Playground

Musikal: Så Som I Himmelen [CD]

LP'n är signerad för de som förhandsbokar sitt exemplar.<br/><br/>Våren 2019 träffade Andersson Wij Axel Stridbeck Jonsson, Pluras son, gitarrist och kapellmästare. "Det var kul att spela och prata med Axel. Vi har samma musikaliska byggstenar i oss men längtade båda efter ett nytt sorts ljud.", säger Tomas. "Vi började ses i hans studio och lyssnade på The National, Frank Ocean, Whitney, Bon Iver. Vi lyssnade på hiphop och modern R&B och pratade om hur den musiken är arrangerad och mixad. Det glesa och kraftfulla. Rytm, bas och sång i centrum. Med hjälp av många musiker och mycket tid i studion hittade vi en ljudbild som både var stor och intim, en gles väv av akustiska och elektroniska instrument. Och nu började låtarna komma."

Detta är den första Greatest Hits-samlingen med Adolphson & Falk, syntpionjärerna som på tio album gett oss låtar som "Blinkar Blå", "Stockholmsserenad" och "Bärande våg". Men minst lika starka är deras tidstypiska och episka poplåtar "Ljuset på min väg", "Ifrån" och "1-0-0-1-0". Och i år fyller deras klassiska epos "Mer Jul" 40 år! Den finns med här i sin mest kända version från 1984 plus en helt nyinspelad akustisk jubileumsversion. Och alla 17 spåren har förstås Anders Falks och Tomas Adolphsons karaktäristiska stämmor.

Med "Vampire Country" tar Harriet ut svängarna och bjuder in lyssnaren till en värld där myter, folktro och sagor samsas med personliga berättelser. Musikaliskt flirtar albumet med influenser från Bruce Springsteen, Tom Waits och Kate Bush. Harriets vackra och sköra röst får sällskap av mörka, råa och ibland stökiga ljudbilder. Inspelningarna präglas av ett genuint hantverk - gamla instrument, ovanliga ljudkällor och atmosfäriska synthar vävs samman till en unik helhet. Den här gången är Harriet modig och tar ut svängarna och det känns som att man själv sitter med i studion. Harriet Nauer gör med sitt släpp ett avtryck i svensk musik. Nytt, fräscht och spännande!

Larz Kristerz: Lättare sagt än gjort [Vinyl LP]

Lars Bygdén-albumet "One Last Time for Love" tar vid där föregångaren slutade - själv kallar han skivan "ett posttraumatiskt sorgearbete" Förra albumet Dark Companion (2018) blev mycket uppmärksammat och hyllat för sitt självutlämnande och avskalade innehåll, som handlade om Lars hustrus bortgång. "Mer gripande än alla andra skivor i år", skrev Nöjesguiden. Nya skivan tar vid där förra slutade. Efter Begravningen av hans fru. När släkt och vänner slutligen återgått till sina normala liv efter att med gemensamma krafter slutit upp kring deras sorg. Ljudmässigt är One Last Time for Love varmare och glittrigrare än den förra, inspelat med samma kompband och är en naturlig utveckling av förra.<br/><br/>Standard LP i orange vinyl.

Med sitt sjunde album Kärlek befäster sig Slowgold som en unik och tidlös artist. Amanda Werne låter sig varken dras med i retropastischer eller tillfälliga trender i samtiden, utan utvecklar med varje album sitt eget särpräglade musikaliska landskap. Musiken har kallats drömrock, men låter sig inte begränsas av genrebeteckningar. Rötterna står att finna genom hela rockhistorien, och på detta album framträder Cocteau Twins, Nick Drake, Yo La Tengo, The Cure och Stina Nordenstam. Med mer plats för synth och fler melodiska utsvävningar har Slowgold tagit ett steg vidare från tidigare album och samtidigt ytterligare utkristalliserat det egna soundet. <br/>Albumet är precis som förra skivan Aska inspelat tillsammans med Mattias Glavå, men mixat av Thomas Andrén (Studio Oodion) och Amanda själv. Amanda säger "Pandemin gav mig tid att hitta tillbaka till mig själv, och detta album är sprunget ur en hoppfull känsla inför livet."