Samhälle & Politik

<p></p><p>På dagarna jobbar han på ett bygge i Djursholm. Där renoverar han ett tegelstenspalats som kostat en halv miljard den dyraste privatbostaden i svensk historia.   </p><p>På nätterna driver han ett illegalt hotell i Haninge. Här fixar han sängplatser och falska identiteter åt dem som vill leva under radarn. De kommer från Ryssland, Ukraina eller någon av de andra forna sovjetrepublikerna, och försöker skaffa sig en drägligare tillvaro. De flesta jobbar som byggarbetare eller städerskor. Vissa är bara tjuvar.   </p><p><i>De livegnas land </i>är en berättelse om drömmar, kamp och trasig gemenskap i en värld vid sidan av vår. I månader lever Liza Alexandrova-Zorina under falsk identitet på det slitna natthärbärget. Hon kommer människorna som bor där närmare än någon gjort tidigare, och kan samtidigt avslöja den svenska byggbranschen en genomkorrupt marknad där gränslösa husdrömmar göder organiserad brottslighet och religiös radikalisering, och skapar en modern form av livegenskap.   </p><p>I <i>De livegnas land</i> kan de som arbetar hårdast knappt överleva. Och de rikaste människorna i världen kan inte skydda sina hem från att infiltreras av kriminella. </p><p></p>

Enligt 2024 års demokratirapport från Göteborgs Universitet lever 71% av jordens befolkning i icke-demokratier. För tio år sedan var den siffran 48%.<br/><br/><br/><br/>Den historiska bilden av en autokrati stämmer dåligt överens med vår tid. Numera styrs autokratier av professionella propagandister och sofistikerade, globala nätverk. Till skillnad från militära och politiska allianser kan de här nätverken snabbt anpassa sina relationer så att de obehindrat kan röra sig över ideologiska, geografiska och kulturella gränser. De har alla ett övergripande mål; att göra motstånd mot det demokratiska systemet och på det sättet underminera våra demokratiska värderingar.<br/><br/>Kampen mot denna samhällssyn - som den demokratiska världen oavsiktligt bidragit till att befästa - är ämnet för denna bok.

Per Lindebergs granskning av da Costafallet är en av det senaste decenniets mest uppmärksammade svenska böcker. Nu kommer den som nyutgåva med ett nyskrivet förord. <br/><br/>Året var 1984. I tidningar, radio och tv lärde vi känna dem, de skrämmande gestalterna Obducenten och Allmänläkaren. Under rituella former hade de styckat en prostituerad kvinna på rättsläkarstationen i Solna, sedan hon utsatts för bisarra sexuella våldshandlingar i närvaro av ett litet barn. I vad som har kallats århundradets svenska brottmålsrättegång förklarades de två läkarna skyldiga till styckningen, men kunde trots detta lämna rättssalen som fria män. Rättegången tycktes vara ett bevis för att etablissemanget skyddar sina egna; att den svenska rättvisan gör skillnad mellan uppsatta män och utsatta kvinnor. <br/><br/>I <i>Döden är en man</i> granskas den moderna myt om styckmordsfallet och de två onda männen, som skapades i massmedierna och som utgick från den bild av mordutredningen, som polisen läckte till journalisterna. Här skildras också de försök som gjorts att förhindra en ny rättslig prövning av den påstådda bevisningen i målet. Boken ger en bakgrund till den förnyade juridiska prövning av rättsövergreppen mot Teet Härm och Thomas Allgén, som väntas ta sin början under 2025, drygt fyrtio år efter den första polisinsatsen. Den har även varit en viktig utgångspunkt för Dan Josefsson och Johannes Hallboms uppmärksammade dokumentärserie <i>Det svenska styckmordet</i> som visats under vintern 2024 på SVT. <br/><br/>PER LINDEBERG (f. 1938) är vetenskapsjournalist. Han har tidigare bland annat arbetat med mediefrågor vid ett statligt forskningsråd och särskilt intresserat sig för granskningen av den form av förtäckt opinionsbildning, som kan förekomma i mediernas skenbart objektiva nyhetsrapportering. <br/><br/>"Han lyckas på 650 sidor sticka dolken i samtliga makthavare i det svenska etablissemanget, från politiker, åklagarväsendet, advokaterna, kvinnorörelsen, massmedia till kulturetablissemang."<br/>Per Olov Enquist, Expressen <br/><br/>"Ett journalistiskt storverk av ett slag som saknar motstycke eller ens något att jämföra med."<br/>Jan Guillou, Aftonbladet

Över hela världen är kvinnors frihet begränsad, från Bolivia till Papua Nya Guinea, från Kenya till Libanon och från Sverige till Bangladesh. Utbildning, sexuellt våld, krig och klimatförändringar är områden där kvinnor drabbas hårt. <br/><br/>Här möter vi kvinnor som kämpar för sin rätt, men också män som jobbar med män för att förebygga våld. En resa går till matriarkatet på Kvinnornas ö. <br/><br/>Fotografen Martina Holmberg och journalisten Maria Hagström visar en värld som rymmer hopp om förändring.

En lördag i maj 2018 blandas ekot av pistolskott med ljudet av kyrkklockor i det vackra San Pedro de Alcántara på Costa del Sol. Knarkhandlaren Maradona dör för en lejd mördares kulor. Med mordet inleds en intensiv jakt på Los Suecos - svenskarna - en grupp unga män som tagit sig från Malmös gator till Spanien med kontraktsmord som affärsidé.<br/><br/>Kriminalreportern Joakim Palmkvist följer jakten och avtäcker en länge okänd konflikt med rötter i den svenska gängkriminaliteten. Mordet på Maradona är bara ett av många våldsdåd kopplade till Los Suecos, som av media kom att kallas "den blodigaste grupp yrkesmördare som någonsin drabbat solkusten".<br/><br/><br/><br/>Steget före är en resa in i mörkrets värld, en värld som få har insyn i, där varje människoliv har ett pris.<br/><br/><br/><br/>"En viktig bok om modern brottslighet /.../ solid kriminaljournalistik /.../Här briljerar Palmkvist med grundlig research, klar och detaljerad framställning."<br/><br/>Per Andersson, SVT Kulturnyheterna<br/><br/><br/><br/>"en väl underbyggd, spännande skildring av en värld, där människovärde inte existerar."<br/><br/>Ingalill Mosander, Aftonbladet<br/><br/><br/><br/>"Stilen är actionspäckad och backas av föredömlig research"<br/><br/>Ulrika Kärnborg, Sydsvenskan<br/><br/><br/><br/>"Joakim Palmkvists bok ger oss värdefulla insikter om att det bakom ett enskilt våldsdåd ofta döljer sig ett skuggsamhälle där adrenalinstinna unga män tävlar om revir och andelar."<br/><br/>Petter Lindberg, YLE<br/><br/><br/><br/>"En ovärderlig sammanställning av en skrämmande brutal och tragisk bit samtidshistoria skriven med ett härligt journalistiskt driv."<br/><br/>Pia Lindestrand, BTJ

<i>När han försvinner in på sitt arbetsrum igen packar jag fort. Fyller ett par tygkassar, bär ut dem i trappuppgången så tyst jag kan, kastar ut skorna och kappan också. Vet jag att det efter detta inte finns någon återvändo?</i><br/><br/>&ldquo;Gå vid första slaget", säger vi, men om det första slaget aldrig kommer, hur vet man då när man ska gå?<br/><br/>I den här boken möter journalisten och författaren Anna Lindman människor som lämnat en psykiskt våldsam relation. Med utgångspunkt i egna och andras erfarenheter undersöker hon det våld som inte syns, som inte ger blåmärken men som lämnar djupa sår.

"Den här boken handlar om rasbegreppets historia. Den handlar också om identitetspolitik. Dessa två företeelser är, som vi ska se, oupplösligt sammankopplade. För att kunna berätta historien om det ena fenomenet måste vi även berätta historien om det andra. Många lever i föreställningen att identitetspolitik är en ny företeelse, en som hör hemma inom vänstern. En längre historisk tillbakablick visar något annat: att identitetspolitiken inte har sitt ursprung i vänstern utan i den reaktionära högern. Den växte fram under sent sjuttonhundratal och fann sitt ursprungliga uttryck i rasbegreppet. På den tiden talade man visserligen inte om 'identitetspolitik'. Men det var vad det var."<br/><br/>Så skriver den brittiske journalisten och debattören Kenan Malik i inledningen till sin perspektivrika bok om ras, klass och identitet. Han visar att rasbegreppet är en produkt av rasism snarare än omvänt. Det fick från slutet av sjuttonhundratalet funktionen att rättfärdiga särbehandlingen av vissa människor. När USA, Frankrike och England började se sig själva som försvarare av jämlikhet och frihet, blev rasbegreppet ett sätt att hantera det faktum att människor förslavades. Samtidigt kunde motståndet mot rasism och kolonialism knyta an till upplysningens jämlikhetsideal och ge det en sant universalistisk innebörd. Denna radikala universalism är, enligt Malik, nödvändig för att effektivt kunna bekämpa rasism och övervinna identitetspolitikens separatism.<br/><br/>Kenan Malik är brittisk författare, samhällsdebattör och föreläsare.