nya hembygd Kinnekulle och Lidköping. Jag träffade Raija hösten 2017 under arbetet med en utställning om jul- och luciafirande. När vi möttes berättade hon också om sin bakgrund som finskt krigsbarn och sin uppväxt hos greveparet Klingspor på Hellekis säteri. Hennes livshistoria, goda minne och intressanta berättelse om sitt liv och sin annorlunda uppväxtmiljö fascinerade mig. Därför skrev jag denna bok.

<strong>Ny bok om Raoul Wallenberg</strong><br/>Raoul Wallenbergs exceptionella insatser för att rädda ungerska judar undan Förintelsen, liksom hans ännu delvis okända öde som politisks fånge i sovjetunionen, har fortlöpande fångat massmedias intresse. I denna undersökning har Wallenbergforskaren Lars Brink kartlagt hur svensk dagspress har följt ärendet Raoul Wallenberg. Han inriktar sig på kalla krigets första skede då intresset för Raoul Wallenbergs öde stegrades genom att Raouls mor, Maj von Dardel, 1947 vädjade till svenska kvinnoorganisationer om stöd och en kampanj för frigivning startade. Kampanjen sammanföll med tidpunkten för den förmodade avrättningen av Raoul Wallenberg. Undersökningen påvisar kommunistpressens lojalitet med Sovjetunionen och ställer frågan om dagspressens agerande inverkade på sovjets hantering av den unge svenskens öde.<br/>Författaren har i det undersökta materialet inte kunnat notera någon påtaglig skillnad i intresset för Raoul Wallenbergs öde beroende på en tidnings politiska hemvist. dock påvisar han den svenska kommunistpressens absoluta lojalitet med Sovjetunionen. I boken ingår en Summary på engelska en Zusammenfassung på tyska, båda långa och redovisande. <em> Intressant </em> noterade Olle Wästberg när undersökningen förelåg i rapportform.<br/><strong>Ett urval aktuella recensioner och omdömen om boken</strong> " Lars Brinks skrift ger en intressant bild av hur Fallet Wallenberg hanterades av media och hur det påverkade bland annat politiker och diplomater " skriver Mats Dahlberg i Nya Wermlands-Tidningen, nwt.se, den 2 maj 2017. " Bra att du har undersökningens huvudpunkter i sammanfattning på tyska och engelska. Svenska mediers förhållningssätt till Fallet Raoul Wallenberg är både ett fascinerande och viktigt forskningsområde ", skriver Susanne Berger, USA:s mest kända expert på Raoul Wallenberg, den 2 maj 2017. " din fina bok läser [jag] med stort intresse ", skriver Raoul Wallenbergs syster, Nina Lagergren till författaren den 6 maj 2017. Pressen får godkänt i fallet Wallenberg , rubricerar f. chefredaktören Ulf Ivarsson, numera på Bokebackens kultursida, en lång och insiktsfull recension. UD:s misslyckande berodde i varje fall inte på pressen skriver Ivarsson. Artikeln publicerades den 19 juni och finns på http://www.bokebackenskultursida.se/brink.html <strong>Lars Brink<strong> är filosofie licentiat i etnologi och etablerad Raoul Wallenbergforskare. Han gav 2009 ut den uppmärksammade studien När hoten var starka, som till del handlade om Raoul Wallenberg, hans personliga bakgrund och insatser i Ungern. Lars Brink är medlem av Sveriges Författarförbund och har gett ut eller medarbetat i mer än 30 böcker. Han är också verksam som kulturjournalist.</strong></strong>