Svenska

<br/><br/>Skogen är full av känslor. De finns där när barn berättar om framtiden, om hopp och förtvivlan, längtan och rädslor, om fotbollsskogar och att träd kan sjunga. I fantasi och verklighet. I skogen finns fåglar och blommor, möjligheten att plocka svamp och att dricka varm choklad på en utflykt. Men där finns också oron för förlusten, att alla träd och djur är borta efter avverkningar, bomber och klimatförändringar.<br/><br/>Skogens känslor är i ständig debatt. Proffs, politiker, lekmän, alla verkar villrådiga i tyckandets centrifug. Medan avverkningar fortgår, nya hyggen rinner fram över landsbygden.<br/><br/>I den här boken visar Ola Engelmark på det brådskande nödvändiga i att återta det folkliga initiativet över den skogens kropp vi alla beror av. En lågmäld folkrörelse behöver höja sin röst. Skolor, friluftsfolk, jägare, fiskare, naturvårdare, renskötare, konstnärer, religiösa, forskare, mångbrukare, skogsbrukare, vedsvampskramare och kubiknissar. Alla behöver enas för att hitta former för att bruka skog hållbart och bli en samlande kraft i det rådvilla Skogssverige. Liksom att bli en förebild för de förväntansfulla och framtidsrika barnen, som förstår att skogens skörhet är dess största skönhet.<br/><br/>Ola Engelmark, skogsekolog och flerfaldigt prisad författare, tar i sin femte bok ett känslosamt grepp om Sveriges skogar.<br/><br/><br/><br/><b></b><br/><br/><b>Om författaren </b><br/><br/><b></b>Ola Engelmark är docent i skogsekologi och har tillbringat ett helt yrkesliv i skogens och forskningens tjänst i Sverige och Kanada. Han är också skogsföretagare och lyckas i sitt skogsbruk mångfaldiga inte enbart lönsamhet, utan också biodiversitet och klimatnytta. För sitt skrivande har han bland annat fått pris av Samfundet De Nio och han utsågs till Årets miljösvensk 2019.

Boken ges ut i samband med Riksskogs­taxeringens 100-års jubileum 2023 och behandlar inledningsvis taxeringens förhistoria, tillkomst och utveckling. Utifrån insamlade data beskrivs därefter den svenska skogens tillstånd och förändring under ett sekel samt hur data samlas in, bearbetas och redovisas. Därefter beskriver några forskare hur taxeringens data använts inom olika discipliner. Insamlade data används även av myndigheter, organisationer och näringsliv i sitt interna arbete, vilket beskrivs av företrädare i några kapitel. Att sia om skogen och dess användning i framtiden är svårt, men i ett avslutande kapitel beskrivs vilken trolig framtid taxeringen står inför och hur den kan mötas för att även i fortsättningen bistå med svar till stöd för samhällets ambitioner att bedriva ett hållbart skogsbruk.<br/><br/><br/><br/>Medverkar gör Jon Andersson, Svante Claesson, Jonas Dahlgren, Björn Elfving, Andreas Eriksson, Lena Gustafsson, Peter Holmgren, Björn Hägglund, Ola Inghe, Jonas Jacobsson, Jimmy Jönsson, Malin Kanth, Lars Kardell, Göran Kempe, Emma Kritzberg, Mattias Lundblad, Anders Lundström, Johanna Lundström, Annika Moss­ing, Mona Naeslund, Pekka Niemelä, Mats Nilsson, Håkan Olsson, Hans Petersson, Malin Sahlin, Mats Sandewall, Erik Sollander, Göran Ståhl, Tomas Thuresson, Erik Valinger, Mats Walheim, Sören Wulff, Hans Åkesson, Karin Öhman, Lars Östlund samt Jonas Fridman och Kjell Danell som är bokens huvudredaktörer. 

Det här är ett läromedel till naturbruksutbildningen på gymnasiet som omfattar delar av det centrala innehållet i kurser som naturbruk, Djuren i naturbruket, Djurhållning 1 och 2, samt Lantbruksdjur 1 och 2.<br/><br/> Här kan du läsa om nötkreaturets biologi och ursprung, från uroxen fram till de specialiserade kött-raser och högproducerande mjölkkor vi har idag. Du får lära dig om den praktiska djurhållningen, utfodring, stalldesign och vanliga sjukdomar, men också om kors etologi, känslor, personlighet, kognition och relationer.<br/><br/> I den här boken finns också information om ständigt samhällsaktuella frågor så som beteslagstiftningen, antibiotikaresistens och nötkreaturets påverkan på växthuseffekten. Ett kapitel om djurväl-färd och etik ger underlag för vidare diskussioner i klassrummet.<br/><br/> Till skillnad från många andra läromedel på gymnasienivå är all information vetenskapligt baserad och i texten hänvisas tydligt till relevant forskning som ger möjlighet till såväl faktagranskning som fördjupning.

Det här är ett läromedel framtaget för naturbruksutbildningen på gymnasienivå med syfte att introducera djurhållning för olika ändamål; kött, ägg, mjölk och ull. I fokus är lantbrukets djur, deras biologi, historia och domesticering, beteende och behov, samt samspelet mellan djur och människa. Det är också tänkt att hjälpa elever att utifrån ett vetenskapligt synsätt förhålla sig till etiska frågor så som import, orättvis konkurrens, avel, slakt och hållbarhetsfrågor. I boken introduceras även svensk djurskyddslagstiftning då yrkesområdet ställer krav på kunskaper och navigationsförmåga i olika regelverk.<br/><br/> Djur i naturbruket har en tillhörande lärarhandledning med ISBN 978-91-531-1003-3.

Drömmer du om att baka sockerkaka med ägg från dina egna höns? Går du i tankar om att skaffa höns, men du vet inte i vilken ände du ska börja? Har du redan egna höns men du vill checka av din kunskap?<br/><br/> I boken 102 av de vanligaste frågorna om höns guidas du genom 14 olika avsnitt där du får utförliga och tydliga svar på<br/> frågorna. Avsnitten i boken berör hönshuset, hönshusets<br/> inredning, hönsgården, införskaffandet av höns, grundläggande behov och beteende, foder och andra godsaker, skötsel, den ruggande hönan, hönsanatomi, tuppen, den ruvande hönan, den lilla kycklingen, sjukdomar och ohyra, och äggkunskap.<br/><br/> Jag som har skrivit och skapat boken heter Johanna Olofsson, en hönsentusiast som förkovrat mig i fakta om höns och som har flera års erfarenhet av egna hobbyhöns. Med kärleken för hönsen, har jag i den här boken samlat fakta, tips och<br/> inspiration som gör att du ska känna dig tryggare i din roll som hönsägare.<br/><br/> Min önskan är att fler ska få upp ögonen för hur fantastiska och personliga höns är och hur mycket de kan bidra till glädje och välmående. Det samtidigt som vi har lyxen att plocka in egna färska ägg och använda gödsel till våra<br/> odlingar.

Introduktion till biodling är skriven för dig som vill skaffa bin, och konkret vill veta hur du ska gå till väga.<br/><br/>Sandra Hudin delar med sig av sin egen resa till att bli biodlare, med erfarenhet både på hobbynivå och som egenföretagare. Sandra har gått kursen Godkänd Biodlare och har praktisk erfarenhet av biodling sedan 2019.<br/><br/>Numera håller Sandra kurser i biodling genom sitt företag Solstugans Bigård och har gjort det sedan 2022, både på plats i bigården i Orsa och på distans via Studieförbundet Vuxenskolan. Efter att ha undervisat hundratals kursdeltagare kan Sandra se på biodling genom nybörjarens perspektiv. Hon kan på ett pedagogiskt sätt presentera den kunskap som är relevant för nybörjaren, något hon förvärvat genom sin egen erfarenhet, och från alla frågor och funderingar hon stött på genom åren som kursledare.<br/><br/>Typiskt för biodling är att när man ställer en fråga till tio biodlare, får man tio olika svar. Det kan därför vara svårt att navigera ämnet innan man har lärt sig grunderna. Boken innehåller Sandras samlade erfarenhet beskrivet utifrån nybörjarens perspektiv. Allting presenteras på ett enkelt och lättsamt sätt, och ger dig de rätta förutsättningarna för att börja hålla bin. Alla frågor som en nybörjare kan ha besvaras i boken, och Sandra levererar på känslan att biodling är till för alla.

Bina är människans bästa vänner. Flitigt pollinerar de våra odlingar och trädgårdar och utför ett livsnödvändigt arbete som vi inte klarar oss utan. Men bina får det allt svårare i den värld de delar med oss. Vad kan vi göra?<br/><br/>Vi kan bjuda in dem till våra trädgårdar! Det finns många biarter och alla är det ute efter nektar som vi kan ge dem genom att odla rätt sorts blommor. Eller varför inte ta steget och bli biodlare och skaffa några kupor? Då gör du din trädgård, ja, hela omgivningen en tjänst. Som belöning ramas året in av trevliga bisysslor och varje år kan du skörda kilovis med honung att ha till matlagning, te, bakning och kanske någon salva.<br/><br/>I Bisyssla skriver Joachim Petterson om hur man tar hand om bin, om biodlaråret och de sociala binas liv i kuporna. För sju år sedan ställde han upp sina första kupor i sin alldeles vanliga villaträdgård i en förort till Stockholm. Då var han nybörjare med ett stort intresse för bin, väckt av en stark familjetradition att hålla bin i trädgården. Idag är han en erfaren biodlare som vet vad man behöver för att starta ett bisamhälle och hur man får bina att trivas.