Svenska

Markus Asketen tros ha levt på 400-talet i Mindre Asien. I hans skrift Om det heliga dopet tar han bland annat upp frågor som: Vilket förhållande har dopet till de bud Jesus gav? Hur ska man förstå arvet från Adam? Och hur bör den döpte hantera sina tankar? Markus gör det i form av ett kritiskt meningsutbyte med en företrädare för de så kallade messalianerna, en asketisk rörelse av syriskt ursprung. Markus behandlar centrala dogmatiska teman inom ramarna av en asketisk teologi, där Guds absoluta nåd inte kan skiljas från människans fria vilja, uttryckt i trohet mot buden.

En översättning till svenska av den välkända, trovärdiga och sanningsenliga King James bibeln. En bibel som tydligt tillkännager evangeliet om Guds fria gratis nåd och barmhärtighet i Herren Jesus Kristus. En bibel som tydligt tillkännager Kristi fullbordade ställföreträdande frälsningsverk - då Han lade ner sitt liv för sina får och så räddade dem alla för evigt! (Joh 10:11, 15, 28)<br/><br/> Nyheter för denna utgåva är:<br/> * Kapitelsammanfattningar<br/> * Korsreferenser<br/> * Översättarnas anteckningar från år 1611<br/><br/> www.NyaTestamentet.nu<br/> www.FreeGraceRadio.com

Martin Luther älskade Psaltaren. Han ägnade sig åt att översätta och kommentera den mer än Bibelns övriga böcker. I en inledning till Psaltaren skrev han: Kort sagt: vill du se den heliga kristna kyrkan målad med levande färg och gestalt i en liten bild, så tag Psaltaren framför dig. Där har du en fin, klar och ren spegel, som visar dig vad kristenheten är. Ja, du kommer också att finna dig själv i den och den rätta självkännedomen, ja Gud själv och allt han skapat. I denna älskade bibelbok läste Luther helst av allt psalm 118: »Den är min psalm - den jag har kär.« Han fann i den gång på gång ord både för sin sorg och sin glädje. Här får vi i svensk översättning Luthers utläggning av Psaltaren 118. Han skrev den år 1530 medan han satt på fästningen Coburg och spänt väntade på utgången av riksdagen i Augsburg, där reformationens lära lades fram. Lutherforskaren, biskop em. Carl Axel Aurelius har gjort översättningen. Med en avslutande bilaga med illustrativa kommenterade foton. Inbunden 210 sidor. Formgivning Jonatan Knutes. Ingår i serien Acta Johannelundensia Lutherskrifter som nr. V

Ärkebiskop Martin Mod&eacute;us uppmuntrar till frimodighet i <i>Finna bönen som redan finns.</i> Själva utgångspunkten är att bönen är något som redan finns, som lever i oss. Martin vrider och vänder på bönen i 50 korta texter om bön och varje avsnitt avslutas med två frågor att reflektera över och en andlig övning. <br/><br/>Grundperspektivet i boken har med hopp att göra, på många olika sätt. Bönen behöver inte uppfinnas, eftersom den redan finns i oss. Bokens kanske viktigaste ärende är att hjälpa oss att få syn på detta och att hjälpa oss att leva i det.

Kompaktbibeln är en komplett Bibel i det behändiga formatet 128 x 182 mm som fungerar i hängmattan, handväskan, finfåtöljen, på bussen eller fjällvandringen... Textstorleken är 8 punkter som med typsnittet Palatino ändå är läsvänlig.

I detta banbrytande teologiska och religionsvetenskapliga verk utforskar Rudolf Otto det heligas natur, vad han kallar "det numinösa", grunden för religiös erfarenhet. Det heliga behöver en egen kategori, menar Otto. Det är inte rationellt och kan inte reduceras till etik eller estetik. Det här är en poäng som Freidrich Schleiermacher tidigare gjorde och som Otto utforskar i detalj. Han introducerar flera viktiga begrepp när han prövar fenomenet, bland annat <i>myserium tremendum et fascinans</i>, religion som ett mysterium som både lockar och skrämmer. Otto är bred i sina referenser och jämförelser. Han förankrar undersökningen i klassisk filosofi, kristen och muslimsk mystik, liksom hinduism och buddhism.<br/><br/>Ottos arbete fick stort genomslag i nittonhundratalets europeiska kulturvärld, akademiker och intellektuella i en rad fält. Karl Barth, Carl Gustav Jung och Mircea Eliade bara för att nämna några hänvisade alla till Otto. <i>Det heliga</i> kan utan tvekan sägas vara ett av de verkligt inflytelserika verken under nittonhundratalet. Boken utkom på svenska för första gången 1924. Denna nyöversättning är gjort av Ola Sigurdson, professor i teologi vid Universitetet i Oslo. Han har även skrivit en inledning.

"Jag har ett måtto för allt jag skriver: Att tala uppriktigt om livet och att alltid försöka tillföra en gnutta hopp. Aldrig det ena utan det andra. Uppriktigheten och hoppet förutsätter varandra och båda är en del av skrivarens ansvar. Att skriva för en så vid och mångskiftande läsekrets är en utmaning som osäkrar varje text, man vet aldrig var den landar, man vet inte hur läsarens liv ser ut när texten blir läst. Just där utmanas jag som mest, där finner jag mitt uppdrag särskilt viktigt: Att mötas i tillvarons mörker, och om det går, sätta ord på det svåra och tillsammans lita på att det ljusnar. Jag tänker ibland att det är hoppet som är min uppdragsgivare och ljuset den jag står ansvarig inför"<br/><br/>Ur förordet<br/><br/>Lita på att det ljusnar är Tomas tredje bok med krönikor och samlar 71 texter om livet och att möta tillvarons mörker med hoppet om att vi omges av goda krafter, tankar, blickar och sammanhang. Boken riktar ljuset på de högst ordinära saker och människor som omger oss och väcker tron på att vi själva kan få bli en plats av ljus och hopp och möjlighet för någon annan. <br/><br/>Tomas Sjödin är författare, pastor, föreläsare och krönikör. Han har kommit att bli ett populärt och uppskattat namn. Ett tydligt exempel på detta är att han har sommarpratat i Sveriges Radio två gånger och av radiolyssnarna röstats fram som vinterpratare inte mindre än sex gånger.<br/><br/>"Tomas är omåttligt populär och vi älskar honom! Hans Vinter- och Sommarprat ligger i topp på lyssnarfrekvens"<br/><br/>Bibi Rödöö, programredaktör för P1 Vinterredaktion<br/><br/>"Tomas Sjödin har en enastående förmåga att på ett finstämt sätt ta med sina läsare på lärorika resor i tid och rum. Hans krönikor väcker alltid tankar och manar till reflektion. Det är dessutom ett rent nöje att samarbeta med en så klok och sympatisk människa som Tomas en av Göteborgs-Postens allra mest populära krönikörer under många år"<br/><br/>Julle Lennartson, redaktör, Göteborg-Posten