Svenska

Tvätta händerna ofta och stanna hemma om du är sjuk.<br/><br/>Så lydde i kort­het länge de råd som folkhälsomyndig­heter gav för att bemöta virusutbrott. Men i mars 2020 förändrades detta över en natt. De nya rekommendationerna, som i många fall gjordes till tvingande påbud, blev i stället munskydd, social distansering, masstester, karantäner, nedstängningar, undantagstillstånd och vacciner.<br/><br/>Vad var det som hände? Varför ändrade nästan alla världens länder simultant sin pandemihantering? Det är frågor som står i centrum i Debbie Lermans bok Covidkuppen.<br/><br/>Den 13 mars 2020 inträffade en »covidkupp« i USA:s admini­­stra­tion, menar hon. Det var då som landets nationella säker­hets­råd tog kontroll över åtgärderna mot det som på­­stods vara ett nytt och unikt farligt virus. Ett ansvar som tidigare hade vilat på hälso- och social­departementet. Från och med denna tidpunkt definierades »kampen mot viruset« som en militär operation. De åt­­gärder som sattes in var utvecklade i syfte att bekämpa angrepp från biologiska vapen och ter­ro­­­rism. I sin bok presenterar författaren även belägg för att ­lik­nan­de makt­övertaganden skedde i flera andra länder. <br/><br/>Debbie Lerman är en amerikansk under­sökan­de journalist med inriktning på vetenskap och medi­­cin. Hon publicerar artiklar och andra inlägg på Debbie Lerman's Substack och på tanke­smedjan Brown­stone Insti­tutes webbplats.<br/><br/>»Den utan tvekan viktigaste bo­ken som skri­vits om den konstellation av glo­bala ­händelser som vi lärt oss kalla covidpandemin. Covidkuppen tar itu med de försummade frågorna om varför: vem som låg bakom, vad motiven var och vilka maktmedel som användes? De chocke­rande ­sva­ren har aldrig dokumen­te­rats så grundligt och så övertygande som här. Måste­läsning för alla som på djupet vill för­stå vad det hela egent­ligen hand­lade om.« David Booth <br/><br/>»Jag rekommenderar varmt Covidkuppen, och det inte bara för att författaren är en vän och kollega till mig. Jag lär mig verkligen mycket av boken, detaljer som jag inte kände till tidigare. Den ger en av de bästa förklaringarna till vad som faktiskt hände i Vita husets arbetsgrupp för coronaviruset. Nej, Fauci var inte hjärnan bakom denna operation, han var en ­frontfigur och en av­ledningsmanöver. Köp och läs denna bok, och ge den som gåva till era liberala, hjärntvättade vänner och familjemedlemmar.« Sasha Latypova <br/><br/>»... en djupt oroande bok vars huvudbud­skap är att USA:s hantering av covid, som i stort sett följdes av hela världen, var noggrant koordi­nerad. Därtill var det inte någon folkhälsohän­delse utan en militär operation som samordna­des av Pentagon och, utan­för USA:s gränser, av Nato.« Roger Watson <br/><br/>»Debbie Lerman är en förstklassig grävande journalist och Covidkuppen ett gediget bidrag som dokumenterar hur folkhälsopolitiken har ka­pats av den nationella säkerhetsstaten.« Catherine Austin Fitts <br/><br/>»... här finns alla fakta för den som är modig nog att ta emot dem. Här finns den bäst under­byggda och mest sammanhängande svaren på de centrala frågorna om covidåren vad, hur och varför som vi alla har ställt ­sedan det här helvetet ­bra- kade löst.« Jeffrey Tucker

"Jag tillhör välfärdsstatens barn, den generation som blev vuxen på 90-talet och formades då - politiskt, kulturellt och moraliskt. Det var en tid när ekonomi alltid trumfade politik, och själv gick jag från att vara en aktivistisk vänstertjej till att studera på Handels och sedan få anställning på Finansdepartementet. Jag växte upp med drömmen om marknaden."<br/><br/><br/><br/>90-talet var tiden då det sades att historien skulle ta slut, men då den egentligen fortsatte i en helt ny riktning. På ytan var det ett ljust och optimistiskt decennium, men därunder fanns något annat, något mörkt och kaotiskt. "Förbannelsen" är en personlig berättelse och en politisk undersökning av hur Sverige fastnade i 90-talets löften, och vilket pris vi betalar för det idag.

I Hybris försöker den säkerhets­poli­tiske forskaren Ola Tunander reda ut och besvara några av de mest centrala frågorna om kriget i Ukraina:<br/><br/>Varför startade kriget?<br/><br/>Vad handlar det om?<br/><br/>Vad säger folkrätten?<br/><br/>Hur kommer kriget att sluta? <br/><br/>Andra aspekter av kriget han tar upp är bland annat händelserna på Majdan i Kiev 2014, socialdemokratins säkerhetspolitiska kursomläggning, sprängningen av Nord Stream och massmedias roll som maktpolitiskt instrument.<br/><br/><br/><br/>Ola Tunander är research professor emeri­tus vid PRIO (Peace Research Institute Oslo) i Norge, där han under flera år ledde programmet för utrikes- och säkerhetspolitik. Han har forskat och skrivit om säkerhetspolititiska frågor ­­­sedan 1980-­talet. År 1989 disputerade han på en avhandling om USA:s maritima stra­tegi i norra Europa. Hans böcker har ­använts  på militärhögskolor i Sverige och USA. Författa­rens senast utgivna ­böcker är Navigationsexperten: Hur Sverige lät sig bedras av U 137 (2021), Det svenska ubåtskriget (2019) och Libyenkrigen: Bru­ken av retorikk och bedrag for å ødelegge en stat (2018). Han har även publicerat många artiklar i internatio­nella facktidskrifter. <br/><br/><br/><br/>OLA TUNANDER:<br/>»Vad som har förbryllat mig som säkerhets­politisk forskare är att allt det vi lärt oss de senaste 50 åren nu är glömt. Vad som förr var en självklarhet för varje forskare var att förstå hur motparten, "den andra" eller fien­den, ­tänker. Men idag beskrivs den som för­söker göra det som en "Putinversteher" en tysk benämning för någon som "förstår Putin".<br/><br/>Dagens generation har till synes inte haft något behov av att förstå motparten. Och det gäller inte bara forskare utan också flertalet politiker och jour­nalister i väst. De agerar som om de representerar sanningen och är moraliskt överlägsna. De blandar samman världen med väst­världen.  Denna hybris har varit utmärkande för dem som stått i spetsen för USA:s eller västvärldens krig sedan 1990-talet. Den har ­varit osmaklig. Länder som Irak och Libyen blev lagda i ruiner, men det var trots allt möjligt att besegra dem på slagfältet. <br/><br/>När det gäller försöket att besegra Ryssland i Ukraina är dock detta inte möjligt, dels därför att Ryss­land har en betydande militär kapacitet inklusive kärnvapen, dels därför att man, på samma vis som under andra världskriget, uppfattar kriget som "existentiellt".«

»när du beskriver byn så beskriver du världen«<br/><br/>Överkalix hör till de norrländska tätorter som upplevt en brant avfolkning sedan mitten av förra seklet. I takt med att skogsindustrin automatiserades och den lokala servicen urholkades flyttade de flesta av bygdens invånare därifrån. Fyrtio år senare kommer en av dem tillbaka.<br/><br/>Genom möten med dem som stannade kvar berättar sociologen Stefan Svallfors om uppväxtorten han lämnade, det röda fäste där Sverigedemokraterna på senare år gjort sina framstötar. Det är en berättelse om vad som händer i en människa som återvänder, om klass och rotlöshet, och om det välfärdsland som också övergavs när flyttlassen gick från Överkalix.

I dag möter vi en pågående global industrialisering utan motstycke i mänsklighetens historia, med åtföljande urbanisering, modernisering och övergång till kapitalistisk penningekonomi runt om i världen. De nya sociala och kulturella förhållandena globalt, och löntagarnas nya ställning och situation globalt, har dock påtagliga likheter med situationen i Europa under den framträngande industrialiseringen vid mitten av 1800-talet. Där och då författade Karl Marx sitt huvudarbete <i>Das Kapital</i>, ett av de mest betydande verken i samhällsvetenskapens och den politiska idédebattens historia. Marx teori om kapitalismen som en historieförändrande och samhällsomformande institutionell struktur och dess tillhörande sociala relationer, där kapitalets vinstmotiv är den centrala drivkraften, har därmed fått en förnyad och paradoxal aktualitet. <br/><br/>I sin reviderade inledning till denna sjunde upplaga av <i>Kapitalets</i> första bok ger statsvetaren Mats ­Lindberg en introduktion till verket och till Marx teori, en vidare­utveckling av resonemangen i hans inflytelserika doktorsavhandling och studiehandledning <i>Att studera Kapitalet</i>. <br/><br/>I samband med återutgivningen av Ivan Bohmans översättning av första boken 2013 gav Arkiv förlag även ut en ny utgåva av <i>Att studera Kapitalet</i>. Den innehåller förklaringar till Marx begrepp kapitel för kapitel, samt flera hundra kommentarer till och korrigeringar av översättningen. Missa inte heller vårt <i>Supplement</i> till första boken där Mats Lindberg i detalj redogör för problemen med att översätta de centrala begreppen i <i>Kapitalet</i>. <br/><br/><br/><br/>"En gång var <i>Kapitalet</i> sin tids främsta sammanfattande berättelse om moderniteten, kapitalismen och lönarbetet. Jag skulle vilja ställa frågan om <i>Kapitalet</i> i dag, trots all vår samhällsvetenskapliga teoriutveckling och alla våra framsteg i olika samhällsvetenskapliga discipliner, fortfarande kanske är den mest heltäckande teorin om den moderna människans motsägelsefulla och institutionellt inbäddade livsvillkor." Ur Mats Lindbergs inledning (inledningen finns även tillgänglig som särtryck)

<blockquote> <br/><br/>Briljanta spekulationer om framtiden ... En storartad bok. <br/><br/>SvD <br/><br/>Utmanande och tankeväckande <br/><br/>Bill Gates </blockquote> <br/><br/><br/>Under det senaste århundradet har människan lyckats göra det omöjliga. Svält, krig och sjukdomar har förvandlats från obegripliga naturkrafter till problem som faktiskt går att hantera. Idag är det fler som dör av för mycket mat än för lite, det är fler som dör av hög ålder än av smittsjukdomar och självmord är en vanligare dödsorsak än krig och terrordåd tillsammans. <br/><br/>Frågan är bara vad som ska ersätta krigen och svälten som mänsklighetens huvudfokus. Vilka framtidsprojekt, drömmar och mardrömmar kommer att prägla vår värld under återstoden av 2000-talet?<br/><br/><strong>Yuval Noah Harari</strong> har hyllats av läsare och kritiker världen över för sitt avväpnande och samtidigt djupt belästa sätt att skildra mänsklighetens historia. I <em>Homo Deus</em> fortsätter han den utforskning av våra grundläggande villkor som påbörjades i föregångaren <em>Sapiens</em> - men nu riktar han sökarljuset mot mänsklighetens framtid.<br/><br/><em>Homo Deus</em> går på djupet i ämnen som dödens avskaffande, introduktionen av artificiellt liv och varför vi människor strävar efter att förvandlas till gudar. Det är en fascinerande bok som dyker rakt in i mänsklighetens stora och omöjliga ödesfråga: Vart är vi på väg?<br/><br/><strong>Yuval Noah Harari</strong> (född 1976) har doktorerat i historia vid University of Oxford och undervisar vid Hebreiska universitetet i Jerusalem. Hans bok Sapiens blev en enorm internationell succ&eacute; och har sålts till över 30 länder.<br/><br/>Översättning: Joachim Retzlaff<br/><br/> <blockquote> <br/><br/>Underhållande och tankegymnastisk läsning ... när författaren ägnar sig sin speciella blandning av evolution, teknikhistoria och id&eacute;historia kan han briljera med snabb klarhet och pedagogisk kraft ... Man tar en paus i läsningen, ler, och känner den vilda kraften i människohjärnan svisha förbi alldeles intill. Och sådana läsupplevelser är ju minst halva grejen med denna typ av bok ... imponerande och lärdomspackade bok. <br/><br/>Per Andersson, SVT Kulturnyheterna <br/><br/>Att i tider av fake news och facebook truths få lyssna till någon som sansat, sakligt och intelligent desillusionerar snarare än illusionerar finner många vara en lisa ... Läsningen är lika oavbrutet fascinerande ... Harari är inte enbart en intressant tänkare, han är också en god författare och pedagog som vet att välja bland bilder och exempel ... Hararis böcker inger känslan av att få lyssna på något förbjudet, långt bortom populism och åsiktsdrev. Både trots och genom att de skapar en sådan existentiell svindel hos läsaren är de synnerligen svåra att lägga ifrån sig. <br/><br/>Kristian Fred&eacute;n, Borås Tidning <br/><br/>Vad kommer vi människor att pyssla med i framtiden när vi utrotat svält, sjukdomar och en sisådär några miljarder oskyldiga djur? När robotarna knyckt jobben? När själen bara är en algoritm bland andra? Historikern Yuval Noah Harari, som låg bakom mästerverket Sapiens, snärjer oss på nytt med Homo Deus: en kort historik över morgondagen som argumenterar för att människan rentav kommer att uppgradera sig själv till Gud. Kuslig och helt omistlig läsning. <br/><br/>Jenny Lindh, M-magasin <br/><br/>Läsning som gör en på gott humör. Med Harari är morgondagen definitivt en annan dag. <br/><br/>Kenneth Gysing, Femina <br/><br/>När jag läser Harari tänker jag ibland att det är som att sitta på ett moln långt ovan jord och se på vad som händer nere på jordklotet genom en kikare ... oavbrutet spännande och fascinerande. Man behöver inte hålla med om allt, men man utmanas hela tiden under läsningen. <br/><br/>Inger Alestig, Dagen <br/><br/>Homo Deus kommer att chocka dig. Den kommer att underhålla dig. Framför allt kommer den att få dig att tänka på ett sätt som du aldrig gjort förut. <br/><br/>Daniel Kahneman, författare till Tänka, snabbt och långsamt </blockquote>

Vi har tämjt naturen, byggt samhällen och gjort enorma framsteg inom vetenskap och teknologi. Men vet vi verkligen vad vi ska göra av allt detta? Mycket snart måste vi bestämma hur vi ska använda all vår makt - innan ridån går ned för vårt släkte. <br/><br/>I succ&eacute;boken <em>Sapiens</em> utredde Yuval Noah Harari mänsklighetens förflutna. Uppföljaren <em>Homo deus</em> profeterade om den avlägsna framtiden. I denna bok intresserar han sig för vår samtids 21 mest omedelbara utmaningar, bland dem terrorism, miljö, övervakning, ojämlikhet, globalisering, arbetslöshet, desinformation och krig. <br/><br/>Trots hastiga förändringar och undergångstoner visar Harari vikten av att behålla sans och förnuft, både som kollektiv och som individer. Än kan utbildning och filosofi hjälpa oss. Än finns möjligheter att förstå den värld vi har skapat! <br/><br/> <blockquote> <br/><br/>När de stora berättelserna tynat bort är det inte klassisk faktakunskap skolan bör förmedla så mycket som förmågan att orientera sig i en tid där det okända är det nya normala. Samt: "en sammanhängande bild av kosmos". Det är också i den andan [Harari] skriver, han vill få läsaren att urskilja de stora rörelserna under och bakom världens stigande kaos. <br/><br/><em>DN</em> <br/><br/>Den israeliska historikernYuval Noah Harari äger förmågan att undvika de grundläggande misstagen. Harari är ohotad mästare i den genre som på engelska brukar kallas "big history" - att skildra historien i de stora dragen. <br/><br/><em>SvD</em> <br/><br/>På sitt typiskt pedagogiska och lättöverskådliga vis lägger Harari upp sin dialog med läsaren som en serie frågeställningar som gradvis vecklas ut och som alla visar sig vara tätt sammanlänkade. <br/><br/><em>Upsala Nya Tidning</em> <br/><br/><span style="font-size: 1.125rem;">Det är tankeväckande. Det är utmanande och uppfordrande. Harari är måste-läsning för alla som på djupet intresserar sig för både klimatfrågor, teknikfrågor och etikfrågor.</span> <br/><br/><em style="font-size: 1.125rem;">Dagen</em> </blockquote>