Litteraturvetenskap

<strong>Den hyllade nyöversättningen av Ingvar Björkeson.</strong> <br/><br/><em>Den gudomliga komedin</em> tillhör de klassiker som människor i alla tider känt igen sig själva och sin egen tid i. Dantes kraftfulla epos har blivit en del av vårt kulturarv på samma sätt som verk av Homeros och Shakespeare. När Ingvar Björkesons moderna översättning utgavs för första gången 1983 hyllades den av kritiker och läsare. <br/><br/>Inledning av Olof Lagercrantz.

En dagbok där du skriver upp allt du läser. Du anteckar författare, titel, datum och gör egna anteckningar. Boken har en inledning av Aidan Chambers som anser att det aldrig är för sent att börja med en läsdagboken och kallar den för "En guldgruva för minnet". Boken har plats för många bokminnen.

"Kristoffer Leandoers nya bok är lärd och elegant"<br/><strong>Aftonbladet</strong><br/><br/>"Intresseväckande utan att vara tillgjord, lärd utan att vara pretentiös, infallsrik utan att bli förvirrad."<br/><strong>Göteborgs-Posten</strong><br/><br/>"Oupphörligen intressant och tankeväckande läsning om fiktionens kraft"<br/><strong>BTJ ger boken 5 av 5 i betyg<br/></strong><br/>Vad händer när vi läser?<br/><br/>Är litteratur något som bara finns mellan pärmarna i en bok, eller något som uppstår i själva mötet mellan läsaren och boken? Är boken alltid densamma, eller förändras den med varje ny läsning? Kan två människor överhuvudtaget läsa samma bok?<br/><br/>Här närmar sig Kristoffer Leandoer litteraturen från ett nytt och oväntat håll där det snart blir tydligt: <em>Det är läsaren som skriver boken</em>. Vi läsare är opålitliga: vi glömmer, vi minns fel. Vi hoppar över och drar ifrån, och vi lägger gärna till de detaljer som författaren glömt.<br/><br/>Så vad innebär medskapande läsning för kritiker och översättare, för pusseldeckare och bibeltolkare? Vad strök morfar under i Kierkegaards dagbok? Läser vi med ögonen eller öronen? Vilka böcker har diktatorn i sitt bibliotek? Dödade Oidipus verkligen sin pappa?<br/><br/>"Den största behållningen med Leandoers bok är just de fria samtal om olika sätt att närma sig en berättelse som han leder in oss på."<br/><strong>UNT</strong><br/><br/>"Intresseväckande utan att vara tillgjord, lärd utan att vara pretentiös, infallsrik utan att bli förvirrad."<br/><strong>Göteborgs-Posten</strong><br/><br/>"Kristoffer Leandoer skriver vackert om samarbetet mellan författare och läsare"<br/><strong>Dagens Nyheter</strong>

<b>Självbiografisk barndomsskildring om krig &amp; kolonialism </b><br/><br/><b>»En skimrande memoarbok. Ngugi wa Thiong'os kritik blir än skarpare genom den friska iakttagelse som präglar de gripande och inkännande minnesbilderna.« | <i>Magnus Eriksson, Svenska Dagbladet</i></b><br/><br/>Han är osäker på vilket barn i ordningen han är, möjligen faderns tjugofjärde. Men han är sin mors femte, det vet han. En dag berättar hon att hans stora dröm går i uppfyllelse - han ska få börja i skolan. Men han måste lova henne en sak: att alltid göra sitt bästa.<br/>Pakten med modern tar den unge pojken från byn Limuru och ut i den stora världen. Men 1940-talet är en våldsam tid. Den brittiska kolonialmaktens grepp om Kenya hårdnar och Mau-Mau-gerillan intensifierar kampen för nationell självständighet. Men för skolpojken handlar det också om att ha råd med ett par skor, vilket är villkoret för släppas in på gymnasiet. Och såväl kriget som behovet av fotbeklädnad når långt in i den fattiga familjen där hemma.<br/>I denna självbiografiska barndomsskildring från 2010 berättar den världsberömda författaren om en uppväxt under krig och kolonialism erfarenheter som gör att han på 1970-talet börjar skriva på sin hembys språk och byter namn till - Ngugi wa Thiong'o.<br/><br/>Ngugi wa Thiong'o [f. 1938] är en kenyansk författare och dramatiker. Sina första romaner skrev han på engelska under namnet James Ngugi. Senare återtog han sitt födelsenamn och började på olika sätt ta ställning för de afrikanska minoritetsspråken. Han skriver sedan länge på hemspråket gikuyu och översätter själv sina böcker till engelska.

Rainer Maria Rilkes <i>Brev</i> i översättning och urval av Mirjam Tuominen utkom första gången 1957. Här presenteras den i ny utgåva.  Urvalet innehåller 169 brev skrivna mellan åren 1900 och 1926. De speglar Rilkes liv och arbete, kontakter med vänner, familj och mecenater. Bilden av en kringresande poet framträder: sam-tidigt hemma i orden och i ständig rör-else i en främmande men bekant värld.

<b>En av de stora 1900-talsmemoarerna i ny inbunden utgåva</b><br/><br/><b></b>Stefan Zweigs självbiografiska <i>Världen av igår </i>- som i dag räknas till genrens klassiker - är skriven både som en tidskapsel av hågkomster och som ett memento för framtida generationer. Här återkallas det litterära Wiens guldålder, dess skenbara beständighet, löften, och dess förödande fall. Med levande och färgstarka skildringar av sina resor till Paris, London och Berlin och möten med sin tids stora författare och konstnärer når Zweig in till hjärtat av den europeiska kulturen.<br/>Manuset till <i>Världen av igår</i> skickades till förlaget bara en dag innan Zweig tog sitt liv 1942, efter att hans böcker bränts på bokbål av nazisterna och Zweig som både intellektuell och jude tvingats gå i exil.<br/>I översättning av Hugo Hultenberg.<br/><br/>STEFAN ZWEIG [1881-1942] föddes i Wien i dåvarande Österrike-Ungern. Han debuterade som poet 1901 och publicerade därefter en mängd romaner, noveller, essäer och levnadsteckningar. 1942 tog han sitt liv i Rio de Janeiro

En yngling snärjs i en dödlig intrig på ett amerikanskt college. Donna Tartts kultroman från 1992, tongivande för fenomemet Dark Academia, studeras ur en rad olika perspektiv - klass, varumärken, vuxenblivande, psykopati och den klassiska grekiskan. Fotografier av Annika von Hausswolff.