Svenska

En efter en kommer Kottens vänner på besök. Grisen vill leka, Nallen behöver tröst, Elefanten föreslår en promenad och Lotta längtar efter ett bad. Men Kotten har inte tid med dem. Det är något hon förbereder. Något viktigt. Vad är det för hemlighet hon har?<br/><br/><em>Kottens hemlighet</em> är en varm berättelse om vänskap, tålamod och att få välkomna någon ny till världen.

<em>En kväll inne hos Kotten när allt är lugn och ro<br/>hörs gnissel ifrån grinden - nån vill komma in och bo.<br/>En som är vilsen och längtar hem till mamma.<br/>och snälla Kotten säger meddetsamma:<br/>"Kom in och sätt dig lilla vän.<br/>I morgon blir allt bra igen!" </em><br/><br/>Fin och stämningsfull berättelse om den lilla grisen som inte hittar sin mamma. Lena Andersons mjuka pastellbilder är alldeles bedårande.

<b>Karolinerna Turdfjäll och Höljeman</b><br/><br/>Den illustrerade boken <i><b>Karolinerna Turdfjäll och Höljeman</b></i> berättar om två karolinersoldater med familjer under perioden 1682 1785. Boken speglar såväl det stora historiska skeendet som de två soldaternas vardag. Deras liv är hårt och fullt av tragik, men humor och glädje­ämnen saknas inte. Den ene karolinen är officeren, stabsadjutanten och kaptenen Jacob Turdfjäll från Ingermanland med hustrun, prostdottern Elisabeth "Lisa" Phragmenia från Hanebo-Segersta i södra Hälsingland. Jacob och Lisa bildar familj i Bollnäs men flyttar sedan upp till Torneå med sina fyra barn. Den andre karolinen är den jämt­ländske korpralen, livdragonen och snickaren Anders Höljeman från Lit med sin fru, bonde­dottern Margeta Andersdotter från Järvsö i norra Hälsingland. Paret bildar familj i Järvsö och får tio barn. I händelseförloppet deltar även knektarnas duglige överste och senare general Henrik Magnus von Buddenbrock från Livland, samt många fler. Läsaren får följa hur livet för militärerna och deras närstående påverkas, dels av krigen, dels av vilken samhällsklass de råkar tillhöra.<br/><br/><b>Berit Bryntse</b><br/><br/>Berit Bryntse (f 1954) är pensionerad ingenjör från järnvägsbranschen som sadlat om och blivit författare. Född i Uppsala av norrländska föräldrar, växte hon upp i Finspång och Örebro men tillbringade ferierna i Härnösand och Järvsö. Efter naturvetenskaplig student och fortsatta studier fick Berit Bryntse arbete på en internationell koncern i Stockholm på 1970-talet. Hon och många andra kämpade hårt för att förbättra tågsäkerheten och fick vara med om att införa automatiskt tågstopp (ATC) som hindrar tågets framfart om lokföraren missar en stoppsignal. Efter många år som familjeföretagare och konsult avyttrade hon sitt företag och har därefter som främsta intressen att skriva och släktforska, vilket bland annat har lett till den nya boken om karolinerna.

Fram till nu har ytterst lite publicerats om Erik Nilsson Wallin - 1700-talets store målare från Nilsvallen vid Sveg i Härjedalen. I många år har författaren Bosse Yman sökt efter ledtrådar till Erik Wallins liv. Till 250-årsminnet av Wallins död 1763, har fragmenten satts ihop till en sammanhängande berättelse - inte bara om målarens liv och verk, utan också om de människor i Norge och Sverige som tagit hans färgrika tjänster i anspråk. För även om Wallin utbildat sig till kyrkomålare i Trondheim och målade i ett stort antal kyrkor i Sverige och Norge, dekorerade han också flitigt och charmfullt i böndernas helgdags- och gäststugor - helt i klass med sina kolleger inom Hälsinglands och Dalarnas allmogemåleri. Följ med på färden genom 1700-talets fjällbygder i sällskap med Erik Wallin - Härjedalens viktigaste konstnär vid sidan av Jöns Ljungberg.

Muminpappan går och drömmer om äventyr. För att få inspiration till sitt skrivande tar han muminfamiljen med sig ut till en liten ö med en stor fyr. Men äventyret blir inte som familjen hade tänkt sig. Ön och fyren långt ute i havet visar sig vara en vild och enslig plats. Att tända fyren visar sig vara svårare än de trott. Och vart har egentligen den ursprungligen fyrvaktaren tagit

Originalversionen av <i>Kung Ottokars spira</i> gavs ut som album ödesåret 1939. Det är det mest politiskt färgade av alla Tintinalbum och handlingen är starkt präglad av den oroliga tid det skapades i. <br/><br/>Det krigshetsande landet Bordurien, ett lätt förklätt Nazityskland, försöker annektera det fredliga grannlandet Syldavien med hjälp av en viss Müsstler, vars namn är en uppenbar kombination av Mussolini och Hitler. Tack vare Tintin kan maktövertagandet hejdas och konflikten får ett fredligt slut. Det är i detta äventyr som Tintin första gången träffar "Näktergalen från Milano", operasångerskan Bianca Castafiore.<br/><br/>Gemensamt för originalversionerna av <i>Tintins äventyr</i> är att de har betydligt fler sidor än de senare färgutgåvorna av samma äventyr, och att serierutorna är större. Varje album innehåller också ett mindre antal helsidesplanscher i färg.

<i>Eumeswil</i> är Ernst Jüngers (1895-1998) sista stora »posthistoriska« ­roman. Den utspelar sig i en stadsstat vid den nordafrikanska kusten, efter världsstatens och högtekno­logins ­kollaps. Berättaren är historikern Martin Venator, som även tjänstgör som nattsteward i baren på bergfästningen Kasban, där envåldshärskaren Kondoren styr över staden Eumeswil. Bakom bardisken sköter han sin privi­legierade men anspråkslösa tjänst, och registrerar maktens dynamik och strategier. <br/><br/>Berättelsen kan ses som en idéhistorisk genomgång av Ernst Jüngers liv under 1900-talet från Weimar­republikens demokratiska misslyckande, andra världs­kriget och den nationalsocialistiska diktaturen, till den tyska förbundsrepubliken, som under 1970-talet utmanas av de vänsterextrema partisanerna i Röda armé-fraktionen. <i>Eumeswil</i> kom i Tyskland ut under den »tyska terror­hösten« 1977. <br/><br/>Huvudpersonen Venator uppfattar sig som anark i motsats till monarken, som binds av sin makt, och anarkisten, som behöver makten just för att bekämpa den. Anarken ställer endast sin maktanspråk mot sig själv, och har förintat stat och samhälle inom sig.