Böcker

I skuggan av de stora spionfallen finns alltid människor. I Främmande makt får vi möta personerna bakom underrättelseoperationerna i dagens Sverige och de människor som lever under ständigt hot. Här tecknar de undersökande journalisterna Jani Sallinen och Mathias Ståhle en bild av ett Sverige de flesta aldrig får se. De har brevväxlat med en känd spiondömd svensk, följt spåren efter ryska militära teknikfixare som opererar i Sverige, kartlagt hur Kina och Iran opererar under ytan i statliga svenska organisationer och intervjuat personal i en av Sveriges allra hemligaste verksamheter.

Staffan Heimerson har en lång karriär som journalist och utrikesreporter bakom sig, bland annat på Sveriges Radio, SVT och Aftonbladet. Han har överlevt 34 krig och två covidinfektioner. I höst fyller han 90 år. Men han har fortsatt leva sitt gamla liv, han flänger runt i Europa med bil, träffar människor, håller sig orienterad. Och han är återigen aktuell med en personlig och engagerande reportagebok. Hans sinne för detaljer och förmåga att berätta en god historia gör att hans texter alltid är intressanta, lärorika, fängslande och roliga att läsa. Kort sagt innehåller de alla reportagets nödvändiga ingredienser, nämligen: people, colour and action. <br/><br/><i>Oj, oj, Europa!</i> är ett slags hyllning till denna så motsägelsefulla och innehållsrika kontinent, till maten, kulturen, historien och människorna.

"Jag tillhör välfärdsstatens barn, den generation som blev vuxen på 90-talet och formades då - politiskt, kulturellt och moraliskt. Det var en tid när ekonomi alltid trumfade politik, och själv gick jag från att vara en aktivistisk vänstertjej till att studera på Handels och sedan få anställning på Finansdepartementet. Jag växte upp med drömmen om marknaden."<br/><br/><br/><br/>90-talet var tiden då det sades att historien skulle ta slut, men då den egentligen fortsatte i en helt ny riktning. På ytan var det ett ljust och optimistiskt decennium, men därunder fanns något annat, något mörkt och kaotiskt. "Förbannelsen" är en personlig berättelse och en politisk undersökning av hur Sverige fastnade i 90-talets löften, och vilket pris vi betalar för det idag.

<p>"Det gl&ouml;der om Jon Jord&aring;s slagkraftiga bok om Palmemordet"<br/><em>Johan Kellman Larsson, Dagens Nyheter</em></p> <p><em>"</em>Sylvasst och trov&auml;rdigt om mordet p&aring; Palme"<br/><em>&Aring;sa Linderborg, Aftonbladet</em></p> <p>"Jord&aring;s har skrivit en bok jag l&auml;nge saknat."<br/><em>Fredrik Sj&ouml;berg, Svenska Dagbladet</em></p> <p>&rdquo;Det &auml;r en vederh&auml;ftig bok &hellip; nyanserad &hellip; l&auml;sv&auml;rd.&rdquo;<br/><em><span style="font-size: 1.125rem;">Hans Gunnar Axberger i F&ouml;rmiddag med P1 om Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme</span></em></p> <p><span class="rounded-sm px-0.5 bg-sky.6">"<em>Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme</em></span>&auml;r en v&auml;lskriven, l&auml;sv&auml;rd och f&ouml;red&ouml;mligt kortfattad genomg&aring;ng av utredningsmaterialet."<br/><em>Nerikes Allehanda</em><br/><br/><span style="font-size: 1.125rem;">Efter det f&ouml;rbryllande utpekandet av Skandia-mannen &aring;r 2020 b&ouml;rjade Jon Jord&aring;s, dokument&auml;rchef och producent bakom n&aring;gra av Sveriges mest lyssnade true crime-poddar, att gr&auml;va i mordet p&aring; Olof Palme.</span></p> <p>Ur alla tusentals dokument som gjordes tillg&auml;ngliga n&auml;r utredningen lades ner framtr&auml;dde en ny person ur skuggorna: enst&ouml;ringen som bodde p&aring; promenad-avst&aring;nd fr&aring;n biografen Grand, och var &auml;gare till en Magnum-revolver. Mannen hade tappats bort i utredningen flera g&aring;nger, visade sig p&aring; punkt efter punkt st&auml;mma in p&aring; FBI:s g&auml;rningsmannaprofil och var i perioder polisens hetaste sp&aring;r. Trots detta &auml;r han i princip ok&auml;nd f&ouml;r allm&auml;nheten.</p> <p><em>Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme </em>g&aring;r igenom utredningen, fr&aring;n b&ouml;rjan till slut, och kastar ett nytt ljus &ouml;ver natten d&aring; Sveriges statsminister m&ouml;rdades.</p> <p>Jon Jord&aring;s &auml;r dokument&auml;rchef p&aring; produktionsbolaget Filt. Han har bevakat ett stort antal olika kriminalfall som journalist och bland annat jobbat med prisbel&ouml;nta P3 Dokument&auml;r om Palmeutredningen inifr&aring;n</p>

"Att lyckas skriva så pass fängslande om sjukvård är en prestation"<br/><strong>BTJ Betyg 5/5</strong><br/><br/>Hur kan vi ha världens bästa vård när man inte kan få tid på sin vårdcentral? Varför blir man så ofta tillsagd att åka till akuten? Sjukvården toppar år efter år listan över de viktigaste politiska frågorna för svenska folket. Trots att resurserna till vården ökat över tid, upplever många att det blivit svårare att få hjälp &ndash; inte minst att träffa en läkare. <br/><br/>Är sjukvården verkligen bättre i andra länder? Frågan ställs ofta, men sällan har någon närmat sig ämnet på ett tillgängligt, engagerande och jämförande sätt. Läkaren och debattören Fanny Nilsson reser i Europa och utforskari reportageform fyra olika sjukvårdssystem&ndash;Sverige, Spanien, Nederländerna och Storbritannien &ndash; hur id&eacute;n om allmän sjukvård vuxit fram, och hur den nu är på väg att förändras i grunden. <br/><br/>Genom intervjuer med forskare, läkare, sjuksköterskor och patienter tecknar Nilsson en bild av en sjukvård i förändring, där privatiseringar, extrem specialisering, orimligt dyra läkemedel och bristen på bassjukvård utgör akuta hot. <br/><br/>I takt med att befolkningen åldras och medicinska framsteg gör det möjligt att behandla allt fler sjukdomar &ndash; ofta till höga kostnader i pengar och tid &ndash; väcks också svåra frågor: Hur ska vi förhålla oss till livets gränser? Vad ska vården egentligen syssla med? Och går det att kombinera höga förväntningar med principen om allmän och jämlik vård? <br/><br/>Detta är Fanny Nilssons första bok &ndash; en angelägen och insiktsfull skildring av sjukvårdens framtid berättat på ett nära, lättillgängligt och nytt sätt.

Sverige brukar lyftas fram som världens mest sekulära land men det kan lika gärna sägas vara det mest protestantiska. Ty Sverige vilar på en paradox. Tvärtemot vad dagens sekulära svenskar kanske tror, är det svenska samhället allmänt genomsyrat av kristendom och sin egen tolkning av religionen: svenskprotestantismen. En tolkning som ligger bakom sådant som arbetsmoral och samarbetsvilja, men också stränghet och konformism, och som kommit att forma svensk samhällsanda genom seklerna. Ju mer svenskarna överger religionen i traditionell mening, desto mer av det religiösa tänkandet verkar föras över till andra områden: till politik, samhällsdebatt och ideologier. Till den sekulära zonen. Summan av de religiösa tankarna verkar vara konstant, de antar bara nya former.  Kanske är det rentav svensk socialdemokrati som tagit över den roll som religionen tidigare spelade, med folkhemmet som den nya folkkyrkan? <br/><br/>I ett försök att förstå hur Sverige blivit som det blivit och varför det är så svårt att avvika i ett land som ser sig som öppet och tolerant ger sig statsvetaren Katarina Barrling ut på en tankeväckande färd genom historien. Utifrån exempel som i olika tider klassats som avvikare bland dem Olaus Petri, Eyvind Johnson, Sverigedemokraterna och Lena Andersson klarnar bilden av det extrema landet lagom. 

Den tionde januari 2004 skakades ett litet samhälle i Uppland av ett obegripligt brott. En kvinna låg död och en man allvarligt skadad.<br/><br/>Ett år senare, i mars 2005, inleder Eva Lundgren sina samtal med den enda människa som fått fängelsestraff för mordet i Knutby: Helge Fossmo.<br/><br/>Att Helge Fossmo är djupt inblandad i och en av de ansvariga för händelserna i Knutby står utom all tvivel. Men Eva Lundgren anar också att det är något som fattas i mediernas berättelse om det fasansfulla dådet, och något som saknas för att vi ska kunna förstå händelserna ordentligt. Något hon kallar »knutby-koden«.<br/><br/>Med sin bakgrund som forskare kring religion och maktrelationer visar sig Eva Lundgren vara särskilt väl utrustad för att tolka den historia som framkommer i samtalen med Helge Fossmo, rättsprotokoll och annat tidigare ej publicerat material.<br/><br/><b>Eva Lundgren</b> född 1947 i Norge, är forskare och feminist. Hon är professor i sociologi vid tvärvetenskapliga avdelningen för samhällsvetenskaplig genusforskning vid Uppsala universitet.<br/><br/><b>Pressröster:</b><br/><br/>»<i>Knutby-koden</i> (Modernista)är en viktig bok. En analys av ett fenomen som tangerar lösning av fler gåtor än Knutbys.«<br/><i>Gubb Jan Stigson, Dala-Demokraten</i><br/><br/>»En unik och skrämmande läsupplevelse«<br/><i>Lotta Wendel, Landskrona Posten</i>