Historia & Arkeologi

<b>Jesus - historiens mest kända individ - finns det mer att skriva om honom? Ja, anser historikern Dick Harrison, särskilt om man vänder på perspektiven och ställer frågor som är intressanta för nutidsmänniskan. </b><br/><br/>Alla har hört talas om mannen från Nasaret som var verksam i Galileen, hamnade i bråk med de styrande i Jerusalem och avrättades i relativt ung ålder. I den här boken går Dick Harrison flera steg längre och skildrar inte bara den historiska personen Jesus utan resonerar också kring fundamenten i kristendomen uppståndelsen, himmelsfärden, miraklen. Finns det historiska belägg för detta?<br/><br/>Jesus är en problematiserande, kunnig levnadsteckning över en av världshistoriens mest omdebatterade människor. Det är upp till läsaren att avgöra om problemen får sin lösning och om författaren bringar nytt ljus över Jesu liv och gärning. Eller som objektet för denna bok själv skulle ha konstaterat, sök, så skall ni finna . <br/><br/>Boken ingår i serien <i>Världens dramatiska historia.</i>

»En viktig bok ... Mycket läsvärt och bildande.« Anna Hasselberg, BTJ-häftet nr 16, 2025.<br/><br/><br/><b>Fem människor dog när svensk militär den 14 maj 1931 öppnade eld mot ett demonstrationståg i Lunde hamn.</b> Allt var över på några få minuter men skotten i Ådalen ändrade historiens gång. Konflikten utgjorde kulmen på en av de mest dramatiska tiderna i Sverige, där arbetare ställdes mot arbetsgivare. Medan stormtecknen hopade sig i Europa skakades landet av oförsonliga konflikter mellan starka politiska krafter, bland annat hemliga fascistiska kampgrupper och Moskvastödda kommunister.<br/><br/>Jens Nordqvist tecknar en spännande och levande bild av ett land som för hundra år sedan stod inför ett kritiskt vägval. Dramat i Ådalen kom att spela en avgörande roll i skapandet av det nya moderna, demokratiska Sverige, men händelsen blev också ett offer för sin egen mytbildning.<br/><br/><i>Sveriges dramatiska historia</i> skildrar händelser från vendeltiden till 1980-talets ubåtskris. Fångande, lättillgängligt och kunnigt om människor och skeenden som skapade och förändrade Sverige.

Bakom kyrkportar, på ensliga torp och i fattigstugor utspelade sig liv präglade av slit, hunger och ibland förtvivlade handlingar. I en tid där brännvinet lindrade sorgen och rättvisan var skoningslös, får vi ta del av verkliga människoöden som sällan berättas. <br/><br/>Här möter vi kyrkoherden som förgiftade sina församlingsbor med nattvardsvinet, en ung man som dödade i svartsjukans grepp, och en yngling vars mordbrand utplånade en hel gård. Vi får också följa fall där änglamakerskor utnyttjade samhällets mest utsatta, och där skarprättaren med kall hand verkställde rättens dom. <br/><br/>Berättelserna bygger på originalhandlingar från svenska arkiv autentiska brott och människoöden, återberättade med respekt och skärpa.

På några få minuter var det över. Fem människor låg ihjälskjutna och lika många låg sårade, på grusvägen ner till hamnen, där i Lunde. En ung kvinna, Eira Söderberg, hade träffats av kulspruteeld. Den militära truppens beskjutning av ett obeväpnat demonstrationståg i Ådalen, var den mest dramatiska och omtalade händelsen i Sverige vid 1930-talets ingång. Den politiska dramatiken och de tvära kasten förstärktes av det socialdemokratiska segertåget i andrakammarvalet hösten 1932 och krisuppgörelsen med Bondeförbundet året efter. Ådalshändelsen fick en rad omedelbara följder. De politiska frontlinjerna och den klassbaserade retoriken som under 1920-talets slut blivit allt mer tydlig skärptes för att delvis kollapsa åren efter. Men skottens stora betydelse ligger kanske i historieskrivningens efterhandsperspektiv. I detta har Ådalen och de kaotiska borgerliga minoritetsregeringarna under 1920-talet ställts mot det fredliga och stabila Folkhemssverige efter krisuppgörelsen i mars 1933. Därmed har skotten i Lunde hamn utgjort en viktig byggkloss när vi förklarat hur det moderna Sverige tog form. Det finns en skillnad mellan historia som vetenskap och historia som historiskt minne, som boken vill fästa uppmärksamhet på. Ådalen som motbild till det trygga Folkhemmet är en bild av hur vi kan uppleva verkligheten. Inte nödvändigtvis hur den såg ut. Vår uppfattning om vad som hänt kan dock vara nog så verklig när vi handlar, agerar och tolkar omvärlden. Roger Johansson är professor i historia vid Lunds och Malmö universitet. Fakta om boken: Format: 140 x215 mm Omfång: 653 sidor Danskt band Illustrerad ISBN 978-91-986706-0-8

Den illustrerade utgåvan av Dee Browns klassiker, med 300 fantastiska bilder i färg, nu i mjukbandsutgåva! Dee Browns Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee skildrar USA:s kolonisation av vilda västern under andra halvan av 1800-talet, då apacher, cheyenner, comancher, siouxer och andra stammar bjuder de vita inkräktarna ett oväntat hårt motstånd. I Arizona gäckar hövdingar som Cochise och Geronimo fienden i ett kvartssekel med sin gerillakrigföring. Längs vägen till guldfyndigheterna i Montana tvingar Red Cloud "blårockarna" att lämna sina fort och dra sig tillbaka. Vid Little Bighorn nedgör Crazy Horse och Sitting Bull general Custers sjunde kavalleriregemente till sista man. Till slut tvingas emellertid indianerna att ge sig för övermakten. Men det rättvisepatos och den motståndsvilja som de visar prov på i denna sin sista strid - och som Dee Brown skildrar så livfullt och gripande i sin bok - har gjort deras namn och kultur beundrade av eftervärlden. Författaren kallar dem "de kanske mest heroiska amerikaner som någonsin levat". Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee utsågs 1995, av New York Public Library, till en av 1900-talets mest betydelsefulla böcker . OM BOKEN "Jag vet inte när jag senast läste en bok med så bultande hjärta." Göran Greider i DN "En kulturgärning - känns fortfarande brinnande aktuell." Joacim Blomqvist i Borås Tidning "En fantastisk bok." Johan Erlandsson i Kommunalarbetaren "Man måste läsa Dee Browns bok." Lars Åberg i Göteborgs-Posten "... en ruggig skildring av hur landet byggdes med trakasserier och mord: indian för indian, stam för stam, kultur för kultur - en tragedi skriven på en lättflytande prosa." Peter Andersson i Helsingborgs Dagblad "Det gör så ont att läsa Dee Browns Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee att jag bara vill lägga mig ner och dö." Lars Mikael Raattamaa i Aftonbladet "Originell, enastående ... får hjärtat att brista, omöjlig att lägga ifrån sig." New York Times "Ett första klassens vittnesmål - storartat, lysande." New Yorker "Förkrossande, fruktansvärd, fängslande ... när man läser denna intensiva och hjärtslitande bok undrar man vilka som egentligen var vildarna." Washington Post "Ett fascinerande, smärtsamt dokument med magnifika porträtt av indianer." Wall Street Journal OM DEN ILLUSTRERADE UTGÅVAN "Återutgivningen på svenska av Dee Browns klassiska bok om krossandet av indiansamhällenas strukturer och idévärld, Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee, är mycket välkommen. Den här gången handlar det om en illustrerad utgåva och därigenom ökar innehållets redan ansenliga tyngd ytterligare. Det är som att läsa en helt ny bok. Den djupa tragiken förstärks av stoltheten i de historiska porträtten och den sobra formen ramar in en alternativ syn på existensen som kolonisationen inte tog någon särskild notis om. Dee Brown beskriver en civilisations fysiska, sociala, kulturella och mentala undergång. Det som slogs sönder av våld, buffeljakt och själslig omprogrammering har endast i ytterst begränsad omfattning kunnat återerövras av senare generationer. Han skriver om de trettio år, 1860-1890, när Västern blev USA och indianerna dukade under, fördrivna, bedragna, sjuka, mördade, berövade sitt livsuppehälle. Hans bok är fortfarande så stark för att den vibrerar av en väl avvägd blandning av harm och dokumentation. Den träffar precis där moralen sitter. Den här illustrerade versionen har alla förutsättningar att ge Dee Browns berättelse förlängt liv som dokumentär grundbok. Här finns nu inte bara vackra ökenlandskap och stereotypa porträtt utan framför allt fantastiska närstudier av kroppar och ansikten präglade av integritet. Oavsett om de tittar åt sidan eller ser in i kameran överväldigas betraktaren av styrkan i deras uttryck, i deras drömmar." Lars Åberg i Sydsvenskan OM FÖRFATTAREN Dorris Alexander Brown eller Dee Brown som han föredrog att kallas föddes den 29 februari 1908 i ett skogshuggarläger nära Alberta i Louisiana. Efter att hans far dött 1913 flyttadehan tillsammans med sin mor och sina två systrar till Arkansas. Redan som pojke väcktes Dee Browns intresse för Vilda Västern. Hans mormor berättade historier om hennes fars vän, den legendariske Davy Crockett något som senare inspirerade Brown till debutromanen Wave High the Banner från 1942. Samtidigt lärde han sig av sina indianska vänner att heja på skurkarna i västernfilmerna. Stor betydelse för Browns framtida inriktning hade också en lärare på Arkansas State Teachers College som tog honom med på två sommarresor västerut. "Han omvandlade mig till en Västernfantatiker", har Brown sagt. När Dee Brown var i tjugoårsåldern började han arbeta som bibliotekarie, först i Conway, Arkansas, och sedan i Urbana, Illinois, där han kom att stanna fram till pensioneringen. Parallellt med sitt arbete fortsatte Brown att skriva böcker.Sammanlagt blev det tjugonio stycken, varav elva romaner, nästan alla med Västernmotiv. Den sista boken, romanen The Way to a Bright Star, publicerades så sent som 1998. Den i särklass mest framgångsrika och inflytelserika är Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee. I The Westerners från 1974 skrev Brown några rader som kanske säger något om vad hans ambitioner med boken var: Västern är en tragedi med komiska mellanspel. Det är en historia om gott och ont, ett moralitetsdrama med personifierade abstraktioner. Bara en episk poet, en Homeros, kan wförstå den amerikanska Västern och besjunga dess väsen i en kompakt volym. Dee Brown dog i sitt hem i Little Rock, Arkansas, den 12 december 2002.

I begynnelsen var hushållet -- inte staden. När människan slog sig ner, gjorde man det på gårdar, som på sin höjd bildade byar. Men en stad är något mer än en samling hus eller en handelsplats. Till de första städerna drogs kultur, folk och handel, här frodades möten och konflikter. Vi vet i dag vad som utgör en stad, men vad var det för behov och tankar som fanns bakom de första skandinaviska stadsbildningarna? De kom först under medeltiden, vilket var långt senare än nere på kontinenten. Varför uppstod de då? Och på vilka platser uppstod de? I detta häfte diskuterar Mats Roslund hur livet levdes i Skandinaviens första städer. Han har analyserat stadslivet och vad det betydde att bo i en stad.  <br/><br/>Mats Roslund är professor i historisk arkeologi vid Lunds universitet. Han forskar på social identitet och uppkomsten av gemenskaper i det förflutna. Detta teoretiska utgångsläge har lett till studier av slaviska, östersjöfinska, kontinentala och bysantinska förbindelser med Skandinavien under medeltiden. Trälar i det tidigmedeltida samhället, järnåldersboplatsen Uppåkra och Sicilien under bysantinsk-islamisk tid är andra forskningsområden.  <br/><br/>Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2020 består årsboken av sex häften, essäer på temat Staden, som tillsammans utgör en årsbox. <i>Staden växer fram</i> är sjätte och sista häftet i boxen.  

Den nazistiska propagandan infiltrerade det vardagliga talet, omformade ordens betydelser och utarmade uttrycksmöjligheterna. Det nya språkbruket åt sig in i människorna och blev en oupplöslig beståndsdel av deras identitet och verklighetsuppfattning. <i>LTI</i> är inte bara ett klarsynt vittnesmål från Hitlers Tyskland, utan också en oumbärlig läsning om förhållandet mellan språk, tanke och makt. <br/><br/>Nyutgåva med en genomarbetad översättning av Tommy Andersson och ett utvidgat förord med en nyskriven del av Charlotta Brylla &amp; Otto Fischer. <br/><br/>Victor Klemperer (1880-1960) var professor i romanska språk vid tekniska högskolan i Dresden. På svenska finns sedan tidigare hans dagböcker från Hitlertiden, <i>Intill slutet vill jag vittna. Dagböcker 1933-1945</i>.