Epitaph

Descendents: Everything Sucks [CD]

Luleås hardcorehjältar har kompromisslöst gått sin egen väg, och har under åren gått från det klassiska hardcoresoundet från Norrland och kryddat det med både punk och rock'n'roll-influenser.<br/><br/>Fyra år efter albumet "From The North" kommer så "Anthems", ett album som visar på en mognad och en utveckling där bandet har jobbat koncentrerat i studion och valt att fokusera på enbart tio låtar, men samtliga är genomarbetade och har gigantiska hooks. Roberto Laghi, som bland mycket annat har In Flames, Entombed och Mustasch på meritlistan, har producerat.

Raised Fist är från Norrland - och stolta över det. De är ett band som gör saker och ting på sina vilkor och som inte kompromissar med sina ideal. De hyllas av legendarer som Sick Of It All och av nyare förmågor som Bring Me The Horizon och I Killed The Prom Queen. Respekten för deras musik och integritet lyser igenom. Detta är bandets sjätte album - som passande nog har fått titeln 'From The North'. Som första singel släpps 'Flow' och som vanligt rör det sig om tung hardcore med punkinfluenser.

Efter sju års tystnad släpper Örebros stolheter Millencolin ett nytt album som fått titeln 'True Brew'. Skatepunkveteranerna är tillbaka i god form och spottar ur sig rappa punkdängor och skarpa betraktelser av livet och världen runt oss. Stilmässigt har de gått tillbaka till det som inspirerade dem att starta sitt band för över 20 år sedan - till exempel hederlig punk som Bad Religion. Deras skivbolag ägs för övrigt av just sångaren i Bad Religion Brett Gurewitz.<br/><br/>Ett av de mest brännande ämnena Millencolin, med Nikola Sarcevic i spetsen, tagit sig an är den ökade främlingsfientligheten i Sverige, men de skriver även om vänskap, kärlek och den ofta skeva självbilden våra ungdomar växer upp med.

Bad Religion: How could hell be any worse 81-84 [CD]

Bad Religion: No control 1989 (Rem) [CD]

Kanadensiska Propagandhi har genom åren gått från traditionell punkrock till nåt som idag mer platsar inom hårdrockssfären med ibland nästan progressiva gitarrmelodier och arrangemang. Bandet fortsätter att vara engagerade politiskt och detta lyser igenom i texterna med klara anti-fascistiska budskap. Dock är det numera mer hopp än ilska som projiceras. "At Peace" som är deras åttonde album är fyllt av riktigt bra och tänkvärda låtar som framförs med både hjärta och hjärna.