Litteraturvetenskap

I Bildhuggarens dotter ger Tove Jansson oss en inblick i sin egen barndom, som var magisk och mystisk mitt i allt det vardagliga.  <br/><br/>Tove Jansson beskriver det bohemiska konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors där festerna pågår i dagar, men också det betydligt lugnare sommarstället ute skärgården. Både hennes pappa skulptören Viktor Jansson och mamma Signe Hammarsten är centrala personer i berättelsen, liksom hemhjälpen Anna, en symbol för friheten. Tove Janssons älskade barndomsskildring utkom för första gången år 1968. <br/><br/>"Det är en mångbottnad berättelse om konstnärens tillblivande, men också en storslagen skildring av den lekande människan. Ingenting är mer allvar än lek för stunden och för livet." -Dagens nyheter

<b>»En exemplariska biografi.« | CRISTER ENANDER, VLT</b><br/><br/>I Staffan Bergstens bok om Erik Axel Karlfeldt porträtteras en av den svenska poesins giganter. Elegant och engagerat lägger Bergsten fram de teman som bestämde Karlfeldts poetiska gärning. Läsaren får också följa med i de spår i skaldens liv - inte minst kärlekens - som kom att prägla diktningen.<br/>Vi kommer också nära Karlfeldts erfarenhet i hans dubbla roll som poet och ständig sekreterare i Svenska Akademien, i vilken Karlfeldt en gång kom till den märkliga situationen att behöva undanbe sig Nobelpriset i litteratur.<br/><br/>STAFFAN BERGSTEN [f. 1932] är författare och litteraturhistoriker. Han har förutom om Karlfeldt skrivit om diktare som T S Eliot, Erik Johan Stagnelius, Gustaf Fröding, Tomas Tranströmer, Katarina Frostenson, Ann Jäderlund och Birgitta Lillpers.<br/><br/>»Inte sedan fyrtiotalet har det utkommit några arbeten om Karlfeldt med heltäckande ambitioner, även om framför allt Karl-Ivar Hildeman ägnat honom en imponerande forskargärning. Men nu utkommer Staffan Bergsten med en stor Life and letter -studie som har samma ambitionsnivå som Thorsten Fågelqvists och Jöran Mjöbergs klassiska arbeten från 1941 respektive 1945.« | MAGNUS WILLIAM-OLSSON, Aftonbladet<br/><br/>»Bergsten läser skickligt Karlfeldts biografi i hans dikter och lyfter med rätta fram vad man skulle kunna kalla miljöskalden Karlfeldt och kan därmed locka unga läsare.« | HANS HOLMBERG, Kristianstadsbladet<br/><br/>»För litteraturvetaren är väl Karlfeldts dikt det viktigaste, för mången annan läsare måhända hans liv. För båda utgör Bergstens bok stimulerande läsning.«<br/>| ULF MALM, Samlaren

Idag ser vi kanske individens frihet som en självklarhet, men så har det inte alltid varit. Vid 1700-talets slut var individens rätt fortfarande brännstoff i länder styrda av envåldshärskare. I den tyska universitetsstaden Jena vågade en liten grupp tänkare ändå ställa jaget i centrum och betona dess kreativa kraft. Dit hörde bland annat Goethe, Schiller och Hegel och inte minst den frisinnade Caroline Schlegel. Medan den franska revolutionen förändrade det politiska landskapet för alltid förändrade de tyska romantikernas revolution vårt sätt att tänka. Här inleddes den konflikt mellan vår längtan efter självförverkligande och vårt ansvar mot kollektivet som pågår än idag.

Efter över fyrtio år med skrivandet som huvudsysselsätttning publicerar Jan Guillou nu sina yrkesmemoarer. Han berättar öppet och underhållande om de första årens författardrömmar då idolerna hette Claude Simon och J M G Le Clézio - båda sedermera Nobelprisbelönade - och hur hans vägar sedan gick från den experimentella litteraturen till en effektiv och verklighetsnära prosa. Men åren kring tjugo var samtidigt den tid då den unge juridikstudenten upptäckte att journalistik var effektivare än juridik. Vändpunkten kom när han för tidskriften FiB/Aktuellt skrev en artikel om internatskolan Solbacka - ett avslöjande som blev början till slutet för skolan. En karriär som en av landets mest kända och omtalade journalister och författare hade inletts. I boken berättar Jan Guillou om sina fiaskon och succéer och om sina journalistiska förebilder, som t ex den erfarne tidningsmannen Edgar Antonsson och kvällstidningslegenden Arne Lemberg. Vägen går via Folket i Bild/Kulturfront, där bland andra Jan Myrdal kom att spela en stor roll i hans yrkesmässiga utveckling, och leder fram till arbetet med de oerhört älskade bokserierna om Hamilton och Arn Magnusson som gjorde Jan Guillou till den mest sålda romanförfattaren i Sverige någonsin.

<i>Författaren har två liv: ett, det på ytan, som får henne att tala, handla, dag efter dag. Och det andra, det verkliga, som följer henne överallt, som inte ger henne någon ro.</i><br/><br/><br style="box-sizing: border-box;" /><br/><br/>Mellan 1987 och 1989, efter den enorma framgången med<i>Älskaren</i>som sent i livet gjorde henne till en internationellt känd författare, lät sig Marguerite Duras vid ett flertal tillfällen intervjuas av en ung italiensk journalist. Intervjuerna samlades i boken<i>Samtal med Duras</i>där hon ovanligt öppenhjärtigt berättar om sitt liv och sin karriär: barndomen i Vietnam, studentåren i Paris, författarskapet, de många åren i relativ obemärkthet, den plötsliga berömmelsen, filmerna, teatern, kommunismen, platserna och passionen. Boken gavs ut i Italien 1989 och hade länge varit försvunnen, okänd bland Duras beundrare, när den första gången publicerades påfranska 2013.

I Selma Lagerlöfs anda heter det i statuterna för priset, en anmodan som förstås kan tolkas på olika sätt och ger möjlighet till vitt skilda beskrivningar. Men att den djupt humanistiska och medmänskliga källådern strömmar genom Lagerlöfs böcker är väl något att ta fasta på.<br/><br/><br/>Som en vit atlantångare står Mårbacka där i den friska, värmländska grönskan. Men när Selma Lagerlöf återköpte gården var den ännu målad i falurött och belägen lite närmre marken. Mårbacka är värt sin egen historia och även den finns att ta del av i författarskapet. Ett berättelsens trofasta nav har Mårbacka varit, liksom en magnet för ständiga återkomster för en litteraturintresserad allmänhet. Litterära seminarier, program och allehanda marknader har funnit en både genuin och storslagen miljö här i hjärtat av Fryksdalen.<br/><br/>År 1984 delades Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris ut för första gången och då till Birgitta Trotzig. Många, totalt 38 författare är de som tilldelats priset till och med 2021 som tilldelades Niklas Rådström. I "Kära Selma"! återges samtliga tacktal som hållits, det med undantag från ett fåtal författare som inte hållit några tal.<br/><br/>Pristagarna vars tal återges i "Kära Selma!"<br/>Sara Lidman, Göran Tunström, Lars Ahlin, Kerstin Ekman, Lars Andersson, Lars Gyllensten, Tove Jansson, Georg Henrik von Wright, Ulla Isaksson, Rolf Edberg, Per Olov Enquist, Göran Palm, Kristina Lugn, Torgny Lindgren, Agneta Pleijel, Peter Englund, PC Jersild, Sigrid Combüchen, Birgitta Stenberg, Lars Jacobson, Barbro Lindgren, John Ajvide Lindqvist, Lars Gustafsson, Ellen Mattson, Klas Östergren, Kjell Johansson, Lotta Lotass, Stewe Claeson, Sara Stridsberg, Lars Norén, Carola Hansson, Kristina Sandberg, Monika Fagerholm, Niklas Rådström

Pippiperspektiv - starka röster om världens starkaste flicka! Under 75 år har hon erövrat världen. Roat, förundrat, ifrågasatt och provocerat. Älskad av barn och framburen som en frontfigur och symbol för det fria och anti-auktoritära är Pippi Långstrump lika aktuell nu som hon var då Astrid Lindgren skrev första boken om henne, mitt under brinnande världskrig. Ingen tycks oberörd av Pippi Långstrump! Pippiperspektiv är en jubileumsbok där kända skribenter och tecknare i ord och bild presenterar sin bild av Pippi Långstrump. Originella, roliga, tänkvärda texter och intervjuer av skarpa svenska och utländska skribenter, fantastiska nyritade illustrationer, många foton och mycket kuriosa om Pippi ryms i denna påkostade hyllningsbok. Bland de medverkande finns Susanna Alakoski, Jens Andersen, Kitty Crowther, Jan Eliasson, Tarja Halonen, Agnes Lidbeck, Inger Nilsson, Suzanne Osten, Roland Paulsen, Pipilotti Rist, Meg Rosoff, Alicia Vikander, Björn Ulvaeus och många fler!