Svenska

Originalutgåvan slutsåld. Men kommer här i halvfranskt band med guldsnitt och författarsignerad numrerad upplaga. Samlare och alla andra: skynda fynda!

Till alla som har fått, eller väntar, ett barn med Downs syndrom. Välkommen. Den här boken är till er. <br/><br/>I boken delar elva föräldrar, en lillasyster, en storebror och en mormor sina berättelsers om livet med ett litet barn med Downs syndrom. Tillsammans ger de en varm och mångfacetterad bild. Om kärlek, vardag, glädje och oro. Om barn som, precis som andra barn, är sina egna unika, lysande och djupt älskade personer. Emilia Bergmark-Jiménez har fotograferat alla familjer i boken. I möte med familjerna lyckas hon fånga något djupt mänskligt och visa det vackra. Genom familjernas berättelser och Emilia bilder kommer vi nära det stora och lilla livet, det allvarsamma och glädjefyllda. Det är omöjligt att inte bli berörd. <br/><br/>Boken innehåller även kortare faktatexter om Downs syndrom, amning och matning, språk och kommunikation samt stöd och rättigheter. Boken har blivit till med gemensam kraft, vilja och omtanke från Svenska Downföreningens medlemmar med vänner. Med boken vill föreningen önska alla nya föräldrar, och alla nya barn med Downs syndrom, välkommen. Vi vill visa att man inte är ensam, men del av en varm gemenskap. Livet kanske tog en annan vändning än man hade kunnat föreställa sig, men det kommer bli bra. När tankar, känslor och besked har fått landa, finns det allra största kvar: kärleken till det nya barnet. <br/><br/>Medverkande: Svenska Downföreningen, Amilya Eckeskog Kalu, Anna Lindmark, Ann Maudsley, Britt Claesson, Cornelia Bennett Berthin, Daniel Bjugård, Elin Svensson, Emilia Bergmark-Jiménez, Emelie Mynde, Emma Elias, Fabian Jörnstedt Ernerot, Gunnel Margareta Svenssson, Jana Fröberg, Johanna Sommanson, Josefin Mård Grinde, Erika Eckeskog, Karen Synnøve Blokkum Flø, Liis Ring, Lina Boqvist, Malin Isaksson, Mari Wiklander, Mickan Lüning, Rehab Alnabhan, René Sanchez, Riksförbundet FUB, Sanna Sundkvist, Sofia Svensson

Idag hörs inte längre dånet från dunkande hamrar och brusande vattenfall. Men ur stillheten berättar bevarade bruksmiljöer om hur Bergslagen blev centrum för världens järnframställning. I hetta och sot lades grunden till Sveriges ställning som stormakt och landets ekonomiska välstånd. <br/><br/>I boken <i>Järnbrukens historia</i> får vi några perspektiv på järnets avgörande roll i Sveriges historia. Tidsresan börjar för mer än tvåtusen år sedan, men tyngdpunkten ligger på 1700- och 1800-talens blomstrande brukskultur. Järnbruken blev noder av civilisation. Där utvecklades ny teknik, nya yrken och nya seder. På bruksherrgårdarna spirade intresset för bildning, konst och litteratur och framstående författarskap föddes som hos Geijer, Lagerlöf och Fröding. <br/><br/>I denna rikt illustrerade bok författad av vetenskapsjournalisten Nils-Johan Tjärnlund, får vi tydliga exempel på de starka influenser som brukskulturen har lämnat efter sig: från mer välkända miljöer som världsarvet Engelsbergs bruk och vallonbruken i Uppland till de okända bruken längs Norrlandskusten. Går det till och med att spåra idén om det svenska folkhemmet i den speciella bruksandan?<br/><br/>"Ett praktverk över järnbrukens historia." Dala-Demokraten.<br/><br/>"...texten bär författarens vanliga signum att vara såväl kunskapsintensiv som levande och lättläst. Bakom ligger en imponerande research och en stor personlig kunskap som ger sammanhangen. Här finns också så många bilder att boken (nästan) kan fungera som blädderverk." Sundsvalls Tidning.

Vår nuvarande enkammarriksdag har funnits i drygt femtio år. Att riksdagen ska ha en kammare tas numera för givet. De flesta är för unga för att ha egna minnen av föregångaren tvåkammarriks­dagen. Ja, majoriteten var inte ens född vid skiftet, när två blev en. Femtio år har gått, och glömskan har tagit över. Ändå var det under tvåkammartiden 1867-1970 som mycket av vårt nuvarande samhälle formades. Att förstå hur systemet med en första och en andra kammare fungerade kan skänka nya perspektiv på dagens politiska liv. I boken behandlas exempelvis hur första kammaren, på grund av valreglerna, var en konservativ bastion fram till den fulla demokratins genombrott kring 1921. Från 1940-talet kom den i stället att bli en räddningsplanka för de regerande Social­demokraterna. Med bara en liten överdrift kan vi säga att första kammaren var av­görande för hur folkhemmet byggdes upp. <br/><br/>Författarna, historikerna vid Södertörns högskola Torbjörn Nilsson och Josefin Hägglund, har åstadkommit både en historisk skildring av tvåkammarriksdagens tid och ett antal ­intervjuer med politiker som var med när det begav sig. Antingen som ledamöter i den avskaffade riksdagen, eller som nykomlingar i den nya enkammarriksdagen. På så sätt kopplas historia samman med nutid, ­politiska traditioner med enskilda erfarenheter och maktkamp med gemenskap över partigränserna<br/><br/>Boken är tillkommen i ett samarbete mellan Riksbankens Jubileumsfond, Södertörns högskola och Sveriges riksdag.

Naturaliesamlandets historia berör många delar av vårt förflutna. Fasci­nationen för naturen var minst lika viktig för synen på människan som för vetenskapen. Ett talande exempel är den Timmska naturaliesamlingen på Engelsbergs bruk, skapad av brukspatron Gabriel Casper Timm och hans son Paul August under 1800-­talet.<br/><br/>Livet igenom ägnade de en stor del av sin lediga tid åt att samla växter, insekter, mineraler och annat ur naturens skattkammare. En del kom från hemtrakterna i Västmanland, annat var insamlat runtom i Skandinavien. Far och son stod i tät kontakt med samlare och vetenskapsmän och byggde samtidigt upp ett bibliotek där naturvetenskapliga titlar samsades med böcker om andlighet och tro. Ytterst handlade naturaliesamlandet om ett slags förundran över skapelsen.<br/><br/>Med <i>Naturaliesamlandet i historien</i> placeras den Timmska naturalie­samlingen i ett större sammanhang och får sällskap av andra samlare, tänkare och vetenskapsmän under 1700­- och 1800-­talen. I boken tecknas bilden av hur samlandets idévärld har utvecklats och fortsätter att påverka oss ända in i vår egen tid. <br/><br/>Boken ingår i serien Perspektiv från världsarvet Engelsbergs bruk.

Kring Engelsbergs bruks anrika byggnader ligger en omsorgsfullt anlagd trädgård som utvecklats och förändrats genom århundradena. Den 10 hektar stora ytan har präglats av växlande trender och olika ägares visioner som medeltidens kål- och humlegårdar, barockens formträdgård, 1700-talets landskapsideal och 1800-talets blommiga trädgårdskultur. <br/><br/>Engelsbergs bruk är beläget vid sjön Åmänningen i Västmanlands län. Bruket grundades 1681 och utvecklades till ett av världens då modernaste järnbruk. Idag är Engelsberg ett av få bruk i Sverige som har kvar såväl byggnader som det mesta av den tekniska utrustningen och fastigheten listades som världsarv 1993. <br/><br/>I denna rikt illustrerade bok sätts trädgården på Engelsbergs bruk i ett större sammanhang av odlingshistoria och trädgårdsarkitektur där skiftande ideal och influenser från när och fjärran återspeglas i såväl detaljer som i de större penseldragen. Idag bjuder platsen på det skådespel som uppstår i mötet mellan dåtid och samtid. En rundvandring i trädgården här ger inte bara en upplevelse i stundens synliga prakt innanför murarna och i jordlagren ryms också platsens historia. <br/><br/>Boken ingår i serien Perspektiv från Engelsbergs bruk där bland annat Järnbrukens historia och Kakelugnen i Sverigetidigare utgivits. Elisabeth Svalin Gunnarsson är författare och fotograf med särskilt fokus på historia, trädgård och arkitektur. Bland hennes böcker finns I min trädgård vill jag vara Karin (2017) och I trädgårdsmästarens spår (2012).