Franska

Marcel Pagnol är för fransmännen vad Vilhem Moberg är för svenskarna. "Jean de Florette" är hans största verk och tilldrar sig till 20-talets Provence och dess hänförande landskap.<br/><br/>Hit kommer puckelryggen Jean de Florette från staden för att skapa ett nytt Eden med sin fru och lilla dotter. Men byns herre, Papet, planerar att stjäla marken från honom. Genom att i hemlighet täppa till källan som går till Jeans gård, tvingas han gå flera kilometer för att hämta vatten. Samtidigt som odlingarna förtvinar i hettan drivs Jean allt närmare mot vansinnets och ödeläggelsens brant.<br/><br/>Detta är berättelsen om den lilla människan mot den stora, om gott mot ont, om liv mot död - i en berättelse så mäktig, vacker och gripande att den inte lämnar någon oberörd.<br/><br/>En av de största biosuccéerna i Frankrikes historia. På sin tid hade filmen 7,2 miljoner besökare! "Jean de Florette" var vid premiären den mest påkostade filmen i Frankrikes historia. Åtta gånger dyrare än en normalproduktion. Det blev en enorm publik- och kritikersuccé, som belönades med fyra Brittish Academy Awards, bl.a. bästa film, och anses vara en av tidernas bästa filmer.<br/><br/>Missa inte fortsättningen i Manons källa - Jean de Florette 2.

Le Papet (Yves Montand) och hans nevö Ugolin (Daniel Auteuil) lever i Provence under 1920-talet. Ugolin har en dröm om att odla nejlikor i stor skala och behöver vatten till odlingarna.

KULTKLASSIKERN FRÅN 1992 SOM BLEV TOTALFÖRBJUDEN I SVERIGE!<br/><br/>En grupp filmare skuggar en seriemördare och dokumenterar hans fasansfulla brott för en dokumentär de producerar. Till en början förblir de opartiska observatörer, men de dras alltmer in i den kaotiska och nihilistiska våldet och blir till slut medbrottslingar.<br/><br/>Denna "förråande" mockumentär om en seriemördares fasansfull framfart var på tok för magstark för den svenska publiken när det begav sig. 33 år har gått sedan dess och nu har både censurlagstiftning och svenskarnas vardagsliv kommit ikapp detta oslagbart våldsamma indie-mästerverk.<br/><br/>BONUSMATERIAL:<br/>- Deleted & Alternative Scenes (31 min, engelsk text)<br/>- Pas de C4 pour Daniel Daniel - Kortfilm av regissörstrion (12 min, engelsk text)<br/>- Teamet om skandal kring filmen (6 min, ej textad)<br/>- Premiär i Namur (3 min, ej textad)<br/>- Easter Egg (10 min)<br/>- Original biotrailer<br/>- Njutafilms trailershow

Zorg som är en "Laid-back" hantverkare, tillbringar sin tid med att göra udda jobb på strandbungalowerna, göra chili och drömmer om att bli författare. Hans liv vänds upp och ner när vackra men flyktiga Betty anländer. Dom inleder en romans som drivs av intensiv passion men när Betty blir alltmer våldsam och självförstörande försöker Zorg desperat att stoppa hennes att glida in i vansinne.

En småkriminell man tar impulsivt klivet över till grövre brott genom att skjuta en motorcykelpolis i samband med en bilstöld. Men trots att han nu är efterlyst har han svårt att fokusera på annat än att charma en ung utbytesstudent så att hon ska följa med honom på en tripp till Italien.<br/><br/>Legendstatus har följt Jean-Luc Godards debutfilm alltsedan den gick upp på biograferna. I ett svep gjorde Till sista andetaget (À Bout de souffle) rent hus med filmens stil- och berättarkonventioner. På kuppen skapade den givetvis ett helt batteri nya stilar och bildade skola för franska nya vågen samt fler andra generationer filmmakare som kommit i dess efterföljd. Popkulturella tidsmarkörer, jump cuts, långa tagningar med rörlig kamera (innan det egentligen var ett praktiskt alternativ), användning av befintliga ljuskällor istället för artificiella - listan på allt innovativt Godard och fotografen Raoul Cotard skapade i den här filmen är omfattande. I kombination med de karismatiska stjärnor man fann för att spela det unga narcissistiska och cyniska kärleksparet fångade man effektivt samtidens antiauktoritära stämningar. Jean-Paul Belmondo och Jean Seberg kom att vara själva definitionen av coolhet för lång tid framöver.

Måndagen före påsk i 2019 gick brandlarmet i den ikoniska katedralen Notre-Dame i Paris. Elden spred sig medan brandkåren försökte nå fram, men vägarbeten, trafikstockningar och den stigande paniken bland alla människor som samlats på gatorna i den milda kvällen ledde till att elden fick bättre fäste. I slutändan var det bara tur, övermänskligt mod och enastående självuppoffring som gjorde att tornen och de ovärderliga artefakterna undvek att falla offer för elden, och att katedralen inte blev fullständigt förstörd...

<b>OBS! Import.</b> Kontrollera att språk och textning passar dig.<br/><br/>Double bill of historical action adventures based on the novel by Alexandre Dumas. In 'The Three Musketeers: D'Artagnan' (2023), D'Artagnan (François Civil) travels to Paris with the ambition of becoming one of King Louis XIII (Louis Garrel)'s Musketeers of the Guard. A blunder forces D'Artagnan into the path of the Three Musketeers: Athos (Vincent Cassel), Porthos (Pio Marmaï) and Aramis (Romain Duris), who challenge him to a duel. Impressed by D'Artagnan's talents, the Musketeers befriend him, and he is soon swept up in the adventures of the trio, putting his fighting skills to use when he is tasked with protecting Queen Anne (Vicky Krieps) from a scheme which threatens to see her accused of treason and meet her untimely demise. In 'The Three Musketeers: Milady' (2023), when his beloved Constance (Lyna Khoudri) is kidnapped, D'Artagnan sets out to rescue her and cautiously joins forces with Milady de Winter (Eva Green). Meanwhile a group of conspirators seek to plunge France into civil war and dethrone Louis XIII, meaning Musketeers Athos, Porthos and Aramis must fight alongside D'Artagnan to save their king and country once again.