Filosofi & Religion

Som en krona av fågelsång kan tindra över skogen en vårmorgon började ett pärlband av bibelkörer att stiga upp från många församlingar i Göteborgs stift under 1970-talet. En oväntad och märklig karismatisk förnyelse gick från mun till mun och spred sig som ringar på vattenytan. Ryktet om Anden var i svang. Tiggare fick höra av andra tiggare var det fanns mat. Tonen från himlen fick strängar djupt i vår innersta längtan att börja dallra. En dold andlig hunger och törst gick plötsligt i dagen hos oss. Vår okunnighet och rädsla skingrades genom bibelundervisning och vittnesbörd vi fick höra. En sade att det var en nästan magisk tid . En annan kallade det för en besökelsetid som vi annars bara läst om i kyrkohistorien. Vi fem utgivare av denna bok, ivrigt uppmuntrade av många andra, vill dokumentera vittnesbörd, upplevelser och bilder från den karismatiska förnyelsen i Göteborgs stift innan allt försvunnit in i den stora glömskan och dess plats vet inte mer därav. Eftervärlden ska läsa om hur Andens efterlängtade beröring blev en bred och djup våg bland många kristna på Västkusten. Vi önskar att vår tacksamhet för den karismatiska förnyelsen ska skina igenom så starkt att det märks att vi inte kan låta bli att tala om vad vi har sett och hört. Löftena säger att Guds Ande åter kan låta det under ske som väcker oss alla. Vi beder att vittnesbörden i denna bok ska gå från hjärta till hjärta, väcka längtan efter andlig förnyelse i våra församlingar och brinnande böner till Kyrkans levande Herre: Åter en pingstvind giv, väckelse ny!

Kraften Att Leva - Ett Hedonistiskt Manifest [Bok / Danskt band]

<b>Den revolterande människan </b>skrevs i andra världskrigets efterdyningar, och 1900-talets katastrofer utgör den omedelbara bakgrunden till Albert Camus uppgörelse med de totalitära krafter som hade lett mänskligheten fram till avgrunden.<br/><br/>Med avstamp i 1700-talets frihetsrörelser skriver Camus i denna stort anlagda studie en revoltens idéhistoria och ontologi. Boken utgör ett passionerat försök att förstå samtidens mest brännande problem och begreppsliggöra vad det innebär att göra motstånd. <br/><br/>I långa tankebågar redogör Camus för hur revolt och revolution har teoretiserats av tänkare som Nietzsche, Hegel, Rousseau och Marx men också praktiserats av politiska omstörtare som Lenin och Hitler. Hans humanistiska stridsskrift omfattar inte minst hur revolten kommit till uttryck i litteraturen, hos författare som Rimbaud, de Sade, Dostojevskij och Emily Brontë. <br/><br/>Alla revolutioner i modern tid, konstaterar Camus, har lett till ett stärkande av statsmakten och ofta till auktoritära diktaturer, de nya makthavarna har anammat liknande förtryckarmönster som de orättfärdiga auktoriteter de en gång bekämpade.  <br/><br/>Denna efterlängtade nyöversättning av Nikanor Teratologen har försetts med ett initierat och personligt efterord av Jenny Maria Nilsson.

I den här boken möts olika perspektiv på gudstjänsten i Svenska kyrkan. Bilder av hur det var förr i tiden ställs mot hur det är eller skulle kunna vara på 2000-talet. Teologi och praktik förs samman till en helhet och författarnas egna erfarenheter presenteras som konkreta pastorala förslag. Boken är rikt illustrerad och bidrar till kunskapen om historien och den nutida gudstjänsten. Den är en grundbok om olika former av liturgiskt liv i Svenska kyrkan.

<B>NYÖVERSÄTTNING!!</B><br/><br/><b>Marcus Aurelius</b> (121-180) var romersk kejsare. Men han var också filosof och förde - på grekiska, eftersom det var filosofins språk - en sorts filosofisk dagbok där han med hjälp av stoisk filosofi försökte bli klar över olika livsproblem. Själv­betraktelser liknar med sin blandning av panorerande resonemang och drastiska konklusioner ingenting annat i den antika filosofiska litteraturen.<br/><br/> Verket blev senast översatt till svenska 1911. Mikael Johansson, lektor i grekiska vid Göteborgs universitet, tar i sin nyöversättning hänsyn till modern forskning om Marcus Aurelius och ligger betydligt närmare originaltexten än vad översättningen från 1911 gör. Han bidrar dessutom med en orienterande inledning och förklarande noter.<br/><br/> Nu går det alltså att möta Marcus Aurelius i ögonhöjd på svenska.

I Kyrkokalendern 2024-2025 är temat Ljus och salt utifrån Matteusevangeliet 5:13-16.<br/> <br/> I tematexterna vill vi bjuda in till reflektion över vad det innebär att vara ljus och salt i vår tid, som världsvid kyrka, som Svenska kyrkan, som kristen. <br/><br/>Användning: <br/><br/>I Kyrkokalendern hittar du allt du behöver inför söndagens gudstjänst: introduktion till helgens tema och till bibeltexterna, gestaltning av kyrkorum, inspiration till förkunnelse och psalmval, fördjupande texter som följer kyrkoårets pedagogik. <br/><br/>För varje söndag och helgdag får du:<br/> &bull; Introduktion till helgens tema<br/> &bull; Introduktion till helgens bibeltexter<br/> &bull; Förslag på kyrkorummets gestaltning<br/> &bull; Förslag på aktiviteter till barnens gudstjänst<br/> &bull; Psalmförslag och kör- och solosångsförslag<br/> &bull; Reflekterande texter för predikoförberedelser och andakter<br/> &bull; Fördjupande tematexter för studiecirklar och samtalsgrupper <br/><br/>I Kyrkokalendern finns något för alla:<br/> &bull; För vaktmästaren finns anvisningar för kyrkorummets gestaltning<br/> &bull; För textläsaren finns introduktion till söndagens texter<br/> &bull; För pedagogen finns tips på aktiviteter till barnens gudstjänst<br/> &bull; För musikern finns psalmvalslistor och kör- och solosångsförslag<br/> &bull; För prästen och diakonen finns inspiration till förkunnelse och fördjupande texter<br/> &bull; För kyrk- och gudstjänstvärden finns introduktion till söndagen<br/> &bull; För gudstjänstdeltagaren finns beskrivning av kyrkoårets högtider och kyrkoårets färger <br/><br/> <br/><br/>Reflextexterna är skrivna av <br/><br/>Esbjörn Hagberg, biskop emeritus, Helena Lund, präst, David Wedegård, pastor i Equmeniakyrkan, Pontus Adefjord,präst, Frank Lorentzon, präst, Erik Eckerdal, biskop, Pamela Garpefors, präst, Johannes Nord, präst, Ingrid Holmgren, präst, Carl Stattin, diakon, Ebba Älverbrandt, diakon, Melina Blomqvist, präst, Peter Westermark, präst <br/><br/> <br/><br/>Tematexterna är skrivna av<br/> Lukas Arvidsson, organist, skriver om musikeryrket som når flest människor i Sverige. <br/><br/>Frida Dryselius Mulec, präst, skriver om religionsdialog i praktiken. <br/><br/>Ulf Lindgren, präst, skriver om liturgiska färgers väg in i kyrkan. <br/><br/>Astrid Andersson Wretmark, präst, skriver om sorgens plats i våra och församlingens liv <br/><br/>Andreas Thorell, deltagare i biskopens skribentskola, skriver om att hitta tillbaka till sin tro i vuxen ålder. <br/><br/>Magnus Persson, präst och inspiratör EFS skriver om kyrkans resiliens, resonans och respons. <br/><br/>Jenny Karlsson, präst skriver om syndabekännelsen i gudstjänsten. <br/><br/>Nicolina Holmgren, diakon Equmeniakyrkan skriver om gemenskap som ger hopp. <br/><br/>Inez Sigvardson, deltagare i biskopens skribentskola, skriver om att hitta tillbaka till modet genom Ageravolontärerna. <br/><br/>Emanuel Forslund, arbetsledande musikpedagog,skriver om att jobba för en vitaliserad gudstjänst som människor längtar till.<br/> Johan Hyd&eacute;n, kyrkvärd skriver om att dela med sig av sin tro. <br/><br/> <br/><br/>Kyrkokalendern är din egen gudstjänstbok och dagboken för hela kyrkoåret. <br/><br/>För varje såld kyrkokalender skänker vi 5 kr till Act Svenska kyrkan. <br/><br/>Kyrkokalendern är lätt att slå upp och har en rygg som gör att den inte slår igen.

Panenteism som en speciell form av teism -- en allt i Gud-teism -- har diskuterats bland teologer i många år. Här görs en religionsfilosofisk undersökning av denna gudsbild. Författaren definierar panenteism och tar upp några betydelsefulla exempel på hur panenteistiska tankar kan spåras i den västerländska tanketraditionen. Panenteismens konsekvenser undersöks i relation till ett urval teman: förhållandet mellan naturvetenskap och religion, frågan om religiös mångfald, ett antal traditionella teologiska frågor, samt människans förhållande till världen i sin helhet. Guds starka immanens och ömsesidiga relation till världen inom panenteismen betonas och lyfts fram. Boken utmynnar i slutsatsen att panenteism kan erbjuda ett sätt att känna och uppleva ödmjukhet och vördnad inför naturen, medmänniskorna och skapelsen -- en gudsbild för vår tid.     <br/><br/>Oliver Li är doktor i religionsfilosofi, präst i Svenska kyrkan och forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om religion och samhälle (CRS), Uppsala universitet.