Svenska

Boken är en faktaroman och handlar om Högsäterleden i Värmland, som går mellan Södra Högsäter och Fyxnäs över Byälven, dess ursprung och betydelse för ortsbefolkningen.<br/> Redan Karl XII lär här ha fraktat sina trupper med fälttåg mot Norge åren 1716 och 1718.<br/><br/> Under 1900-talets andra hälft pågick en lång kamp, för att få behålla den gamla leden, med en överfärjning om bara 75 meter, 3 minuter.<br/> Färjan betyder allt för befolkningen, för arbeten, affär, skola, föreningsliv, umgängen privat och i bygdegård.<br/> Under 1900-talets andra hälft, fick dock Vägverket i uppdrag av regeringen, att eventuellt lägga ner färjan, som man redan gjort med fem andra färjeleder i länet.<br/> Folket protesterade högljutt i årtionden, med framförallt intelligens och uthållighet kämpade man, för att få behålla leden och lyckades.<br/> Färjan finns kvar än i denna dag 2024. Nu är Högsäters färja den sista kvarvarande fordonsfärjan i hela Värmland i statlig regi.<br/><br/> De två fiktiva berättelserna följer de verkliga händelseutvecklingarna baserade på hörsägen och forskning. Själva upprinnelsen var att en liten flicka från Dalen i Gillberga socken omkom vid färjeläget år 1937.<br/> Detta blev ett sorgens minne, som lever sig kvar bland folk än idag.<br/><br/> Boken innehåller fakta, dokument (för den som vill fördjupa sig i historiken som berör 348 år), historiska illustrationer, två dikter, tre sånger och många foton, även på nöjeslivet vid den gamla Kungshögen.<br/> Den som bara vill läsa romandelarna, kan enkelt göra det.

<i>Myteriet på Bounty</i> är baserad på den historiska händelsen 1789, där en del av besättningen på det engelska fartyget H.M.S. Bounty med understyrman Fletcher Christian i spetsen begick myteri mot sin kapten William Bligh. I romanen av Nordhoff & Hall följer vi den fiktiva jag-berättaren Roger Byam (baserad på Peter Heywood), som är en ung kadett, som följer med på Bountys seglats mot Tahiti, där han ska samla information om de inföddas språk. Genom Byam får vi höra om kapten Blighs orättfärdiga behandling av sitt manskap, om myteriet och om hans eget och andra av besättningsmedlemmarnas efterföljande dramatiska öden. <i>Myteriet på Bounty</i> har filmatiserats flera gånger, bland annat 1962 med Marlon Brandon i rollen som Fletcher Christian.<br/><br/> "<i>Myteriet på Bounty</i> består av allt det material, som äventyrsromaner är gjorda av. Dess historiska noggrannhet gör den inte mindre spännande. Berättarstilen är intressant med sin äkta 1700-talskänsla och är samtidigt uppfriskande charmerande och vacker." - New York Times<br/><br/> "Inte bara en berättelse om havet; en berättelse om livet självt, om de varierande aspekterna av gott och ont i mänskligheten." - Boston Transcript<br/><br/> "En helt och alldeles ovanlig och fullständigt tillfredsställande bok." - Saturday Review

En samling skrönor utan krav på sanning men med ett visst mått av sannolikhet

Boken innehåller en fiktiv dramatisering av en tidsperiod och i huvudsak en historisk folkgrupp - Götarna i Bråvalla under 400 talet. I stort alla platser där bokens drama utspelas är verkliga och kan hittas på karta. Huvuddelen av boken utspelas i Bråvalla vilket avser Norrköpingstrakten med omnejd. Syftet med boken är att på ett underhållande sätt försöka bidra till ett ökat intresse för områdets tidiga historia och historiska lämningar. Det finns inte mycket kunskap om tidsperioden men såvitt det är känt var tidsperioden präglad av ett hårt liv och tuffa förhållanden. Möjligheten till strider och plundring förelåg ständigt och tidiga berättelser om gudar och mytologier var en del av det vardagliga livet.

År 1877 föds en flicka i arbetarkvarteren vid Tyskbagarberget. Femton år senare står hon naken i ljuset i en ateljé, modell åt en av landets mest uppburna konstnärer. När hennes barn tas ifrån henne av en kvinna ur överklassen tvingas hon lämna Sverige och allt hon älskar. I Amerika börjar hon om. Hon arbetar, talar, skriver och blir en del av en rörelse som vill förändra världen. Men inom henne finns alltid skuggan från det liv som kunde ha blivit. Romanen hämtar sin inspiration från konstnären Per Hasselbergs samtid, vars liv och verk länge har fascinerat mig. I arkiv och biografier har jag mött ett Stockholm på tröskeln till det moderna, en stad där konsten, klassamhället och kvinnokroppen korsades på sätt som både formade och krossade liv. Flera gestalter har sin grund i verkliga personer, men alla är fiktionaliserade tolkningar, födda ur fantasi och respekt, inte ur biografisk sanning.

Tillbaks till 1960-talet och livet i förorten. Följ med till en värld av hemmafruar, bagare, tobakshandlare, barn, lek, allvar och drömmar. Där vi en gång var är en bilderbok för vuxna där då möter nu. </br> Följ med till gungparken, till drömmen att bli utvald, tillbaks till skolkorridorer och matsalskö, till inköpsvåndan i tobaksaffären och Peggy Fleming, till röda fjädernyran, till kärlekstörst, till dunsande buteljer och draggande brandmän.</br> Där vi en gång var är boken som föddes ur en fotopromenad i barndomens kvarter och snabbt utvecklades till något mer allmängiltigt. Det blev en berättelse om livet, om vardagsdramer fyllda av doft och ljud, lycka och olycka. </br> Novellerna utspelar sig på 1960-talet fram till tidigt 1970-tal. Fotografierna från platserna i Där vi en gång var är tagna i nutid. Ibland blir konfrontationen brutal. </br> Författare och fotograf är Ingrid Lindeberg som vuxit upp i en av Stockholms närförorter, Bromma :</br> - Jag har fått många reaktioner från läsare som säger att de känner igen sig. Trots att de växt upp i andra förorter, ibland på andra sidan stan, ibland i en förort i en helt annan stad och trots att de kan vara både tio år äldre och yngre än jag. Det är något med boken som får folk att reagera, fundera, reflektera och diskutera, berättar Ingrid Lindeberg.</br> Ingrid Lindeberg är journalist, utredare och historiker. Som journalist har hon kombinerat sin internationella inriktning med intresset för det lokala. Hon har författat ett antal skrifter om EU och Sverige. De senaste åren har hon utvecklat sitt skönlitterära skrivande på Biskops Arnös folkhögskola.</br> Fotografiintresset föddes i mörkrumsarbetet på högstadiet. Under de första åren som journalist blev det ytterligare mycket fotografering. Men det är först under de senaste åren, med en längre utbildning på Fotografiskas Akademi, som fotograferandet tagits till en mer seriös nivå. Bilder ur sviten Där vi en gång var visades på Kulturhuset i Stockholm (Fria Fotografers Filial 2019), på Planket 2019 (Stockholm) samt på Dokumentärfotosalongen 2019 (Arbetets museum i Norrköping) </br> Där vi en gång var är Ingrid Lindebergs debut som fotograferande författare och författande fotograf. </br>

I en förort till Paris har en fotbollsklubb för damer bildats. Dit söker sig den trettiotvååriga franskläraren Mina. Som så många kvinnor ur sin generation har hon vuxit upp i en fotbollstokig familj, men aldrig tillhört ett lag.<br/><br/>Tillsammans med Gisèle, Fabiana, Alexandra och ett tiotal tjejer från olika delar av staden träder Mina om kvällarna in i sitt nya klassrum: <i>Racing Féminin Football Club</i>. Resultaten går kanske emot dem, men fast förankrade på botten av den lägsta divisionen i det franska seriesystemet är de del av en historisk rörelse, fläckad av framgångar och motgångar, vänskap och lärande. En rörelse som har tagit sig genom ett krigshärjat Europa, via obekväma träningstider och ojämna mattor, till ett fullsatt Stade de France.<br/><br/>Yamina Benahmed Daho är född 1979 och bosatt i Lyon, staden där världsstjärnan Lotta Schelin spelade fotboll och tjänade lika mycket i månaden som reservanfallaren Yoann Gourcouff gjorde om dagen. Romanen gavs ut på franska 2014 och har i den svenska versionen bildsatts av fotografen Elvira Glänte. För översättningen står kulturarbetaren och amatörboxaren Jenny Högström.