Ingmar Bergman

I komedin Djävulens öga berättas att Don Juan, den störste älskaren man någonsin skådat, efter omkring 300 år får permission från Helvetet. Satan ger honom i uppdrag att förföra en ung flicka som alltför länge - och dessutom förlovad - behållit sin jungfruliga dygd. Don Juans betjänt Pablo följer med på resan i vår egen tid, lika modernt förklädd som sin fördärvade herre.

På ytan verkar Elisabeth Vogler ha allt hon önskar sig; hon är en framgångsrik skådespelerska, lycklig i sitt äktenskap och mor till en son. Men efter en föreställning av "Elektra" har hon plötsligt upphört att tala. I övrigt helt frisk har hon valt att gå in i tystnaden. Hon svarar inte på frågor och tilltal, tystnaden är hennes mask. Tillsammans med en sköterska, syster Alma, bosätter hon sig i en isolerad stuga på en ö. De två kvinnorna kommer efterhand varandra närmare i olika situationer och det uppstår ett förtroligt förhållande dem emellan, så pass förtroligt att deras identiteter börjar glida mot och in i varandra.

Starkt, suggestivt triangeldrama mellan puckelryggig sjöman, hans far kaptenen och en sångerska.<br/><br/>Tidigt Bergmandrama där den puckelryggige styrmannen Johannes rivaliserar med sin far sjökaptenen om en vacker varietésångerskas gunst, ombord på en bärgningsbåt. Vi följer några människospillror på jakt efter kärlek och trygghet i en tillvaro där de står helt utanför.<br/><br/>Filmen bygger på en pjäs som uppfördes på Svenska teatern i Helsingfors 1946, och i Sverige på Folkets hus i Katrineholm 1947. Filmen visades i Cannes 1947 och fick ett hedersomnämnande av juryn.<br/><br/>''Filmens tendens ligger i de unga, tillbakahållna krafternas självhävdelse, i friska impulser och handlingar som övervinner stagnerat drömmeri och sjuklig ångestfixering.<br/>Filmen är berättad i oftast mörka och suggestiva bilder, där ljuset från havshorisonterna bryter in emellanåt.''<br/>Artur Lundkvist, BLM<br/><br/>''Pjäsen handlade om de ouppfyllda drömmarna. Människorna ombord på bärgningsfartyget var alla på väg till det lyckans och frihetens Indialand, som endast existerar i fantasin. Men i filmen har denna grundtanke kombinerats med ett revoltmotiv som visserligen också finns i pjäsen, men som här gjorts till det väsentliga på ett effektfullt och samtidigt typiskt Ingmar Bergmanskt sätt."<br/>Nils Beyer, MT<br/><br/>Längd: c:a 98 min<br/>Bild: Normalbild (1:1.37) Sv/v

Ingmar Bergmans klassiker!<br/><br/>Digerdöden härjar i Europa på 1300-talet. Riddaren Antonius Block och hans väpnare Jöns är på väg hem efter ett långt och mödosamt korståg till det heliga landet. En dagsritt från hemmet träffar riddaren på Döden, men lyckas förhandla sig till en livsfrist genom ett parti schack.<br/>Med döden ständigt i hälarna träffar Antonius på Jof och Maria och deras son Mikael som ingår i ett kringfarande gycklarsällskap. De bjuder honom på smultron och mjölk i en skogsbacke och Antonius får uppleva en stund av frid. Han beslutar sig för att rädda gycklarfamiljens liv genom att offra sitt eget..

Marie är elev vid Operans balettskola och på den årliga avslutningen lägger hon märke till Henrik, som tydligen beundrar henne mycket. De träffas senare under sommarlovet i skärgården, blir förälskade i varandra och mycket lyckliga. Henrik dör emellertid plötsligt i en olycka.<br/><br/>Åren går och Marie blir prima ballerina. Dagen före en stor premiär får hon ett paket, som visar sig innehålla den dagbok som Henrik skrev under deras sommar tillsammans.

Advokat Fredrik Egerman är en kvinnojägare av stora mått men lever i ett platoniskt äktenskap med ungmön Anne. När hans gamla älskarinna, skådespelerskan Désirée, dyker upp på ett gästspel i den lilla staden, börjar svartsjukan jäsa. Nya älskare dyker upp på scenen, fruar och pigor kurtiseras till höger och vänster och Fredrik får det hett om öronen och utmanas på duell.

En splittrad familj återförenas under ett dygn ute på en isolerad sommarö. Familjen består av fyra personer: fadern, dottern, dotterns man och sonen. De är alla fångar i sig själva och präglade av ett outtalat och djupt förträngt kontaktbehov. Men de bär också på en längtan efter ömhet vilket leder till smärtsamma uppgörelser.