Böcker

De ansågs finnas överallt omkring oss och de kunde uppträda i alla tänkbara former och med olika uppsåt. Det handlar om folktrons väsen och så som de framstår i folklorens fantastiska och brokiga värld av berättelser och föreställningar. Folkloristen Tora Wall berättar i detta bildrika praktverk om den nordiska folktrons många olika väsen. Vi får bland annat möta lockande skogsrån med ihåliga ryggar, irrande lyktgubbar, svarta hundar från Bohuslän, asagudar, maror, spöksvin, lindormar och gastar. Bered dig på magisk läsning med anor från bondesamhällets folktro samt vikinga- och medeltidens föreställningsvärldar.

Att det funnits barn som vuxit upp inne på Karlsborgs fästning är idag tämligen okänt. Boken skildrar upplevelserna från några av barnen som växte upp där under 40- och 50-talet. <br/><br/>Dessa barn levde i vad de själva har beskrivit som en egen skyddad värld samtidigt som de alla vittnar om en barndom full av äventyr och en enorm frihetskänsla. De sprang i fästningens hemliga gångar som på den tiden var öppna, och kunde fritt utforska platser som idag till stor del är skyddade och begränsade områden. Deras både gemensamma och enskilda berättelser kompletteras med foton från privata fotosamlingar tillsammans med fotografens nytagna foton från Karlsborgs fästning. <br/><br/>Boken <i>Fästningsbarn </i>ger läsaren en unik inblick i ett stycke svensk kulturhistoria som inte tidigare dokumenterats - med barnens perspektiv i fokus - en värld så olik någon annan i Sverige.<br/><br/><i>Karlsborgs fästning, som grundades av Karl XIV Johan, är den enda svenska fästningen av sitt slag då den fungerade som en stad i staden och bland annat byggdes för att kunna agera som Sveriges reservhuvudstad i krigstid. Den skulle dessutom axla rollen som säte för kungahus, regering, riksdag och Sveriges guldreserv. På fästningen fanns allt från tjänstebostäder för de anställda och deras familjer till andra förnödenheter såsom kyrka, sjukhus, telegraf, skola, bank och affärer vilket innebar att det inte fanns någon anledning för de boende att söka sig utanför fästningsområdet.</i><br/><br/><i></i><br/><br/><b>Chris Rinzén</b> är utbildad kriminolog men har de senaste åren arbetat som bildkonstnär med uppdrag både i Sverige och utomlands. Hon har alltid haft ett stort fotointresse och en förkärlek för att fånga och förmedla känslor genom kameran oavsett om motiven är människor eller miljöer. Chris har tidigare skapat fotoutställningen Fästningsbarn - dåtidens barn i dagens ljus och debuterar nu som författare med boken <i>Fästningsbarn</i>.

<b>Nominerad till </b><b>Augustpriset i kategorin </b><b>Årets svenska fackbok 2024.</b> I ett land som täcks till två tredjedelar av skog och vars forntida religion inbegrep ett världsträd är det kanske inte så konstigt att skogen fortsatt har en stark dragningskraft på oss. Skogen breder ut sig i flera dimensioner i människans värld, både som symbol och faktisk plats, trots att de flesta idag befinner sig långt ifrån den. I årtusenden har den försett oss med nyttiga råvaror men också med starka upplevelser som har väckt förundran och ofta rädsla. Somligt har varit lätt att förklara, annat svårare. Vad botar frossan? Vem tog jägarens byte? Vad väntar bortom skogsbrynet? Den här rikt illustrerade boken handlar om skogen i svensk folklore. Fokus ligger på det gamla bondesamhället där vi möter mytiska träd, laddade stenar, läkande växter och gäckande djur. Genom en rad både hotande och hjälpande väsen och gestalter, däribland bergatrollet, skogsrået och den ädle rövaren, får vi inblickar i en förindustriell tankevärld med inslag som ibland är egendomligt bekanta. Med utgångspunkt i sägner, sagor, folkminnen och traditioner tecknar folkloristen Tora Wall en färgrik bild av skogen som erfarenhet och föreställning. 

När adelsdamen Anna Johanna Grill 1788 reste till England gjorde det stora utbudet av konsumtionsvaror ett djupt intryck. Hon reflekterar i sin resedagbok över de många bodarnas rikedom av varor. Somliga bodar saluför endast pennor och papper, en annan bara käppar, ytterligare en specialiserar sig på strumpor och så vidare. Hon noterar att engelsmännen exponerar sina varor på ett sätt som narrar folk att handla . <br/><br/>Hur såg det ut i Stockholm vid samma tid? Fanns det särskilda shoppingstråk, vem sålde, vem handlade och vilka varor stod till buds? Hur såg marknadsföringen ut och betalades varor med likvida medel eller handlades det på kredit? <br/><br/>I den rikt illustrerade antologin Shopping i Stockholm. Sociala praktiker på gatunivå, 1700-1850 får vi veta mer om Anna Johanna Grill, men även om Årstafrun Märta Helena Reenstierna; nipperhandlaren Peter Wahnberg; friherren Axel von Fersen; drottning Hedvig Elisabeth Charlotte och hennes kammarjungfru; sidenhandlaren Herman Grewesmühl; skådespelerskorna Lisette Stenberg och Sophia Wäström; kramhandlare Jeremias Sandborg; perukmakare Carl Gustaf Lindström med många fler. <br/><br/>De elva artikelförfattarna är forskare från skilda discipliner och vetenskapliga traditioner. De visar att den nya tidens shoppingstråk med dess varuutbud av sidentyger, nipper, modegravyrer, smide, peruker och hårpomador inte bara tillgodosåg konsumenternas behov, utan möjliggjorde även drömmar om nya identiteter och en bättre position i samhället, för sig och de sina.

Mycket är kanske värdelöst vetande. Men det kan ge upphov till intressanta diskussioner och oväntade aspekter och kan på så sätt motiveras, Denna bok vill uppmärksamma på många underligheter i staden.

En släkthistoria: Om Dalkarlssjön i östra Värmland och dess första finska nybyggare på tidigt 1600-tal och hur de anslöt sig till bergsbruket och själva blev bergsmän och byggde sin egen hytta.<br/> Om hur senare generationer utmanövrerades av brukspatronerna för att sluta som skuldsatta arrendatorer.

Den gamla industristaden Malmö brukar förknippas med tung och bullrig industri. Varv och metall. Kol och rök.<br/><br/>Men det fanns även en annan sida av den gråa och smutsiga staden. Den goda sidan med dofter av nybakat bröd, rostat kaffe, tobak, choklad och vanilj.<br/><br/>I detta svunna Malmö vimlade det av bagerier, rosterier, bryggerier, mejerier och charkuterier. Där tillverkades socker, godis och läsk, kärnades smör, stoppades korv, bryggdes öl och gräddades wienerbröd.<br/><br/>Här dukar Martin Andersson upp ett lokalt gottebord och berättar om företagen bakom detta livets goda, som på olika sätt bidragit till Malmös framgångar. Men också om barnarbete och om arbetsplatser som präglades av kvinnliga arbetare och fackliga konflikter.