Litteraturvetenskap

"Tenngarts 'Det litterära Nobelpriset' måste vara årets mest oväntade bladvändare. Trots att den handlar om världens mest kända pris är boken full av cliffhangers och oförutsägbara vändningar." Rasmus Landström, Aftonbladet<br/><br/>"Paul Tenngart visar vad en beläst och skicklig litteraturforskare kan åstadkomma med ett gigantiskt material som detta. [...] strålande prov på litteraturforskning när den är som mest angenäm att läsa" Maria Schottenius, DN<br/><br/>"en praktisk och oumbärlig handbok om Nobelpristagarna och deras författarskap" Jan-Olov Nyström, UNT<br/><br/>Enligt Alfred Nobels testamente ska Nobelpriset i litteratur tilldelas "den som inom litteraturen har producerat det utmärktaste i idealisk rigtning". Alltsedan 1901, då det första priset gick till Sully Prudhomme, har Svenska Akademien tolkat Nobels kosmopolitiska och idealistiska intentioner efter bästa förmåga, samtidigt som omvärlden påverkat och reagerat på priset.<br/><br/>Litteraturforskaren Paul Tenngart tar med läsaren på en generös bildningsresa genom prisets vindlande historia. Han tecknar en levande bild av pristagare och epoker, via triumfer och katastrofer, fram till våra dagar då priset alltjämt bekräftar en utbredd tro på att litteratur kan bedömas bortom nationella och kulturella enskildheter.

Idag ser vi kanske individens frihet som en självklarhet, men så har det inte alltid varit. Vid 1700-talets slut var individens rätt fortfarande brännstoff i länder styrda av envåldshärskare. I den tyska universitetsstaden Jena vågade en liten grupp tänkare ändå ställa jaget i centrum och betona dess kreativa kraft. Dit hörde bland annat Goethe, Schiller och Hegel och inte minst den frisinnade Caroline Schlegel. Medan den franska revolutionen förändrade det politiska landskapet för alltid förändrade de tyska romantikernas revolution vårt sätt att tänka. Här inleddes den konflikt mellan vår längtan efter självförverkligande och vårt ansvar mot kollektivet som pågår än idag.

Tolkiens trilogi <i>Sagan om ringen</i> skrevs under 1950-talet, starkt färgad av erfarenheten av två världskrig, och fick ett enormt genomslag under 1960-talet, då hippies och grönavågare kunde identifiera sig med de piprökande hobbitarna och deras stillsamma lantliv i Fylke. När Bo Hanssons skiva med samma namn kom ut 1970 gav den viktiga impulser för den svenska instrumentala proggen och med Peter Jacksons filmatiseringar från början av 2000-talet brast alla fördämningar och sagans innehåll blev allmängods. Dess inverkan på hela det kulturella fältet har varit enorm och musik, film, tv-serier och dataspel har gjorts på temat.<br/><br/>Flummare är inte ensamma om att ha valt ut delar av sagan att identifiera sig med. För black metal-musikerna var det orcherna som lockade, medan högerextremismen uppmärksammade böckernas undertext av renande raskrig och palantiren har blivit en symbol för övervakningssamhället. Till och med i det nu härjande vaccinmotståndet kan man ana influenser från Midgårdssagan.<br/><br/>Peter Bryngelsson - som under 50 år varit verksam som musiker, producent och författare - följer i denna bok de vindlade stigar som Tolkiens trilogi öppnat i populärkulturens och ideologiernas vildvuxna skogar.

Blåbärsmaskinen är Nils Claessons berättelse om sin uppväxt och om sin far, Stig Slas Claesson. Författaren ger här sin egen bild av Slas, men inte den allmänt traderade bilden av den folk­käre författaren och konstnären, utan en bild inifrån, från en familj där faderns missbruk styr och kändis­skapet har en mindre tilltalande sida. Berättelsen handlar om den sprakande fasaden hos en omsusad författare och konstnär och om det som finns bakom den, om skapande och ansvar, och om vad som händer när ett barn måste bli förälder till sina föräldrar. Men det är också berättelsen om en uppväxt i Stockholm under välfärdsåren, om kulturkrockar och ett Sverige i förvandling. Nils Claessons skildring av sin far är skoningslöst uppriktig, men samtidigt ömsint och försonande. Ett sällsynt finkänsligt och humoristiskt porträtt av en människa, en familj och en tid. <br/>Till pocketupplagan har boken försetts med ett nyskrivet kapitel av författaren. <br/> Nils Claesson (f. 1958) är konstnär och filmskapare, har en lång tid verkat inom media och var bl.a. med och startade tidskriften ETC. Han har arbetat med fotografi, animerad film, video och datakonst och producerat flera radiodokumentärer. Claesson har haft ett flertal utställningar i Sverige och Europa. <br/> <i>"Nils Claessons text är fylld av både avståndstagande och motvillig - emellanåt vacker - ömhet./.../ Man lämnar den med stor sorg i bröstet."</i><br/>Mats Gellerfelt, Svenska Dagbladet<br/> <i>"mer ömsint sörjande än ursinnigt klarläggande"</i><br/>Jan-Olov Nyström, Södermanlands nyheter<br/> <i>"ett mångfacetterat porträtt är det, värt en talrik publik"</i><br/>Jan Karlsson, Norrköpings Tidningar<br <i>"Boken är skriven i korta kapitel med koncentrerade, effektiva satser där sarkasmerna är många och ironin knivskarp /.../ en stark läsupplevelse."</i><br/>Karin Nykvist, Sydsvenskan

Vi lära känna en författare, offentlig person och make. Vem var han bakom sina så tankeväckande böcker? Hur bar han sig åt för att bli en så älskad författare?

<p style="margin:0px 0px 11px;"><span style="">"</span><span style="font-family:Calibri;font-size:medium;">Jag har levt samma liv som alla andra, den vanliga människans liv."</span><p style="margin:0px 0px 11px;"><span style="font-family:Calibri;font-size:medium;">Hösten 1944, mitt under brinnande världskrig, sammanfattar Hans Fallada sitt liv i en fängelsecell. I hemlighet och under ständig rädsla för upptäckt skriver han sig fri från nazitidens mardrömmar. Hans uppriktiga och ibland provocerande fängelsedagbok betraktades länge som borttappad. Nu finns den översatt till svenska av Sofia Stenström.</span><p style="margin:0px 0px 11px;"><span style="">"</span><span style="font-family:Calibri;font-size:medium;">Dagboken skriver han tvångsmässigt med uppenbar fara för sitt liv. Stilen är närapå mikroskopisk och han skriver på alla ledder, upp och ner och mellan raderna för att dölja det egentliga innehållet. På ytan ser det ut som en roman (<em>På livstid</em>) och en handfull noveller. Dolt i manuskriptet finns Falladas erfarenheter av nazismens Tyskland med formuleringar som omedelbart skulle skicka honom och många andra till koncentrationsläger. Han lyckas smuggla ut manuskriptet under en permission."</span><p style="margin:0px 0px 11px;"><span style="font-family:Calibri;font-size:medium;">Jonas Thente, Dagens Nyheter</span><p style="margin:0px 0px 11px;"><span style="">"</span><span style="font-family:Calibri;font-size:medium;">Den tyske författaren Hans Fallada har lyfts upp på senare år genom en massiv utgivning av Lind & Co, somligt återutgivet, somligt för första gången på svenska [...] <em>I mitt främmande land</em> är en berättarglad memoar där kontrasterna mellan den lite naiva hållningen i trettiotalets början och krigets alla bördor blir så mycket tydligare när det är en helt vanlig människa som noterar"</span><p style="margin:0px 0px 11px;"><span style="font-family:Calibri;font-size:medium;">Ulrika Stahre, Aftonbladet</span>

Hur väger man litterär kvalitet och vad menade egentligen Alfred Nobel i sitt testamente när han skrev att hans litteraturpris skulle tilldelas den som »producerat det utmärktaste i idealisk riktning«? Varför fick exempelvis Sully Prudhomme det allra första Nobelpriset i litteratur medan Lev Tolstoj helt blev utan? Hur har bedömningarna gått till? I denna bok går författaren, litteraturhistorikern och akademiledamoten Kjell Espmark (1930-2022) på ett initierat vis igenom hela prishistorien och analyserar vilka tolkningar av testamentets lydelse som kommit att dominera Nobelkommitténs resonemang. Hans djupa kunskaper och personliga erfarenhet av att arbeta med det litterära Nobelpriset gör honom till en lika trygg som medryckande ciceron genom decennierna. I de avslutande, mer fritt hållna, kapitlen kan man bland annat läsa om kommitténs vidgade perspektiv och förändrade arbetsformer samt det enligt honom själv lyckligaste pristagarvalet genom alla tider.<br/><br/>Boken utkommer även i engelsk översättning och består av de två verken Litteraturpriset - hundra år med Nobels uppdrag (2001) och Nobelpriset i litteratur - ett nytt sekel.