Svenska

YOKO är den första auktoriserade biografin om den ikoniska konstnären Yoko Ono.<br/><br/><br/><br/>Yoko Ono har ofta stått i John Lennons skugga, men i den här boken är det hon som står i centrum. Den följer hela hennes fascinerande och osannolika livshistoria, från födseln till hennes inträde på den avantgardistiska konstscenen. Boken fördjupar sig i hennes banbrytande konst, musik, feminism och aktivism, hennes relation till John Lennon och hur hon byggde upp sitt konstnärskap och sin aktivism igen efter hans död.<br/><br/><br/><br/>David Sheff träffade Yoko Ono första gången på 1980-talet, strax innan mordet på John Lennon, och har följt henne sedan dess. Den här enastående biografin bygger på nästan ett halvt sekels intervjuer hennes vänner, hennes närmaste familj och Yoko själv.<br/><br/><br/><br/>Boken innehåller ett 40-tal fotografier från Yoko Onos privata samling.

De flesta och kanske också de förnämsta svenska exemplen på helgjutna, konstnärligt högtstående stadsplaner från tidigt 1900-tal skapades i Göteborg då Albert Lilienberg var stadens förste stadsingenjör. Några exempel på platser och stadsmiljöer gestaltade av honom är Götaplatsen, Nedre Johanneberg, Änggården, Landala egnahem, Kungsladugård, Majorna, Bagaregården, Gamlestaden, Brämaregården och Örgryte villastad. Allt var präglat av den internationellt uppmärksammade stadsplanekonst som Lilienberg tillämpade under sina dynamiska år i Göteborg. I denna rikt illustrerade bok speglas mångårig forskning av arkitekt Hans Bjur, professor emeritus i stadsbyggnad. Tillsammans med fotograf Krister Engström skildras hur tre decenniers stadsbyggnadskonst ännu utgör en hållbar och älskad del av Göteborgs identitet.

Landshövdingehuset är ett tvåvånings trähus ovanpå en murad bottenvåning. Det är en hustyp som är karaktäristisk för Göteborg, en uppfinning som kan dateras till 1875 och som kom att byggas ända fram till 1940-talet. På 1930-talet bodde halva Göteborgs befolkning i landshövdingehus. Hela områden har rivits, men mycket finns fortfarande kvar i älskade stadsdelar som Majorna, Kungsladugård och Bagaregården. Den här boken är i första hand en skildring i text och bild av det befintliga beståndet. Men den ger också bakgrunden för tillkomsten av hustypen och diskuterar vad som hände sedan, först med rivningarna på 1960- och 1970-talen, sedan med intresset för att utveckla det smala huset och träbyggandet till en god vardagsarkitektur.

Bruno Liljefors ville bli bäst. I dag kunde han ha satsat på idrotten, men konsten passade honom lika bra. Efter genombrott i Paris, Berlin och Stockholm var han till slut världens främste djurmålare. En rastlös nomad, ständigt beredd att flytta från slott och kojor. Han mötte triumfer och katastrofer, enorma rikedomar och djup nöd. De 13 barn han fick med systrarna Olofsson gav inte alltid lugn och ro. Ändå är hans livsverk makalöst.<br/><br/><br/><br/>Fredrik Sjöberg har länge följt spåret efter Bruno Liljefors (1860-1939). Nu kommer en biografi fylld av rafflande historier om en jägare, sportfantast och ständigt aktuell målare, varav många är tidigare okända. Boken är rikt illustrerad med både välbekanta bilder och sådana som sällan setts.

Värmlands bygder och städer gömmer många hittills okända byggnader av högsta klass. I denna överskådliga guide finns allt samlat, från praktfulla herrgårdar till finurliga ateljéer. Däremellan flera hundra märkvärdiga kyrkor, industrier, biografer, bostäder, parker och andra arkitektoniska pärlor som alla skapats med särskild omsorg. Det blir därmed också en berättelse om vad arkitektur egentligen är, och om hur hela Sverige byggts upp. Det är alltså inte bara en bok för värmlänningar, utan för alla med intresse för byggnadskonst och för svensk historia.

Boken 50 år av kollektiv kraft om lust, gemenskap och konsthantverk i Blås &amp; Knåda kan betraktas som ett stycke kulturhistoria. Berättelsen om detta kooperativs första femtio år tar med sig läsaren på en resa genom en omvälvande utveckling av det blåsta och knådade konsthantverket parallellt med kooperativets roll i en genomgripande samhällsomdaning i Blåsets värld med mottot man ska ha kul också . Medlemmarnas röster om kollektivets kraftgivande styrkor, deras minnen, processer, lust och skapande blandas med konsthantverkshistorikern Kerstin Wickmans ord, hon som följt dem sedan starten 1975. Kritikern och museimannen Love Jönsson ger sin syn på relationen mellan verkstadskeramiken, studioglaset och industrin medan konstnären och professorn i glas Anna Mlasowsky går utanför kooperativets väggar och sätter sitt arbete i dialog med utvecklingen av det sam- och framtida konsthantverket, ny teknik och materialets oändliga möjligheter. <br/><br/>Bokens innehåll visar tingens nya berättelser, hur gränser tänjs såväl material- som processmässigt, hur normer och funktioner ständigt ifrågasätts. Genom Blås &amp; Knådas verksamhet vidgas också fältet i takt med att en till synes gränslös formvärld gestaltas. Kooperativets arbetssätt värnas parallellt med individernas utveckling och mötesplatsens gemenskap som ger hållbara effekter. <br/><br/>Den i ett fysiskt möte delade tanken blir i vår allt mer digitaliserade tidsålder allt viktigare. Handens arbete likaså. Blås &amp; Knådas roll som en livskraftig allmänning för samtida konsthantverk i utveckling, en kunskapsbank som mer än gärna delar med sig, är därför viktig. Boken handlar också om överlevnad, vilja och kraft. Om kraften i ett djupt kunnigt skapande i kombinationen av hand och tanke men också i motståndskraften och dess förmåga att klara av förändringar, återhämta sig och vidareutvecklas. Denna kraft borgar för minst femtio livsår till!

Estrid Ericson är en centralfigur inom svensk design och genom hennes livsverk Svenskt Tenn är arvet i högsta grad levande. Men vem var Estrid själv? I den här boken berättas om hennes hela liv, i text och bild. En oerhört vacker och fascinerande historia om en stil- och målmedveten kvinna som lyckades skapa något beständigt i en tid i ständig framåtrörelse.<br/><br/><br/><br/>I den här personliga biografin får vi komma nära Estrid Ericson, på ett nytt vis. Det spännande samarbetet med Josef Frank och andra formgivare, och hur hon byggde upp sitt livsverk. Hedvig Hedqvist beskriver hur Ericson var med och skapade bilden av modern svensk form under 1900-talet, hennes syn på skönhet, funktion och hantverkets betydelse. Men i den här biografin tar också andra mer privata stråk plats, som hennes nära relationer och äktenskap, och berättelsen om det älskade sommarhuset Tolvekarna på Tyresö, vars trädgård kom att prägla butikens utveckling.