Litteraturvetenskap

I Bildhuggarens dotter ger Tove Jansson oss en inblick i sin egen barndom, som var magisk och mystisk mitt i allt det vardagliga.  <br/><br/>Tove Jansson beskriver det bohemiska konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors där festerna pågår i dagar, men också det betydligt lugnare sommarstället ute skärgården. Både hennes pappa skulptören Viktor Jansson och mamma Signe Hammarsten är centrala personer i berättelsen, liksom hemhjälpen Anna, en symbol för friheten. Tove Janssons älskade barndomsskildring utkom för första gången år 1968. <br/><br/>"Det är en mångbottnad berättelse om konstnärens tillblivande, men också en storslagen skildring av den lekande människan. Ingenting är mer allvar än lek för stunden och för livet." -Dagens nyheter

Idag ser vi kanske individens frihet som en självklarhet, men så har det inte alltid varit. Vid 1700-talets slut var individens rätt fortfarande brännstoff i länder styrda av envåldshärskare. I den tyska universitetsstaden Jena vågade en liten grupp tänkare ändå ställa jaget i centrum och betona dess kreativa kraft. Dit hörde bland annat Goethe, Schiller och Hegel och inte minst den frisinnade Caroline Schlegel. Medan den franska revolutionen förändrade det politiska landskapet för alltid förändrade de tyska romantikernas revolution vårt sätt att tänka. Här inleddes den konflikt mellan vår längtan efter självförverkligande och vårt ansvar mot kollektivet som pågår än idag.

Rainer Maria Rilkes <i>Brev</i> i översättning och urval av Mirjam Tuominen utkom första gången 1957. Här presenteras den i ny utgåva.  Urvalet innehåller 169 brev skrivna mellan åren 1900 och 1926. De speglar Rilkes liv och arbete, kontakter med vänner, familj och mecenater. Bilden av en kringresande poet framträder: sam-tidigt hemma i orden och i ständig rör-else i en främmande men bekant värld.

<b>En av de stora 1900-talsmemoarerna i ny inbunden utgåva</b><br/><br/><b></b>Stefan Zweigs självbiografiska <i>Världen av igår </i>- som i dag räknas till genrens klassiker - är skriven både som en tidskapsel av hågkomster och som ett memento för framtida generationer. Här återkallas det litterära Wiens guldålder, dess skenbara beständighet, löften, och dess förödande fall. Med levande och färgstarka skildringar av sina resor till Paris, London och Berlin och möten med sin tids stora författare och konstnärer når Zweig in till hjärtat av den europeiska kulturen.<br/>Manuset till <i>Världen av igår</i> skickades till förlaget bara en dag innan Zweig tog sitt liv 1942, efter att hans böcker bränts på bokbål av nazisterna och Zweig som både intellektuell och jude tvingats gå i exil.<br/>I översättning av Hugo Hultenberg.<br/><br/>STEFAN ZWEIG [1881-1942] föddes i Wien i dåvarande Österrike-Ungern. Han debuterade som poet 1901 och publicerade därefter en mängd romaner, noveller, essäer och levnadsteckningar. 1942 tog han sitt liv i Rio de Janeiro

En yngling snärjs i en dödlig intrig på ett amerikanskt college. Donna Tartts kultroman från 1992, tongivande för fenomemet Dark Academia, studeras ur en rad olika perspektiv - klass, varumärken, vuxenblivande, psykopati och den klassiska grekiskan. Fotografier av Annika von Hausswolff.

"'Fråga 7', ljuvligt översatt av Niclas Hval, är en makalös liten roman med ett språk som rör sig med en sådan precision mellan verkligheten och fiktionen att den får nästan all annan prosa att framstå som full av tillfälliga ord, 404-fel och döda URL-länkar." Rasmus Landström, Aftonbladet<br/><br/><br/><br/>"...hur sjutton har jag tidigare kunnat missat det här författarskapet?" Torbjörn Flygt, Sydsvenskan<br/><br/><br/><br/>"Det här är lika strålande som omskakande läsning, och boken hör till det absolut starkaste i årets utgivning. Missa inte." Rikard Flyckt, Jönköpings-Posten<br/><br/><br/><br/>"Vad som följer är en text som mycket medvetet undandrar sig alla genreetiketter. Men den åstadkommer det som bara skönlitteraturen kan: visa oss hur den berättelse ser ut som vi ingår i, större än oss själva och oftast oåtkomlig med andra medel." Ola Larsmo, DN<br/><br/><br/><br/>--<br/><br/><br/><br/>Den 6 augusti 1945 faller atombomben över Hiroshima. Minst 60 000 människor mister livet, förmodligen långt fler. Men för Richard Flanagans far, som är krigsfånge i ett arbetsläger i Japan, betyder bomben överlevnad. I Fråga 7 försöker Richard Flanagan formulera ett svar på den moraliska paradox som historien väcker. Utan Hiroshima hade han aldrig funnits, men bakom varje fråga väntar en ny: utan en roman av H.G. Wells från 1914 hade bomben kanske inte uppfunnits - fysikern Leó Szilárd fick idén efter att ha läst H.G. Wells roman. Flanagans sökande utvecklas till ett slags litterär kärnreaktion, som försöker bringa reda i den omöjliga ekvation som är livet. Fråga 7 är en oförglömlig och ojämförlig historia - om liv och öde, kolonialism och arv - från en av vår tids mest betydande internationella författare.

<i>"en fantastiskt vacker och rik bok som på flera plan tar upp angelägna frågor om barnlitteratur, konstens betydelse och hur det är att vara människa" Helhetsbetyg: 5/5 </i> BTJ, häfte 13 2021<br/><br/><b></b><br/><br/>Författaren Véronique Antoine-Andersen leder oss in i Kitty Crowthers värld. Kitty Crowther är känd över hela världen för sina oefterhärmliga bilderböcker. I den här boken får vi veta mer om vad som inspirerar henne, och hur hon skapar spänning i och med text och bild. Boken är rikligt illustrerad med fotografier av konstnären, hennes studio och bilder ur hennes böcker. Vi får också följa med i skapandet av en bok, från A till Ö, en unik inblick i en bilderboks tillkomst.<br/><br/>Kitty Crowther är född 1970 i Belgien, med en engelsk pappa och en svensk mamma. Hon har skrivit och illustrerat runt 40 titlar och tilldelades 2010 Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne. 2017 gav Lilla Piratförlaget ut Kitty Crowthers bilderbok <i>Sagor om natten</i>, som sedan sålts till runt tjugo språk. Kitty Crowther illustrerade även Ulf Starks Augustnominerade kapitelbok <i>Rymlingarna</i>.