Böcker

<p>Bästsäljaren och ettan på New York Times och The Sunday Times topplistor äntligen på svenska! Rikt illustrerad med vackra akvareller.</p><p>En vardagsfilosofisk tankebok, en modern fabel och en hjärtevärmande berättelse om vänskap och gemenskap.</p><p>Illustratören Charlie Mackesys bilder har berört en hel värld. I debutboken "Pojken, mullvaden, räven och hästen" bjuder han in till en sagolik skogspromenad med fyra vänner som diskuterar vad som är viktigt i livet på riktigt: Vad är mod? När är du lycklig? Och finns det något problem som inte blir lite bättre av att äta tårta?</p><p>En bok för alla, om modet att våga be om hjälp och värdet av att vara snäll, mot sig själv och mot andra. Och, minst lika värdefullt, om kärleken till tårta!</p><p>En fin present till den du älskar, inklusive dig själv.</p><p>- - - - - - - - - -</p><p>"Det här är bland det finaste jag har läst. En hyllning till vänligheten och kärleken. - - - Det är nästan den enda bok man behöver." Go'kväll</p><p></p><p>"...det var länge sedan jag läste något som gjorde mig så glad och eftertänksam... de fyra vännernas filosofiska tankar och resonemang fick mig att tänka bra, glada och tacksamma tankar." Blekinge Läns Tidning</p><p></p><p>"Tröst, råd och visdom för stora och små." Norra Skåne</p><p></p><p>"Den här golvade mig!" Amelia Adamo, M-magasin</p>

<b>Den revolterande människan </b>skrevs i andra världskrigets efterdyningar, och 1900-talets katastrofer utgör den omedelbara bakgrunden till Albert Camus uppgörelse med de totalitära krafter som hade lett mänskligheten fram till avgrunden.<br/><br/>Med avstamp i 1700-talets frihetsrörelser skriver Camus i denna stort anlagda studie en revoltens idéhistoria och ontologi. Boken utgör ett passionerat försök att förstå samtidens mest brännande problem och begreppsliggöra vad det innebär att göra motstånd. <br/><br/>I långa tankebågar redogör Camus för hur revolt och revolution har teoretiserats av tänkare som Nietzsche, Hegel, Rousseau och Marx men också praktiserats av politiska omstörtare som Lenin och Hitler. Hans humanistiska stridsskrift omfattar inte minst hur revolten kommit till uttryck i litteraturen, hos författare som Rimbaud, de Sade, Dostojevskij och Emily Brontë. <br/><br/>Alla revolutioner i modern tid, konstaterar Camus, har lett till ett stärkande av statsmakten och ofta till auktoritära diktaturer, de nya makthavarna har anammat liknande förtryckarmönster som de orättfärdiga auktoriteter de en gång bekämpade.  <br/><br/>Denna efterlängtade nyöversättning av Nikanor Teratologen har försetts med ett initierat och personligt efterord av Jenny Maria Nilsson.

I <i>Filosofins historia</i> presenterar A. C. Grayling, professor i filosofi vid Oxford universitet, tre tusen år av tänkande. Det här är en sällsynt heltäckande bild av vårt intellektuella arv från den västerländska såväl som den asiatiska och afrikanska filosofiska traditionen.<br/><br/>Med stilistisk klarhet tar Grayling läsaren från uppfattningar om världen och moralen före Buddha, Konfucius och Sokrates, vidare genom europeiskt tänkande under kristendomens dominans, från renässansen och upplysningen, till Mill, Nietzsche, Sartre och ända fram till idag.<br/><br/>Genom att redogöra för idéer som framförts av inflytelserika tänkare, från den analytiska såväl som den kontinentala traditionen, täcker Grayling i sin tillgängliga genomgång kunskapsteori, metafysik, etik, estetik, logik, politisk filosofi, medvetande- och språkfilosofi, och hur dessa områden diskuterats genom historien. Grayling levandegör det fascinerande tankeutbyte som pågått inom och mellan epoker och frågar sig: Vad vi har lärt oss &ndash; och vad återstår att komma underfund med?

<i>Filosofi i den hellenistiska och romerska världen</i> är andra delen i Peter Adamsons bokserie En filosofihistoria utan luckor . I denna volym följer vi filosofins utveckling i Medelhavsområdet under närmare tusen år, från 300-talet f.Kr. fram till 500-talet e.Kr., från de grekisktalande områdena i öst till det romerska riket under kejsartid. <br/><br/>Den hellenistiska och romerska filosofin präglas av en ökad inriktning på etik med fokus på frågan om människans möjligheter att uppnå ett lyckligt och bekymmersfritt liv. Den frågan besvaras på olika sätt av kyniker, epikuréer och stoiker, som alla gör anspråk på att förvalta arvet efter Sokrates. De utmanas av den pyrrhonska skepticismen, som försöker uppnå samma mål sinnesfrid genom att ifrågasätta möjligheten att veta någonting alls. Mot denna bakgrund växer nyplatonismen fram med Plotinos som främste representant, vars religiöst färgade platonska metafysik kommer att påverka filosofin under mer än tusen år. Efterhand som kristendomen vinner fotfäste i romarriket går även den i dialog med antikens filosofiska tradition, från de tidiga grekiska och romerska kyrkofäderna till Augustinus och Boethius under senantiken. <br/><br/>Peter Adamson är professor i senantik och arabisk filosofi vid Ludwig-Maximilians universitet i München, och en av vår tids främsta filosofihistoriker. 

Kommer den artificiella intelligensen att bli bättre på att tänka än den mänskliga? Kognitionsvetaren Peter Gärdenfors förklarar varför så inte är fallet.<br/><br/>Den mänskliga intelligensen består av en rad olika färdigheter och specialiteter som har förfinats under tusentals år. Mycket återstår innan den artificiella intelligensen kan mäta sig med det tänkande som inte bara människor utan även djur har.<br/><br/>När vi förstår att vår intelligens är en bred palett av många olika förmågor ter sig tanken på att AI-tekniken trumfar oss i schack och kan skriva avancerade texter inte lika skrämmande. Utifrån ett brett forskningsunderlag förklarar Gärdenfors varför AI-tekniken inte kan och inte kommer att kunna tänka på samma sätt som människor och djur gör.

<i>Filosofi i Bysans och renässansens Italien</i> är sjätte volymen i Peter Adamsons bokserie En filosofihistoria utan luckor . Han tecknar här en levande och inträngande bild av tänkandet i två stora intellektuella kulturer, under en period  från senantiken fram till nya tiden. <br/><br/>I bokens första del spåras filosofins utveckling i Bysans från Johannes av Damaskus på 700-talet till 1400-talets lärda, verksamma i spänningsfältet mellan kristen teologi och antikens tänkande. Förutom genrer som historieskrivning, retorik och brevkonst, med centrala gestalter som Michael Psellos och Anna Komnena, diskuteras också den filosofiska betydelsen av kulturella fenomen som ikonoklasmen och hesychasmen, liksom synen på könen och den vetenskapliga litteraturen. <br/><br/>Andra delen leder vidare från Bysans till renässansens Italien och den humanistiska rörelsen, som inspireras av den grekisktalande österns förmedling av arvet från antiken. Här berättas om filosofins och vetenskapens pånyttfödelse, med välkända namn som Niccolò Machiavelli, Christine de Pizan och Pico della Mirandola. Återupptäckandet av antikens litteratur och filosofi stimulerar till odling av latinsk stilkonst och litterär kritik, filologi och historia liksom till samhällsutopier och diskussioner om styrelseskick. Ur konfrontationen mellan humanismens platonism och den aristoteliska och skolastiska traditionen växer de första ansatserna till den moderna naturvetenskapen fram, med företrädare som Giordano Bruno och Galileo Galilei. <br/><br/>Peter Adamson är professor i senantik och arabisk filosofi vid Ludwig-Maximilians universitet i München och en av vår tids främsta filosofihistoriker.

År 1972 utkom en bok med titeln "Från Platon till Lenin: de politiska idéernas historia" skriven av idéhistorikern Sven-Eric Liedman, sedermera känd professor och författare till uppmärksammade böcker som "I skuggan av framtiden: modernitetens idéhistoria" (Augustvinnare 1997) och "Ett oändligt äventyr: om människans kunskaper".<br/><br/><br/><br/>"Från Platon till ..." har blivit något av ett standardverk om de ledande politiska tänkarna genom tiderna. Boken har följt med sin tid, och under åren har titeln ändrats i takt med ämnets uppdatering. Vid förra titelbytet fick den heta "Från Platon till kriget mot terrorismen" medan denna femtonde omarbetning bär titeln "Från Platon till demokratins kris". Så gott som allt som handlar om tiden efter 1945 är nytt.