Historia & Arkeologi

Myntboken 2025 Nr 55 Jubileumsutgåva [Bok / Häftad]

Renjägarkvinnan på den skånska tundran blickar upp mot en gnistrande stjärnhimmel, tonårsflickan äter en portion hallon i darrande vetskap om att hon strax ska dränkas och den tyska trälpojken friköps och återförenas med sin gråtande mor.<br/><br/>Med sprudlande berättarglädje låter Jonathan Lindström den senaste arkeologiska och historiska forskningen förenas i en myllrande, engagerande och helt ny bild av Sverige under 14 000 år. I denna sammanhängande skildring av migrationer, kolonisationsprojekt, träluppror och tidigare okända bronsåldersriken, handelsvälden och stora slag får vi för första gången en verklig förståelse för historiens drivkrafter, och hur de verkar från forntid till idag. Enskilda människoöden varvas med rikens uppgångar och fall. Vi möter sveaköpmännen som på kamel tar sig till världsstaden Bagdad och den gutniske romveteranen Harkilar när han i sällskap av tjugo frustande krigare styr sitt roddarskepp över havet.

<p>Hämnd. Det är ett starkt ord, och något vi sällan bejakar. Men om inte rättvisa skipas så är hämnd något som vi oftare accepterar. I rättegångarna efter Förintelsen var det få nazister som straffades och de flesta av dem som dömdes fick i förhållande till de oerhörda brott de begått milda domar. I några fall bara några minuter per mord. Å andra sidan, som Hanna Arendt var inne på, hur ska man kunna utdöma adekvata straff för folkmord? </p><p>Och är inte hämnden redan inbyggd i rättssystemet? Att straffa en brottsling är att hämnas en smula. Så hur ser den giltiga hämnden ut? Vem har rätt att hämnas? Var det riktigt av judiska soldater i judiska brigaden att söka upp nazister och avrätta dem som gjort sig skyldiga till massavrättningar? Var det rätt att som privatperson söka upp och döda enskilda nazister? Var det rätt att skriva om lagarna så att straff kunde tas retroaktivt? </p><p>Kort sagt: Var går gränsen för hämnden - och vem har rätt att utkräva den? Och hur? </p><p>Detta är frågor som <i>Den vilda rättvisan: Judisk hämnd efter Förintelsen</i> djupdyker i. Kenneth Hermele började skriva boken i direkt anslutning till sin förra bok om judiskt motstånd, <i>Inte som lamm till slakt</i>, före Israels svar på Hamas blodiga terrorattack i oktober 2023. </p><p>Boken är alltså inte bara skrämmande aktuell, utan frågan om hämnd och rättvisa är nu något som vi alla måste fundera över. När stater tar hämnd, vad händer då? Och vilka metoder kan anses vara tillåtna? </p><p>De moraliska frågorna i <i>Den vilda rättvisan</i> är omöjliga att värja sig mot och Kenneth Hermele är en mycket modig vägvisare i ett mörkt landskap.</p><p><i>"Det är en oerhört välskriven bok, där styrkan i framställningen ligger i sättet att berätta, i rikedomen i materialet som sådant och i hur Hermele förhåller sig till det och resonerar kring det. Det är alltid prövande och alla typer av förenklingar undviks. Det gör att boken är oerhört läsvärd och viktig. Helhetsbetyg: 5 (av 5)."</i> BTJ, Mats K.G. Johansson</p>

Med vårfloden i Kalixälven 1816 inträffar en olycka i den gifta husbonden Olof Brännvalls hushåll som kommer att påverka framtiden. Efter nio år blir hans då tjugoåriga och ogifta piga Anna Lisa Israelsdotter med barn och det kommer faktiskt att bli nio utomäktenskapliga barn totalt i huset. Vid det sista barnets dop när både Olofs piga och hustru är avlidna träder han fram som far. Var Olof far till alla barnen trots att han var gift med Sofia som dessutom var pigans moster? Det här är en berättelse om ett triangeldrama som utspelar sig under den första delen av 1800-talet i den idylliska byn Jock i Överkalix.

"En ärlig och jordnära beskrivning av en enkel men unik mans himmel och helvete. Tynander förmår att gestalta Allan Manns otroliga livsöde med föredömlig känsla och sans... Allan Mann är en stor läsupplevelse värd varje enskild minut över de 475 sidorna."<br/><br/>Arvika Nyheter<br/><br/><br/><br/>Allan Mann från Töreboda är 18 år när han 1939 anmäler sig som frivillig på finska sidan i Vinterkriget mot Sovjetunionen. När Tyskland sedan invaderar Norge går han över gränsen och deltar i strider som leder till Hitlers första nederlag. Svårt sårad på sjukhuset värvas han av brittisk underrättelsetjänst och blir agent och kurir mellan Sverige och Norge. Han utbildas till närstridsexpert och fallskärmsjägare och under krigets slutskede släpps han längs fiendens linjer i ett mardrömslikt Nordnorge.<br/><br/><br/><br/>Allan Mann stred i fyra olika uniformer och blev vår tids mest dekorerade officer. Det här är den unika historien om hans dramatiska krigsupplevelser, byggd på arkiv, intervjuer med de som kände honom och Allans egna dokument. Det är berättelsen om en ung svensk som under en våldsam tid riskerade allt för nationers rätt till frihet och självständighet.

»Som läsare får vi bra inblick i några av de mest framträdande teorierna kring undergången. Framställningen är kunnig, pedagogisk och tydlig. Precis så som en populärvetenskaplig bok ska vara.« KRISTIANSTADBLADET<br/><br/><b>Romarrikets undergång tillhör historiens stora händelser.</b> Dit ned, femtio generationer tillbaka i tiden, når vårt moderna samhälles rötter. Där finner vi en värld präglad av rationellt tänkande och demokratiska ideal. En värld styrd av människor med rösträtt, snarare än av gudar och storkungar. Romarna blev så framgångsrika, att de i början av vår tideräkning hade lagt under sig hela Medelhavsområdet.<br/><br/>Men inget träd växer upp i himlen. Med romarrikets undergång år 476 e.Kr. var det antika dramat över. Ett världsrike hade fallit samman, världen krympte, fälten växte igen och människorna värmde sig vid lägereldarna. Den långa medeltiden hade börjat.<br/><br/>Hur kunde ett så stort och framgångsrikt samhälle bara bryta samman och försvinna? Vilka var orsakerna? Pandemier, klimatkriser och folkvandringar? Höga skatter eller personlig dekadens? Och kan det hända igen?<br/><br/>I <i>Romarrikets undergång</i> för författaren Dag Sebastian Ahlander ett underhållande och tankeväckande resonemang om vilka lärdomar som går att dra av det mäktiga rikets sammanbrott.

I vissa skeden av historien sker händelseutvecklingen så hastigt att den värld som tagits för given plötsligt faller samman. Rysslands krig mot Ukraina. Kinas växande makt. Ett USA där Trumps återkomst till Vita huset ytterligare vidgat de redan existerande sprickorna i den globala ordningens fundament.<br/><br/><i>Historiens återkomst: Europa och världsordningens sammanbrott</i> beskriver den brytningstid vi nu genomlever i ett vidare historiskt sammanhang, mot bakgrund av försöken att under två sekel etablera en världsordning stabil nog att stå emot historiens flodvågor. Med den följer Martin Kragh upp succén med <i>Det fallna imperiet</i>.