Litteraturvetenskap

"Tenngarts 'Det litterära Nobelpriset' måste vara årets mest oväntade bladvändare. Trots att den handlar om världens mest kända pris är boken full av cliffhangers och oförutsägbara vändningar." Rasmus Landström, Aftonbladet<br/><br/>"Paul Tenngart visar vad en beläst och skicklig litteraturforskare kan åstadkomma med ett gigantiskt material som detta. [...] strålande prov på litteraturforskning när den är som mest angenäm att läsa" Maria Schottenius, DN<br/><br/>"en praktisk och oumbärlig handbok om Nobelpristagarna och deras författarskap" Jan-Olov Nyström, UNT<br/><br/>Enligt Alfred Nobels testamente ska Nobelpriset i litteratur tilldelas "den som inom litteraturen har producerat det utmärktaste i idealisk rigtning". Alltsedan 1901, då det första priset gick till Sully Prudhomme, har Svenska Akademien tolkat Nobels kosmopolitiska och idealistiska intentioner efter bästa förmåga, samtidigt som omvärlden påverkat och reagerat på priset.<br/><br/>Litteraturforskaren Paul Tenngart tar med läsaren på en generös bildningsresa genom prisets vindlande historia. Han tecknar en levande bild av pristagare och epoker, via triumfer och katastrofer, fram till våra dagar då priset alltjämt bekräftar en utbredd tro på att litteratur kan bedömas bortom nationella och kulturella enskildheter.

Idag ser vi kanske individens frihet som en självklarhet, men så har det inte alltid varit. Vid 1700-talets slut var individens rätt fortfarande brännstoff i länder styrda av envåldshärskare. I den tyska universitetsstaden Jena vågade en liten grupp tänkare ändå ställa jaget i centrum och betona dess kreativa kraft. Dit hörde bland annat Goethe, Schiller och Hegel och inte minst den frisinnade Caroline Schlegel. Medan den franska revolutionen förändrade det politiska landskapet för alltid förändrade de tyska romantikernas revolution vårt sätt att tänka. Här inleddes den konflikt mellan vår längtan efter självförverkligande och vårt ansvar mot kollektivet som pågår än idag.

<i>Ett Sverige som försvann - min uppväxt på 50-talet i Värmland </i>är en personligt skriven berättelse om hur det var att växa upp i svensk landsbygd på 1950-talet - efter kriget, före television, kyl och frys och massflytten till städerna. Det är som en glänta mellan två epoker. Berättelsen ger djupa tankeställare för dagens Sverige. En av många rör frihetsgraden för barn att ta eget ansvar. <br/><br/>Hans Bergström, född 1948, växte upp i den lilla byn Ambjörby i Klarälvdalen i norra Värmland. Han blev sedan i unga år talskrivare till tre partiledare och chefredaktör, först för Nerikes Allehanda, sedan för Dagens Nyheter. Han bor sedan ett 20-tal år i USA. <br/><br/>Men hembygden har förblivit nära och kär. Hans berättelse om den, och om den meandrande älven som dess själ, är stark. Läsare ur samma generation kommer att kunna identifiera sig med mycket. Läsare ur senare generationer ges åtskilligt att reflektera över.

<b>»Helena Dahlgrens <i>100 Hemskaste</i> är omåttligt rolig och inspirerande läsning.« | <i>Lotta Olsson, DN</i><br/><br/>»En ny nördig bästa vän till alla skräckälskare!« | <i>Mats Strandberg</i>, författare till <i>Cirkeln</i></b><br/><br/>Som skräckentusiast får jag ofta två frågor: <i>Skrämmer du inte dig själv?</i> Och: <i>Varför läser du om så hemska saker när världen ser ut som den gör?</i><br/>Några av svaren på de frågorna finns i den här boken.<br/>Men framför allt får du hundra omsorgsfullt utvalda skräcktips (plus några till) från 1818 till 2015, från gotikmysrys till splatter. Det är varken kulturkanon eller kulturdebatt - eller kanske både och?<br/>Här trängs <i>penny dreadfuls</i> med Den Goda Smaken, Cthulhu tar en svängom med <i>screamqueens</i> och ja, jag tror att jag kan lova att en viss liten man från en annan plats kommer att dansa igen<br/>Hundra skräckupplevelser som tar mig i handen och drar mig tillbaka ut i barndomens mörka, mörka skogar.<br/><i>Vill du följa med ?</i><br/><br/>[ ur bokens förord]<br/><br/>HELENA DAHLGREN är skräcknörd, författare och mångårig bokbloggare, känd från litteraturbloggarna <i>Bokhora</i> och <i>Dark Places</i>. <i>100 Hemskaste</i> är hennes debutbok illustrerad av Marcus Stenberg, bland annat framröstad till <i>Årets bokbloggare</i> 2013.<br/><br/><i>100 Hemskaste</i> är också den första titeln i en stor satsning på nischade guide- och tipsböcker från Modernista.<br/><br/>»Jag följer bara två bloggar och Helena Dahlgrens Dark Places är en av dem. Jag är besatt av henne. Hon är så påläst, kunnig, intressant, spännande och skriver så makalöst bra. Nu när hon äntligen bokdebuterar kommer även du bli besatt.« | <i>Linda Skugge</i><br/><br/>»Jag sitter och bara njuter och imponeras gång på gång av hur himla påläst hon är, Helena Dahlgren. Hon kan sin litteraturhistoria, och hon kan framför allt sina genrer. Det här är en bok som jag blir glad av att ha i min hylla, och jag kommer att återkomma till den många, många gånger framöver.« | <i>Bibliotekskatten</i><br/><br/>»<i>100 Hemskaste</i> är en riktig pärla. Att vägledas av mörkrets furstinna Helena Dahlgren in i skräckens värld är som att kliva in i ett stort och till brädden fyllt museum med en riktigt påläst och engagerad guide.« | <i>Johannas Deckarhörna</i><br/><br/>»En efterlängtad bok, med gott om tips på ryslig läsning. Entusiastisk utan att vara okritisk, men också lärorik och rolig.« | <i>Björn Kohlström, Bernur</i><br/><br/>»När jag slår upp inledningskapitlet med rubriken "Here be monsters" och börjar läsa, så tar det bara någon sida innan jag är fast i texten. Sedan läser jag boken rakt igenom, från pärm till pärm, och har oavbrutet roligt hela vägen.« | <i>Lena Lundgren, DAST Magazine</i>

Tolkiens trilogi <i>Sagan om ringen</i> skrevs under 1950-talet, starkt färgad av erfarenheten av två världskrig, och fick ett enormt genomslag under 1960-talet, då hippies och grönavågare kunde identifiera sig med de piprökande hobbitarna och deras stillsamma lantliv i Fylke. När Bo Hanssons skiva med samma namn kom ut 1970 gav den viktiga impulser för den svenska instrumentala proggen och med Peter Jacksons filmatiseringar från början av 2000-talet brast alla fördämningar och sagans innehåll blev allmängods. Dess inverkan på hela det kulturella fältet har varit enorm och musik, film, tv-serier och dataspel har gjorts på temat.<br/><br/>Flummare är inte ensamma om att ha valt ut delar av sagan att identifiera sig med. För black metal-musikerna var det orcherna som lockade, medan högerextremismen uppmärksammade böckernas undertext av renande raskrig och palantiren har blivit en symbol för övervakningssamhället. Till och med i det nu härjande vaccinmotståndet kan man ana influenser från Midgårdssagan.<br/><br/>Peter Bryngelsson - som under 50 år varit verksam som musiker, producent och författare - följer i denna bok de vindlade stigar som Tolkiens trilogi öppnat i populärkulturens och ideologiernas vildvuxna skogar.

Blåbärsmaskinen är Nils Claessons berättelse om sin uppväxt och om sin far, Stig Slas Claesson. Författaren ger här sin egen bild av Slas, men inte den allmänt traderade bilden av den folk­käre författaren och konstnären, utan en bild inifrån, från en familj där faderns missbruk styr och kändis­skapet har en mindre tilltalande sida. Berättelsen handlar om den sprakande fasaden hos en omsusad författare och konstnär och om det som finns bakom den, om skapande och ansvar, och om vad som händer när ett barn måste bli förälder till sina föräldrar. Men det är också berättelsen om en uppväxt i Stockholm under välfärdsåren, om kulturkrockar och ett Sverige i förvandling. Nils Claessons skildring av sin far är skoningslöst uppriktig, men samtidigt ömsint och försonande. Ett sällsynt finkänsligt och humoristiskt porträtt av en människa, en familj och en tid. <br/>Till pocketupplagan har boken försetts med ett nyskrivet kapitel av författaren. <br/> Nils Claesson (f. 1958) är konstnär och filmskapare, har en lång tid verkat inom media och var bl.a. med och startade tidskriften ETC. Han har arbetat med fotografi, animerad film, video och datakonst och producerat flera radiodokumentärer. Claesson har haft ett flertal utställningar i Sverige och Europa. <br/> <i>"Nils Claessons text är fylld av både avståndstagande och motvillig - emellanåt vacker - ömhet./.../ Man lämnar den med stor sorg i bröstet."</i><br/>Mats Gellerfelt, Svenska Dagbladet<br/> <i>"mer ömsint sörjande än ursinnigt klarläggande"</i><br/>Jan-Olov Nyström, Södermanlands nyheter<br/> <i>"ett mångfacetterat porträtt är det, värt en talrik publik"</i><br/>Jan Karlsson, Norrköpings Tidningar<br <i>"Boken är skriven i korta kapitel med koncentrerade, effektiva satser där sarkasmerna är många och ironin knivskarp /.../ en stark läsupplevelse."</i><br/>Karin Nykvist, Sydsvenskan

Vi lära känna en författare, offentlig person och make. Vem var han bakom sina så tankeväckande böcker? Hur bar han sig åt för att bli en så älskad författare?