Skönlitteratur

Hans Castorp tänker sig tre vilsamma semesterveckor på det luxuösa sanatoriet Berghof i Davos - men de tre veckorna blir sju år. När han insjuknar är han glad över att få stanna kvar och uppvakta den attraktiva Claudia Chauchat och diskutera livets gåtor med Herr Settembrini. I den instängda och känsloladdade miljön möter Hans de dominerande tankeströmningarna på 1920-talet och sanatoriet blir en bild för det sjuka Europa.<br/><br/>Med det majestätiska alplandskapet som effektfull bakgrund utvecklas han från en ung man till en vuxen människa. Han återvänder inte hem förrän han måste dra ut i Första världskriget.<br/><br/><br/><br/>Thomas Mann (1875-1955) fick nobelpriset 1929 och räknas till en av Tysklands största författare. En kritikerröst: "Han har bevisat att det fortfarande är möjligt att skriv stora, fundamentalt originella och relevanta romaner"<br/><br/><br/><br/>Delfinserien har i mer än trettio år stått för kvalitativ pocketutgivning. Idag består serien av moderna klassiker av internationellt snitt.

"Häxringarna" är berättelsen om en stads födelse i slutet av 1800-talet, om hur den uppstår och breder ut sig med järnvägsstationen som medelpunkt. I ett torp i samhällets utkant föds Tora och där tar hon när skuggmorellerna blommar avsked av sin mormor och hennes grå fattigdom. Snart får hon också avstå från kärleken och gemenskapen med en man. Hon blir ensam och har bara sin starka vilja och arbetsamhet att lita till i ett hårt samhälle.<br/><br/><br/><br/>I början av 70-talet påbörjade Kerstin Ekman den stora romansviten om Kvinnorna och staden. Böckerna "Häxringarna", "Springkällan", "Änglahuset" och "En stad av ljus" berättar om hur staden Katrineholm växer fram i industrialiseringens Sverige. I dessa fyra romaner finns Kerstin Ekmans berömda skildringar av kvinnors arbete, som hon skriver om med humor och stor sakkunskap och inlevelse.

<i>Don Quijote</i> är en av världens mest lästa och älskade klassiker. Berättelsen om Riddaren av den sorgliga skepnaden, hans trogne vapendragare Sancho Panza och hans älskade Dulcinea av Toboso har trollbundit läsare världen över ända sedan den först utkom i början av 1600-talet. Romanen kan läsas som en äventyrsroman, med både komiska och tragiska inslag, men också som en allegori över dåtidens Spanien. Drömmaren och romantikern Don Quijote symboliserar kungamaktens utopiska ideal, medan Sancho Panza är realisten, den vanliga människan, som försöker klara sig så gott han kan under rådande förhållanden. För den här boken belönades Jens Nordenhök av Kungl. Vetenskapsakademien med Letterstedtska priset för översättningar. Han har även erhållit Svenska Akademiens översättarpris. <br/><br/><br/><br/>Röster om boken:<br/><br/>"Formidabel nyöversättning."<br/><i>Ola Larsmo, Dagens Nyheter<br/></i><br/>"Ett måste för varje klassikermedveten bokhylla."<br/><i>Göran Hägg, Aftonbladet</i><br/><br/>"Vad man omedelbart slås av är det lediga flyt som präglar berättelsen från början till slut Jens Nordenhök har träffat rätt." <br/><i>Knut Ahnlund, Svenska Dagbladet</i><i><br/></i><br/>"Ett språkligt mästerstycke, en orgie i häpnadsväckande formuleringskonst."<br/><i>Jan Arnald, Göteborgs-Posten<br/></i><br/>"Den kanske största romanen genom alla tider, Cervantes <i>Don Quijote</i>, som länge funnits tillgänglig endast i nedstrukna och lappade svenska utgåvor, föreligger nu fullständig i Jens Nordenhöks fräscha och tidlösa språkdräkt och därtill i ett sällsynt vackert utförande."<br/><i>Oscar Hemer, Sydsvenskan</i>

<b><i>Gabaldon är född historieberättare.</i></b><br/><b> Los Angeles Daily News<b><br/><br/>När Claire återvänder till sin egen tid är hon gravid. Äktenskapet med Frank Randall återupptas och hon föder dottern Brianna, som är en avbild av sin far, den rödhårige skotske ädlingen Jamie.<br/><br/>Över en halv miljon svenskar har läst Diana Gabaldons episka kärlekssaga.

<b>»En av världslitteraturens främsta dystopier.« | <i>Svenska Dagbladet</i> </b><br/><br/><b>»Vi är en av nittonhundratalets stora romaner.« | <i>Irving Howe</i></b><br/><br/>Jevgenij Zamjatins <i>Vi</i> [1924] var den första moderna dystopiska romanen - den direkta förebilden till både Aldous Huxleys <i>Du sköna nya värld</i> och George Orwells <i>1984.</i><br/>Boken utspelar sig i en totalövervakad stat innanför glas. En profetisk satir över Stalins Sovjet, där boken förbjöds. Men Zamjatins dystopiska visioner av en framtida övervakningens diktatur tog lika mycket intryck av väst: den första versionen av boken skrevs i England under första världskriget.<br/>Vår tids registrering av allt privatliv har gjort denna ryska klassiker kusligt aktuell. Här i översättning av Sven Vallmark och med ett nyskrivet förord av författaren och översättaren Nils Håkanson.<br/><br/>JEVGENIJ ZAMJATIN [1884 -1937] var en rysk prosaförfattare, dramatiker, skeppsbyggnadsingenjör och revolutionär. Romanen <i>Vi </i>[1924] var det första ryska verk som förbjöds av den sovjetiska censuren. <br/><br/>»Zamjatins intuitiva känsla för den irrationella sidan av totalitarismen - mänskliga offer, grymheten som självändamål - gör <i>Vi</i> överlägsen Huxleys Du sköna nya värld.« | <i>George Orwell</i><br/><br/><br/>»En lysande roman. Liknar inget annat.« | <i>The Times</i><br/><br/>»Fantastisk.« | <i>New York Times</i> <br/><br/>»En av de bästa!« | <i>New York Review of Books</i>

<p>Rudberg skriver målande och med stor detaljrikedom, med ständigt fokus på kvinnorna. Seriens bästa bok hittills! BTJ</p><p></p><p>Januari 1942. Under hösten lyckas signalspanarna på Karlaplan 4 avkoda meddelanden med illavarslande innehåll. Nazi-Tyskland tycks planera en stor markinvasion av Sverige från Norge, via gränsen i Jämtland. Meddelandet leder till febril aktivitet längs den svensk-norska gränsen. I värsta fall har Sverige nu endast några månader, kanske veckor, på sig att mobilisera sina krigsdugliga trupper.</p><p></p><p>Elisabeth får i uppdrag att söka upp en saknad trupp i Värmlands skogar, en plats hon är väl bekant med eftersom hennes släktgård är belägen där. Tillsammans med sin bror ger hon sig ut i skogen på en första spaningsoperation i bistra vinterförhållanden. Samtidigt i Stockholm plockar Iris och professor Arvid Bremer upp ett meddelande om en avrättningsorder som ska utföras vid gränsen.</p><p></p><p>I <em>Femte kollusionen</em>, del fem i Denise Rudbergs framgångsrika serie Kontrahenterna, fortsätter vi att följa signalspanarna Signe, Iris och Elisabeth. Den här gången är insatserna högre än någonsin tidigare. Kriget kryper närmare inpå den svenska gränsen, koderna blir alltmer motsägelsefulla och ett tillsynes ofarligt uppdrag handlar snart om liv och död.</p>

Jävla djurplågare. Den röda texten på lagårdsväggen inleder en rad attacker mot lantbrukare i den tidigare så stillsamma bygden. Vem är det som vill de som producerar mat så ont? Och hur mycket är det värt att hålla fast i lantbruket och att producera mat åt andra? <br/><br/>Vårt dagliga bröd, giv oss idag handlar om att vara lantbrukare i Sverige i nutid, men även om hur det var att drabbas av svälten 1869.