Universal

Ghost: Rite here Rite now 2024 (Soundtrack) [2 CD]

Enigma: Fall of a rebel angel 2016 [CD]

The Agony Flame är bandets nionde studioalbum och blir uppföljare till plattan "Falling From Fame" från augusti 2021.<br/>Det nya albumet är mer dynamiskt än föregångaren som vid en jämförelse känns lite plattare i soundet. Ambitionen var att mejsla fram ett mäktigt sound där man samtidigt kan urskilja alla detaljer.<br/><br/>Takidas sound är, som med de flesta grupper, en blandning av medlemmarnas individuella influenser. Samtliga medlemmar har sina främsta rötter i 80-talet. Robert Pettersson bottnar i pop och husguden var när det begav sig Michael Jackson. Gitarristen Tomas Wallins husgudar finns i tysk 80-talsmetal som Running Wild, Accept och Helloween. Gitarristen Mattias Larsson är inne på textbaserade visor och rock som Lars Winnerbäck och Bruce Springsteen. Trummisen Kristoffer "Krille" Söderström har rötterna i grunge och multiinstrumentalisten Chris Rehn bidrar med de pampiga syntarna men står även för en del av metal-inslagen, inspirerad av den typ av klassiskt-möter-metal som kan hittas hos exempelvis Nightwish och Within Temptation.

Digipack med 32-sidig booklet. Bonus CD med "Lords of summer" & Riffs.<br/><br/>Metallica är här med sitt nya album "Hardwired" To Self-Destruct". Skivan är en återvändo till bandets hårdare och snabbare sound.<br/><br/><b>RECENSION</b><br/><br/><p class="rnr-4"></p><br/>Vissa skivor borde inte ha blivit bra. "Death Magnetic" (2008) var en sådan skiva. Med de två bedrövliga föregångarna i åtanke hade den helt enkelt oddsen emot sig redan innan den avtäcktes. Men vid releasedagen kunde fansen pusta ut - det blev ingen ny "St Anger" (2003) och Metallica bevisade att de fortfarande var ett band att räkna med.<br/><br/>Och nu är den här, "Hardwired.To Self-Destruct", åtta års väntan är över och jag känner mig tillfredsställd. Åtminstone tillräckligt, då det gäller att gå in med ett öppet sinne och inse att det inte går att vrida tillbaka klockan till 1983, trots att singeln "Hardwired" var en fingervisning på att Metallica var på väg tillbaka till sina rötter. Men hade du hoppats på en renodlad thrashfest så kommer du garanterat att bli besviken. Skivan är däremot ett kolossalt riffparty bestående av mastodontlåtar som ligger närmare soundet hos ".And Justice For All" (1988) än "Kill 'Em All" (1983). De lånar riff och idéer från sig själva som de kläckte ur sig under deras första tjugo år som band, men utan att tappa fokus på att göra något nytt och kreativt.<br/><br/>"Now That We're Dead" (med sina stämningsfulla och nedstämda gitarrer), "Spit Out The Bone" (med sitt maniska riffande) och framför allt "Halo On Fire" (med sin slagkraftiga refräng) tillhör skivans toppskikt. Om detta dubbelalbum blir Metallicas sista studioalbum går de ut med hedern i behåll. Kära läsare. Tidernas kanske största rockband är tillbaka och låter. förbannat bra!<br/><br/>Bästa låt: Halo On Fire<br/><br/>Tobias Andersson<br/>Rocknytt

Veronica har sedan debuten 2006 höjts till skyarna av journalister och fans, vunnit alla priser som går att vinna (flera gånger om till och med) och nått otroliga kommersiella framgångar med sina sex kritikerrosade album - otaliga platinaalbum. Hon är utan tvekan en av Sveriges absolut största artister och det är ingen hemlighet att hon är vårt lands livedrottning. Under våren blev hon uppmärksammad av Spotify som den första artisten med över 1 miljard streams på svenska. <br/><br/>Om albumet säger Veronica - "Om det här albumet hade haft en doft hade det för mig varit ungefär en varm stenstrand, fyrverkerirök, bussavgaser, ett fuktigt gammalt vindsförråd och nattluft. Jag har skrivit om att vara en osäker narcissist som gör vad som helst för att bli sedd, om att be om allt men ändå få mer än jag kunnat drömma om, om tomhet, om att leva på saliv och kokain, om att spela tuff, om kärlek där allt slutar lyckligt, om vagnhallar och väntan på dunder och om att ta ansvar för sig själv. Jag önskar att jag var lika hård som jag ser ut på omslagen men i väntan på att det ska hända, fortsätter jag skriva låtar för att försöka förstå och hantera allt det fula och fina med att vara en människa."

Som en ständigt rastlös person med en kreativ hjärna och en stark vilja att påverka människor var steget från skådespelare till artist naturligt för Alba. Augusti 2020 nådde debutsingeln "We're Not Gonna Make It" allmänheten. Under 2021 har Alba släppt singlarna "Lights", "Killing Time" och "Old Love" och "Quitter" samt EP:n "Overflow". Nu är det äntligen dags för debutalbumet. Välkomna in i Albas värld. Här är "I Still Hide" LP:n innhåller även bonus-spåret The Voice Within - cover från Christina Aguilera.

"En dröm vi bar på livets hav / Om någonting stort / Om någonting djupt / Om någonting gränslöst och utan slut" <br/>- Mikael Wiehe, På livets hav (2021)<br/><br/>Två saker har under ett halvt sekel definierat Mikael Wiehes artistiska värv. Dels den eviga resan, turnén utan slut. Dels drömmen om en bättre värld. Det förstnämnda har nu snart nått sin slutstation. Det senare är en strävan som aldrig kommer upphöra. <br/><br/>Med sitt album "Den siste mohikanen" och den efterföljande turnén tar Mikael Wiehe farväl. Farväl av det intensiva turnerande som varit hans signum ända sedan han först mötte publiken som Hoola Bandoola Bands ledare på 70-talet. En kärleksrelation till publiken som fortsatt in i solokarriären med tusentals och åter tusentals konserter runt om i Norden. Fortfarande runt hundra per år. År efter år.<br/><br/>Vilken 75-åring som helst kan unna sig att trappa ner lite. Inte minst en som släppt ett fyrtiotal album och som stadigt upprätthållit en stark position som viktig röst i samhällsdebatten. Alltid redo att stå upp för rättvisan och jämlikheten. Men det är också en roll som förpliktigar. Mikael Wiehe ämnar inte lämna oss vind för våg på öppet hav.<br/><br/>Vad som händer sen? Mikael Wiehe är inte den som ger upp i första taget. Där ett kapitel avslutas börjar ett annat. Kanske kan en hint skönjas i de avslutande raderna i "På livets hav": <br/><br/>"Det är en resa som inte har något slut / Och våra drömmar / Våra drömmar har vi kvar / På livets stora hav"