Historia & Arkeologi

Att bygga och bo hör till det mest ursprungliga. Byggandet och boendet speglar hur mänskligheten levt och verkat genom årtusendena. Varför ser det ut som det gör omkring oss? Gunnar Wetterberg följer byggarna och deras verk från hedenhös in i vår tid. Långhusen dominerade i flera tusen år, följda av de timrade gårdarna från vikingatid till 1800-tal. Det handlar om hur verktygen gjort nya hus möjliga, hur jordbrukets förändringar stuvat om gårdarna, och hur makt och prakt talat genom byggnaderna.<br/><br/><br/><br/>De allra flesta av dagens hus har byggts under de senaste 150 åren. Industrialiseringen och urbaniseringen skapade om städerna, den byggtekniska revolutionen gjorde nya slags hus möjliga. Bostadsnöden utnyttjades av roffare och profitörer, bättre bostäder blev en röd tråd i folkhemsbygget. Miljonprogrammet gav många fler mycket bättre boende, men bostadspolitikens föresatser strandade när integrationen havererade. Bostäderna blev förmögenhetsmaskiner, fastigheterna utlöste 1990-talets kris. I klimatkrisen har byggandet och boendet en nyckelroll.<br/><br/><br/><br/>Gunnar Wetterberg, den nyfikne På Spåret-vinnaren, har skrivit en perspektivrik bok om byggandets historia och utveckling. En bok för alla som bygger.

I vissa skeden av historien sker händelseutvecklingen så hastigt att den värld som tagits för given plötsligt faller samman. Rysslands krig mot Ukraina. Kinas växande makt. Ett USA där Trumps återkomst till Vita huset ytterligare vidgat de redan existerande sprickorna i den globala ordningens fundament.<br/><br/><i>Historiens återkomst: Europa och världsordningens sammanbrott</i> beskriver den brytningstid vi nu genomlever i ett vidare historiskt sammanhang, mot bakgrund av försöken att under två sekel etablera en världsordning stabil nog att stå emot historiens flodvågor. Med den följer Martin Kragh upp succén med <i>Det fallna imperiet</i>.

<i></i><i></i><i>Framtidens land</i> är den andra, fristående delen av Robin Olovssons storverk Historien om Norrland. Här tar Olovsson avstamp i mitten av 1800-talet när Sveriges industrialisering tar fart. Vi möter träpatroner och småbrukare, älvar som tämjs och skogar som huggs ned. Dessutom framträder andra världskriget, närmare frontlinjen, i ett nytt perspektiv. Som en parallell tråd löper den samiska historien som en oupplöslig del av helheten. <br/><br/>På ett medryckande och personligt sätt knyter Robin Olovsson samman berättelser från sekler av uppgång och nedgång, in- och utflyttning, kriser och hoppfulla drömmar. Samtidigt tecknas en ny historia om Norrland, och om Sverige.<br/><br/>»Absolut toppklass« Kent Lidman, BTJ<br/><br/>Den första delen, <i>Dimmans land</i>, utkom i oktober 2024. Sagt om den första boken: <br/><br/><b>"Ett pionjärverk som ger en samlad helhetsbild av den norrländska historien." </b> Bibliotekstjänst, som ger boken 5 av 5 i betyg. <br/><br/><b>"Lättläst och fängslande gestaltar och reflekterar han, och sätter in i sammanhang" </b> Susanne Holmlund, <i>Sundsvalls Tidning</i> <br/><br/><b>"Olovsson lyfter spännande och mindre kända aspekter av Norrlands historia."</b> Lovisa Broström, <i>Göteborgs-Posten</i><br/><br/><br/><br/><b>Robin Olovsson</b> är känd genom bland annat Historiepodden. Han växte upp i Arvidsjaur, studerade i Umeå till lärare i historia och svenska, och arbetade sedan i Gävle innan han flyttade till Stockholm. Idag bor han i Gröndal i ett hus nära där Sara Lidman skrev många av sina böcker om Norrland.

Sedan den industriella revolutionen under 1800-talets andra hälft har Ryssland förändrats drastiskt. Landets erfarenheter i modern tid, med två radikala regimskiften inom loppet av sju årtionden, är i ett europeiskt och globalt perspektiv unika. Ryska och sovjetiska ledare har under denna tidsperiod haft vitt skilda ideologier, strategier och världsåskådningar, och har också präglat sitt lands utveckling i högre grad än andra europeiska ledare i modern tid.<br/><br/>Detta är en översikt av Rysslands ekonomiska och politiska utveckling sedan Alexander II fram till i dag. Under denna tid har Rysslands befolkning genomlevt revolutioner och krig, men också industrialisering, urbanisering och stora reformer.   <br/><br/><b>Martin Kragh</b> är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet och docent vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet. 

Allt hände på 1960-talet. Vietnamkriget, Kulturrevolutionen i Kina, Pragvåren, gruvstrejken vid LKAB, morden på president John F. Kennedy, Robert Kennedy och Martin Luther King i USA. Ett antal länder i Afrika gjorde sig fria. Och inte minst revolterade studenter runt om i Europa. I Sverige putsades folkhemmet allt prydligare och statsministern hette sedan 1946 Tage Erlander. När de som föddes åren efter andra världskriget närmade sig slutet av tonåren förändrades landet totalt. Allt fler fick möjlighet att studera vid universiteten. Gamla unkna moralbud föll och vi fick en sexuell frigörelse, inte minst sedan p-pillret släppts fritt i maj 1964. I bakgrunden fanns hela tiden popmusiken. Det började med att fyra unga män från Liverpool, Beatles, lät håret växa och började skriva egna låtar. Den rikt illustrerade <i>Vi minns 60-talet</i> ingår i en serie med spännande återblickar på Sveriges kultur och samhälle. Tidigare har <i>Vi minns 40-talet</i> och <i>Vi minns 50-tale</i>t utgivits.<br/><br/><br/><br/>"Boken är mycket mer än bilder med en korttext, det mest intressanta får man veta mer om. En härlig nostalgitripp!" Expressen

Hånnlamb är namnet på de behornade gotländska fåren som vistas utomhus året om. För 6000 år sedan kom de till Gotland med de första jordbrukarna som bosatte sig på ön. Och de finns kvar ännu. <br/><br/>I boken berättas om hur fåren kom till Gotland och hur de anpassade sig till livet på ön och öarna runt ön. Den historien är i mångt och mycket en historia om Gotland i sig också - för så nära är sambandet att det idag är svårt att tänka sig Hånnlamb utan Gotland och Gotland utan Hånnlamb. Ja Gotlands flagga har ju just en vädur som centralgestalt, alltså en Hånnlambsbagge. Boken rör både får, människor, kött, ull, språk, genetik och kultur. Ja, kort och gott allt som man kan behöva veta om detta levande kulturarv som är 5000 år äldre än öns medeltidskyrkor och ruiner. <br/><br/>Fram till 1700-talet var får liktydigt med Hånnlamb på Gotland, men sen började andra raser introduceras, en utveckling som drevs på av staten. Det hade kunnat sluta med att Hånnlamben utrotats i mitten av 1900-talet, men några envisa eldsjälar ville annorlunda och lyckades bevara rasen för framtiden. Idag bevaras rasen i en särskild s.k. genbank. Denna tid sammanfaller också med industrialiseringen och även denna, som ibland skedde i symbios med och ibland stod i motsats till bevarandesträvandena för Hånnlamben, beskrivs utförligt i boken. <br/><br/>Hånnlamb är än så länge den enda svenska kött/charkprodukten som har skyddad ursprungsbeteckning SUB-skydd i EU. Hånnlamben finns framförallt på Gotland, som sig bör och en särskild ställning har de i relation till Lilla Karlsö där ett par hundra av dem årligen tillbringar sommaren och sköter sig själva, betar marken och dricker Östersjöns bräckta vatten. 

Sommaren 1873 hittas en silverskatt under en lind i Varnhems klosterträdgård. Mynten tros vara en del av den sista danagälden - lösesumman Knut den store och hans vikingar tvingade engelsmännen att betala för att slippa se sitt land plundrat. Men hur hamnade skatten i Västergötland? Knut blev år 1016 kung av England och var en av Europas mäktigaste regenter, i nivå med den tyske kejsaren. Han byggde ett Nordsjöimperium, knöt England, Danmark, Norge och delar av Sverige till sig och ingick äktenskap med Emma av Normandie. Vägen till tronen var följden av allianser och svek mellan vikingatidens mest kända gestalter: Olof Skötkonung, Sigrid Storråda, Erik Segersäll, Olav den helige, Sven Tveskägg och Harald Blåtand.<br/><br/>I "Nordsjöimperiet" tar Kristina Ekero Eriksson och Bo Eriksson ett helhetsgrepp på Norden under 900- och 1000-talet och skildrar på ett levande sätt språnget mellan vikingatid och medeltid - en omvälvande period då maktkartan i Europa ritades om och en modern kristen samhällsform tog sin början.