Litteraturvetenskap

Idag ser vi kanske individens frihet som en självklarhet, men så har det inte alltid varit. Vid 1700-talets slut var individens rätt fortfarande brännstoff i länder styrda av envåldshärskare. I den tyska universitetsstaden Jena vågade en liten grupp tänkare ändå ställa jaget i centrum och betona dess kreativa kraft. Dit hörde bland annat Goethe, Schiller och Hegel och inte minst den frisinnade Caroline Schlegel. Medan den franska revolutionen förändrade det politiska landskapet för alltid förändrade de tyska romantikernas revolution vårt sätt att tänka. Här inleddes den konflikt mellan vår längtan efter självförverkligande och vårt ansvar mot kollektivet som pågår än idag.

Öland: en rik mylla för författarskap alltsedan Linné 1741 besökte och skrev om ön, och superskalden Stagnelius växte upp i Gärdslösa prästgård. Ölands författare: Skrivande och landskap är den första bok tar ett samlat grepp om författare på Öland och visar på den stora bredden i genre och stil. Boken samlar tjugotvå högst aktuella, etablerade författare, både nutida och historiska, i lättillgängliga, personligt skrivna intervjutexter med vackra foton. Läs om Lennart Sjögren, Barbro Lindgren, Johan Theorin, Tove Folkesson, Hanna Hallgren, Anna Rydstedt och många fler. En coffeetable-bok för den kultur- och litteraturintresserade, eller att ge bort i present. Utförligare reportage om Lennart Sjögren, Elisabeth Öhman, Charlotte Sirc, Jenny Clevström, Johan Theorin, Katarina Carlshamre, Grethe Rottböll, Erik Johan Stagnelius, Tove Folkesson, Anna Winberg Sääf, Barbro Lindgren, Anders Johansson, Thorsten Jansson, Sofia Hedman, Louise Körnung, Margit Friberg, Nina Lekander, Anna Rydstedt, Katarina Bjärvall, Johanna Mo, Hanna Hallgren, Kristina Sjögren. Dessutom kortare texter om Abraham Ahlqvist, Thekla Engström, Hugo Hultenberg, Bengt Berg och Bertil Palm.

Blåbärsmaskinen är Nils Claessons berättelse om sin uppväxt och om sin far, Stig Slas Claesson. Författaren ger här sin egen bild av Slas, men inte den allmänt traderade bilden av den folk­käre författaren och konstnären, utan en bild inifrån, från en familj där faderns missbruk styr och kändis­skapet har en mindre tilltalande sida. Berättelsen handlar om den sprakande fasaden hos en omsusad författare och konstnär och om det som finns bakom den, om skapande och ansvar, och om vad som händer när ett barn måste bli förälder till sina föräldrar. Men det är också berättelsen om en uppväxt i Stockholm under välfärdsåren, om kulturkrockar och ett Sverige i förvandling. Nils Claessons skildring av sin far är skoningslöst uppriktig, men samtidigt ömsint och försonande. Ett sällsynt finkänsligt och humoristiskt porträtt av en människa, en familj och en tid.<br/>Till pocketupplagan har boken försetts med ett nyskrivet kapitel av författaren.<br/> Nils Claesson (f. 1958) är konstnär och filmskapare, har en lång tid verkat inom media och var bl.a. med och startade tidskriften ETC. Han har arbetat med fotografi, animerad film, video och datakonst och producerat flera radiodokumentärer. Claesson har haft ett flertal utställningar i Sverige och Europa.<br/> <i>"Nils Claessons text är fylld av både avståndstagande och motvillig - emellanåt vacker - ömhet./.../ Man lämnar den med stor sorg i bröstet."</i><br/>Mats Gellerfelt, Svenska Dagbladet<br/> <i>"mer ömsint sörjande än ursinnigt klarläggande"</i><br/>Jan-Olov Nyström, Södermanlands nyheter<br/> <i>"ett mångfacetterat porträtt är det, värt en talrik publik"</i><br/>Jan Karlsson, Norrköpings Tidningar<br <i>"Boken är skriven i korta kapitel med koncentrerade, effektiva satser där sarkasmerna är många och ironin knivskarp /.../ en stark läsupplevelse."</i><br/>Karin Nykvist, Sydsvenskan

<strong>Den hyllade nyöversättningen av Ingvar Björkeson.</strong> <br/><br/><em>Den gudomliga komedin</em> tillhör de klassiker som människor i alla tider känt igen sig själva och sin egen tid i. Dantes kraftfulla epos har blivit en del av vårt kulturarv på samma sätt som verk av Homeros och Shakespeare. När Ingvar Björkesons moderna översättning utgavs för första gången 1983 hyllades den av kritiker och läsare. <br/><br/>Inledning av Olof Lagercrantz.

Den tidiga fornnordiska litteraturen förser oss med de enda hedniska texter som är bevarade från Europas medeltid. Varken på keltiskt, slaviskt eller övrigt germanskt område finner vi någon motsvarighet, och detta ger oss en unik möjlighet att närma oss en av de kulturer som blomstrade i Europa före kristendomens slutgiltiga seger.   <br/><br/>De hedniska skalderna i Norden använde alla resurser som stod till buds och påverkades av olika kulturer. Mötet mellan traditioner under vikingatiden gav upphov till en anmärkningsvärd litterär blomstring och uppfinningsrikedom, så mycket djärvare då den inte var underordnad kyrkans normer.   I denna bok ges en introduktion till studier av texter på döda språk och till fornnordisk metrik. <br/><br/>Därefter analyseras i tur och ordning Teoderikstrofen på Rökstenen från runt år 800, skalden Brages poesi från omkring år 850, visdomsdikten <i>Den </i><i>höges tal</i> från första hälften av 900-talet och den profetiska dikten <i>Völvans spådom</i> från andra hälften av 900-talet. Tillsammans ger de en rik bild av den tidiga fornnordiska skaparkonsten och mytologin.   <br/><br/>För att analysera texterna i sitt rätta sammanhang krävs en pålitlig datering, vilket i sin tur förutsätter en solid vetenskaplig metod. De senaste tio till femton årens forskning har gjort stora framsteg på detta område, och dessa förmedlas här för första gången till en bredare allmänhet.<br/><br/>Författaren <b>Mikael Males</b> är professor i norrön filologi vid Universitet i Oslo. Hans huvudsakliga forskningsfält är fornnordisk skalde- och eddadiktning.

Kristina Lugn var en alldeles egen röst i Svenska Akademien, en röst som tystnade alltför tidigt. I denna volym har samlats alla texter från hennes framträdanden i Akademiens regi - från inträdestalet över företrädaren på stol 14, Lars Gyllensten, till minnesteckningen över hennes kollega vid Teater Brunnsgatan 4, Allan Edwall.

Boken som inspirerade Wes Anderson till filmen »The Grand Budapest Hotel«.<br/><br/>Österrikaren Stefan Zweig (1881-1941) var en av sin tids mest uppburna författare, läst och beundrad världen över, tills den politiska situationen drev honom i landsflykt efter Hitlers maktövertagande och hans böcker förbjöds. På ett hotellrum i Brasilien 1939-41 nedtecknar han fritt ur minnet sin sedermera legendariska skildring av det gamla Europas undergång. Fin de siècles Wien, första världskriget, hyperinflationen, nationalsocialismens uppkomst och vägen fram till krigsutbrottet 1939 - aldrig har denna epok frambesvurits mer levande än i <i>Världen av igår</i>. Här finns även kärleksfulla porträtt av vännerna Rilke, Joyce, Freud och många fler. Efter att ha skrivit detta vittnesbörd till eftervärlden tog Zweig sitt liv tillsammans med hustrun. Boken utkom första gången i Stockholm 1942, mitt under brinnande krig. <br/><br/>»Jag betraktar inte vårt minne som en funktion vilken slumpvis bevarar det ena och slumpvis släpper det andra, utan som en klokt ordnande och sovrande kraft. Allt som man glömmer av sitt liv är i själva verket av en inre instinkt dömt att glömmas bort. Endast det som räddade sig över till minnet har rätt att bevaras åt andra. Må ni, mina minnen, därför tala och välja i mitt ställe och ge åtminstone en spegelreflex av mitt liv, innan det sjunker in i mörkret!« <i>Stefan Zweig</i>