Bella Union

På bandets sjunde studioplatta tar de ett stort steg. De har skrivit bättre låtar, de har inte hyrt in någon producent som tar deras sound till ställen de själv inte vill, och de har med sig sin livetrummis, James Barone, vid inspelningen vilket innebär ett mer levande uttryck. De samarbeter en del med Sonic Boom angående ljudbilden - och resultatet är en skiva som kan vara det bästa de gjort. Inspelade hemma i Baltimore, slutmixad av Alan Moulder i Stamford och Los Angeles.

Beach House är ett populärt band - som släppt många plattor som genomgående tagits emot med öppna armar av skivköparen. De har också, under åren, släppt en rad vassa singlar, och på dessa singlar har det funnits låtar som av en eller annan anledning inte släppts som del av något album. När bandet tittade på vilka låtar deras fans med förkärlek för album missat insåg dom<br/>vilket bra album det skulle bli genom att samla alla dessa. Så nu är det gjort. Det är bra, riktigt bra! Första låten är från 2005 - sista från 2014 - tillsammans bildar dom ett finfint album!

Destroyer: Labyrinthitis 2022 [CD]

Deary: Birding [CD]

Midlake: A bridge to far 2025 [Digipack / CD]

Kultbandet Mercury Rev är tillbaka med studioalbumet "Born Horses" som släpps via Bella Union. Albumet är bandets första på över 9 år och här blickas det bakåt till de inspirationskällor som de båda frontmännen Jonathan Donahue och "Grashopper" klickade över då då de möttes, fast med en futuristisk twist. Mercury Rev har hyllats av bl.a. The Guardian som kallat bandet<br/>"en raritet inom indierocken: ett band som ständigt har utvecklat sitt sound, tänjt på gränserna för vad rockmusik faktiskt innebär under 25 år..." och bandets debut från 1991, "Yerself Is Steam" hamnade på Pitchforks lista över de bästa shoegazealbumen genom tiderna.

After the success of their debut album Terrapath, which cemented their status as the stewards of the UK&#039;s prog-rock scene, Plantoid have returned with their sophomore release: the enigmatic, arresting, and at times downright catchy Flare. Staying true to the band&#039;s math-rock roots, the album is awash in heavy, reverberated guitar licks, tempo changes, and mind- altering chord progressions-- all while expanding Plantoid&#039;s signature sound towards new horizons, like wall- of- sound shoegaze and vocal-forward rock-pop. It does what all second albums do best; retain the core DNA that set its predecessor apart from the fray, yet evolve enough to excite old fans and new listeners alike.