PC

LINE-UP:<br/>Neal Schon - Guitars, Keyboards & Background Vocals<br/>Jonathan Cain - Keyboards & Background Vocals<br/>Jason Deralta - Background Vocals<br/>Arnel Pineda -Lead Vocals<br/>Deen Castronovo - Lead Vocals on "After Glow"<br/>Randy Jackson - Bass, Background Vocals<br/>Narada Michael Walden - Drums & Background Vocals <br/><br/>Det är få band som lämnat så djupgående intryck i rockvärlden som Journey. De har sedan 70-talet levererat oklanderliga hits och håller faktiskt rekordet med bäst säljande låt i iTunes historia som inte släppts under 2000-talet. Vilken låten är? "Don't Stop Believing" såklart. Med 1,2 miljarder streams så är detta en absolut klassiker. Om vi ska fortsätta med siffrorna så ska bandet<br/>ha sålt över 80 miljoner album och valdes 2017 in i Rock N' Roll Hall Of Fame.<br/><br/>Journeys senaste album "Eclipse" kom 2011 - sedan dess har de varit tyst från dem men nu kommer så albumet "Freedom" som ytterligare cementerar Journeys herravälde inom den melodiösa AOR:en. Neal Schon levererar som vanligt smakfulla melodier och gitarrsolon,<br/>Jonathan Cain skriver låtar som heter duga och Arnel Pinada sjunger oklanderligt.

New York Graffiti / Independent American Pop... [4 CD]

Labeln Pruple startades av Deep Purple 1971, där de släppte sina egna plattor, soloplattor men också andra artister. Här fyra av dessa album. Rupert Hineproducerade Yvonne Elliman-plattan<br/>från 1973, Buddy Bohn's 1971a, Carol Hunter's 1973a och den speciella Colditz breakpoint från 1973.

Summer / The Ultimate Hits [Digipack / 5 CD]

Morrison Van: What's it gonna take? 2022 [Digipack / CD]

Twain Shania: Queen of me 2023 [CD]

Evert Taubes visorrör sig mellan två motpoler: Idyll och äventyr. Med Taube har vi nordbor fått såväl drömmen om den eviga sommaren, som drömmen om äventyr till sjöss och i jordens alla hamnar. Genom hela visproduktionen blåder också fantasins uppfriskande monsun. Det är med andra ord visor som gjorda för blåsmusik.<br/><br/>När Sven-Bertil Taube nu på nytt har sjungit in sin fars visor kan detta sägas bilda codan på ett stycke svensk kulturhistoria. Två långa konstnärskarriärer har vävts samman till ett verk. Liksom en Homeros har Sven-Bertil Taube den här gången tvingats förlita sig på andra sinnen än synen. Han har memorerat texterna och tolkat dem så som bara en skådespelare med djup kunskap om ämnet kan göra. Det skall också sägas att han blivit varsamt ledsagad av Göteborg Wind Orchestra under ledning av Jerker Johansson samt av pianisten Anders Ekdahl.