Litteraturvetenskap

Idag ser vi kanske individens frihet som en självklarhet, men så har det inte alltid varit. Vid 1700-talets slut var individens rätt fortfarande brännstoff i länder styrda av envåldshärskare. I den tyska universitetsstaden Jena vågade en liten grupp tänkare ändå ställa jaget i centrum och betona dess kreativa kraft. Dit hörde bland annat Goethe, Schiller och Hegel och inte minst den frisinnade Caroline Schlegel. Medan den franska revolutionen förändrade det politiska landskapet för alltid förändrade de tyska romantikernas revolution vårt sätt att tänka. Här inleddes den konflikt mellan vår längtan efter självförverkligande och vårt ansvar mot kollektivet som pågår än idag.

Öland: en rik mylla för författarskap alltsedan Linné 1741 besökte och skrev om ön, och superskalden Stagnelius växte upp i Gärdslösa prästgård. Ölands författare: Skrivande och landskap är den första bok tar ett samlat grepp om författare på Öland och visar på den stora bredden i genre och stil. Boken samlar tjugotvå högst aktuella, etablerade författare, både nutida och historiska, i lättillgängliga, personligt skrivna intervjutexter med vackra foton. Läs om Lennart Sjögren, Barbro Lindgren, Johan Theorin, Tove Folkesson, Hanna Hallgren, Anna Rydstedt och många fler. En coffeetable-bok för den kultur- och litteraturintresserade, eller att ge bort i present. Utförligare reportage om Lennart Sjögren, Elisabeth Öhman, Charlotte Sirc, Jenny Clevström, Johan Theorin, Katarina Carlshamre, Grethe Rottböll, Erik Johan Stagnelius, Tove Folkesson, Anna Winberg Sääf, Barbro Lindgren, Anders Johansson, Thorsten Jansson, Sofia Hedman, Louise Körnung, Margit Friberg, Nina Lekander, Anna Rydstedt, Katarina Bjärvall, Johanna Mo, Hanna Hallgren, Kristina Sjögren. Dessutom kortare texter om Abraham Ahlqvist, Thekla Engström, Hugo Hultenberg, Bengt Berg och Bertil Palm.

Boken som inspirerade Wes Anderson till filmen »The Grand Budapest Hotel«.<br/><br/>Österrikaren Stefan Zweig (1881-1941) var en av sin tids mest uppburna författare, läst och beundrad världen över, tills den politiska situationen drev honom i landsflykt efter Hitlers maktövertagande och hans böcker förbjöds. På ett hotellrum i Brasilien 1939-41 nedtecknar han fritt ur minnet sin sedermera legendariska skildring av det gamla Europas undergång. Fin de siècles Wien, första världskriget, hyperinflationen, nationalsocialismens uppkomst och vägen fram till krigsutbrottet 1939 - aldrig har denna epok frambesvurits mer levande än i <i>Världen av igår</i>. Här finns även kärleksfulla porträtt av vännerna Rilke, Joyce, Freud och många fler. Efter att ha skrivit detta vittnesbörd till eftervärlden tog Zweig sitt liv tillsammans med hustrun. Boken utkom första gången i Stockholm 1942, mitt under brinnande krig. <br/><br/>»Jag betraktar inte vårt minne som en funktion vilken slumpvis bevarar det ena och slumpvis släpper det andra, utan som en klokt ordnande och sovrande kraft. Allt som man glömmer av sitt liv är i själva verket av en inre instinkt dömt att glömmas bort. Endast det som räddade sig över till minnet har rätt att bevaras åt andra. Må ni, mina minnen, därför tala och välja i mitt ställe och ge åtminstone en spegelreflex av mitt liv, innan det sjunker in i mörkret!« <i>Stefan Zweig</i>

<b>En av de stora 1900-talsmemoarerna i ny inbunden utgåva</b><br/><br/><b></b>Stefan Zweigs självbiografiska <i>Världen av igår </i>- som i dag räknas till genrens klassiker - är skriven både som en tidskapsel av hågkomster och som ett memento för framtida generationer. Här återkallas det litterära Wiens guldålder, dess skenbara beständighet, löften, och dess förödande fall. Med levande och färgstarka skildringar av sina resor till Paris, London och Berlin och möten med sin tids stora författare och konstnärer når Zweig in till hjärtat av den europeiska kulturen.<br/>Manuset till <i>Världen av igår</i> skickades till förlaget bara en dag innan Zweig tog sitt liv 1942, efter att hans böcker bränts på bokbål av nazisterna och Zweig som både intellektuell och jude tvingats gå i exil.<br/>I översättning av Hugo Hultenberg.<br/><br/>STEFAN ZWEIG [1881-1942] föddes i Wien i dåvarande Österrike-Ungern. Han debuterade som poet 1901 och publicerade därefter en mängd romaner, noveller, essäer och levnadsteckningar. 1942 tog han sitt liv i Rio de Janeiro

I Bildhuggarens dotter ger Tove Jansson oss en inblick i sin egen barndom, som var magisk och mystisk mitt i allt det vardagliga.  <br/><br/>Tove Jansson beskriver det bohemiska konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors där festerna pågår i dagar, men också det betydligt lugnare sommarstället ute skärgården. Både hennes pappa skulptören Viktor Jansson och mamma Signe Hammarsten är centrala personer i berättelsen, liksom hemhjälpen Anna, en symbol för friheten. Tove Janssons älskade barndomsskildring utkom för första gången år 1968. <br/><br/>"Det är en mångbottnad berättelse om konstnärens tillblivande, men också en storslagen skildring av den lekande människan. Ingenting är mer allvar än lek för stunden och för livet." -Dagens nyheter

"I några år under sextiotalet injicerade jag Preludin, Maxiton forte, medicinskt morfin och hemkörda preparat som ibland kallades morfinbas, ibland morfinkristaller. Jag injicerade råopium, åt en meskalinkaktus och svalde sockerbitar med LSD. I nio års tid rökte jag gräs som påstods komma från Marocko, ljusgrönt hasch som sades ha sitt ursprung i Libanon och svart hasch från Afghanistan. Jag letade ständigt bland hyllorna i gatans apotek. Vilken sjukdom som skulle botas och vilken smärta som skulle lindras visste jag inte. <br/><br/>Bäst tyckte jag om de olika cannabispreparaten. Hög som ett hus sov jag bra och innan jag somnade hade jag skrattat mycket. Gapskratten var viktiga, ty den som skrattar kan tro sig vara glad. <br/><br/>Jag var arton år och olycklig när jag började stoppa i mig de olika preparaten. Om den svenska narkotikapolitikens fader, Nils Bejerot, fått veta vad jag höll på med skulle han ha ropat 'knarkare' och kallat på polis. <br/><br/>Den svenska narkotikapolitiken är en katastrof. Människor som borde erbjudas hjälp med känslomässiga sår och sociala svårigheter jagas av rättsväsendet. Hundratals dör av tung narkotika, år efter år. Att jag själv överlevde ter sig gåtfullt." <br/><br/>Mats Wahl är författare till ett stort antal böcker för barn och unga, fackböcker, filmmanus och teaterpjäser. Författarskapet har belönats med bland annat Augustpriset för barn och unga, Deutscher Jugendliteraturpreis, Janusz Korczakpriset, Kungliga Dramatiska Teaterns pris för bästa pjäs för barn och unga samt Gustav-Heinemann-Friedenspreis für Kinder- und Jugendbücher.<br/><br/>------------------------------<br/><br/>"Inte sedan jag läste Tove Ditlevsens 'Gift' på 70-talet och Birgitta Stenbergs 'Apelsinmannen' in på 80-talet, har jag fått mig till livs en missbrukares inre liv som väcker samma intresse och sympati som nu i Mats Wahls självbiografiska roman 'Medicinmannen'." Cecilia Hector, Tidskriften Psykoterapi

Författaren till den här annorlunda Parisboken är inte ensam om sin beundran för den berömde kommissarie Maigret, en ­polis fjärran från dagens fysiskt utlevande kollegor. Maigret var psykologins mästare, problemlösaren mer intresserad av människan i mördaren, bedragaren eller tjuven än i brottslingen. Han föredrog bussen framför bilen, taxin framför piketen. Hans vapen var ordet, lyssnandet, intuitionen. Maigrets miljö utgjordes av Paris dimmiga kajer, förfallna industrikvarter, barer och vindoftande hak i lindrig belysning, bistroer med stampublik, nattklubbar med gäster som uppskattade natten mer än dagen. Hans värld genom ett oändligt antal böcker var de centrala delarna av Paris. Där puffade han på sin pipa, tog promenader med sin kloka hustru, svepte ett otal glas vitt eller rött vin, spisade genuin husmanskost, piggade upp sig med ett eller annat glas calvados eller några stop öl. Denne franske polis stod mer på den svages sida än på den starkes, han kallsvettades av obehag inför egenkära aristokrater, snorkiga åklagare och domare, liksom inför förslagna och bestickliga advokater. Han rörde sig hemvant i missbrukarnas och de prostituerades värld. Han skuggade små och stora ­bedragare. Han kände staden som sin egen ficka.