Svenska

<b>»Vid sidan av Simone de Beauvoir och Luce Irigaray framstår Hélène Cixous som en av de mest betydande franska feminister som inspirerat kvinnor att våga bryta med den manliga dominansen. I hennes författarskap sätts våra könsidentiteter i gungning.« Svenska Dagbladet</b><br/><br/><b>»<i>Medusas skratt </i>har verkligen sina särskilda språkpärlor. Man måste till exempel bara älska dess vanvördiga humor, som i de många sarkasmerna om kastrationen och det manliga ståndet.« Expressen</b><br/><br/><i>Medusas skratt </i>av Hélène Cixous har kommit att höra till kärnan av den feministiska kritiken. Ett manifest för frigörelse från patriarkatets strypgrepp genom skriften.      <br/>Med lika delar poetisk och filosofisk kraft uppmanas kvinnor i världen att engagera sig i sina egna kroppar och dokumentera det i en ny <i>écriture feminine</i>. En feministisk klassiker och en av det sena 1900-talets stora franska essäer, nu för första gången på svenska.<br/>I översättning av Sara Gordan och Kerstin Munck.<br/><br/>HÉLÈNE CIXOUS, född 1937 i Oran i Algeriet, är en fransk feminist, filosof, litteraturvetare, dramatiker och författare. Med över 50 skönlitterära titlar på verklistan och som tidigare husdramaturg på <i>Thêatre du Soleil</i> är hon en av vår tids största och viktigaste berättare. Hennes författarskap har belönats med bland annat <i>Prix Marguerite Duras</i> [2014] och <i>Prix Marguerite Yourcenar</i> [2016].<br/><br/>»<i>Medusas skratt </i>är ett friskt inlägg i den feministiska debatten idag. Kanske för att den inte ens är en debatt, ingen åsikt, utan riktar sig till kvinnorna-människorna. De 'hemliga härskarinnor' som varit tysta så länge, som nu en och en måste lämna sina gömställen och ta den 'mörka kontinenten' i besittning.« Tidningen Kulturen<br/><br/>»<i>Medusas skratt</i> blir sin egen teori. Hélène Cixous plockar sönder och synar uttrycken, låter kaos och kosmos mötas i kaosmos - genom dikotomin i det franska verbet voler (att flyga, att stjäla) beskriver hon en stöld av språket som en väg till flykt.« UNT

Hur hänger Aktie-SM 1979 ihop med nyliberalismens framväxt i Sverige? Vilken roll spelade kokainet för Sigmund Freuds syn på normalitet? Hur har månen påverkat människan genom historien? Vad fick Mary Wollstonecraft att på resa genom ett kargt Norden omvärdera sin syn på revolutioner? Och vad kan en hästslaktare i 1800-talets Stockholm säga oss om människans paradoxala förhållande till djuren?<br/><br/><em>Bildningsboxen </em>är ett nytt koncept för att tillgängliggöra forskning för en bredare allmänhet. Sveriges främsta forskare berättar, förklarar och fördjupar händelser och fenomen som förändrat historien och samtiden. Essäerna spänner över filosofi, samhällsvetenskap, historia och ekonomi men är skrivna i ett personligt och lättillgängligt format. Det är folkbildning av bästa snitt.<br/><br/><em>Bildningsboxen </em>är ett samarbete mellan Anekdot/Bildningspodden och Norstedts förlag.

<i>Brigitte Bardot och Lolitasyndromet. Essäer</i> består av en samling essäer Simone de Beauvoir skrev mellan 1944 och 1959, som inte tidigare varit tillgängliga på svenska. I dem utforskar hon bland annat Brigitte Bardot som ett provokativt löfte om kvinnlig frigörelse, hur Marquis de Sades litteratur förvånande nog kan betraktas som en etik, och hur vi kan förstå relationen mellan filosofi och litteratur. Bokens syfte är inte minst att framhålla Beauvoir som en tänkare i egen rätt, och bidra till att ge henne den plats i vår filosofiska kanon som hon förtjänar.<br/>I översättning och med efterord av Anna Petronella Fredlund.<br/><br/><i>Beauvoirs strävan var att röra vid världen, att fånga livets skiftande storslagenhet och existensens singularitet [...]. Därför skrev hon metafysiska romaner, dramatiska essäer, filosofiska skådespel, vid sidan av det fenomenologiskt-politiska verk som sannerligen kom att forma den kommande världen. [...] Det är också i det avseendet jag tror att Beauvoirs tänkande kommer att få betydelse i framtiden: en filosofi som också kan vara litteratur, där stil och tanke inte kan skiljas åt.</i><br/>Ur Anna Patronella Fredlunds efterord.<br/><br/>SIMONE DE BEAUVOIR [1908-1986] var en fransk filosof, politisk aktivist, feminist och samhällsteoretiker. Hon skrev filosofiska och politiska monografier, romaner - varav <i>Mandarinerna</i> [1954] är mest känd i Sverige - essäer och en självbiografi i flera volymer. Störst inflytande har hon haft genom <i>Det andra könet</i> från 1949, en detaljerad analys av kvinnans underordning som blivit ett av den moderna feminismens fundament.

Invändningar: kasta om bokstäverna i våra vanliga ord och se vilka nya betydelser som uppstår. Då hörs kanske i telefonen Strindbergs spöklika röst, eller ljuder en saxofon spelad av en torterad musiker. I dessa essäer talar Selma Lagerlöf om betydelsens svarta hål, brevbäraren blir litteraturens räddare, Miles Davis spelar kuslig dansmusik och på fotbollsläktaren hyllar publiken meningslösheten. Ulf Olssons texter spänner mellan ironi och allvar, hyllning och analys i deras sökande efter möjligheten av ett kritiskt skrivande. Ulf Olsson är kritiker och professor i litteraturvetenskap.

Personen Och Det Heliga - Essäer Och Brev [Bok / Häftad]

Begreppen "kultur" och "hälsa" är mångtydiga och vaga och därför undflyende. Det tycks de nio essäförfattarna vara ense om i denna bok. Författarna är personer som i sin vetenskapliga, konstnärliga eller i övrigt professionella verksamhet på ett mycket påtagligt sätt kommit att arbeta med begreppen kultur och hälsa i olika avseenden och sammanhang. Deras utgångspunkter är olika och deras perspektiv skiftar, men därigenom bidrar de med bred fördjupning och precisering av samspelet mellan kultur och hälsa på ett mycket spännande sätt. Boken är ett försök att respektfullt närma de två sedan länge separerade kulturerna till varandra. Den utgör en förhoppning att detta närmande kan vara en av nycklarna till att skapa nya förutsättningar för ökad mänsklig hälsa och ökat välbefinnande.<br/><br/>Med inledning av före detta kulturminister Bengt Göransson

Visst kan man dansa efter Auschwitz samlar och fogar samman individuella och kollektiva minnen. Den skildrar fragment av Göteborgs judiska historia. Det är en bok som vill förändra och lägga till viktiga bitar till de redan skrivna minnena, det som »är» en stads historia. Bokens fragment förskjuter perspektivet och förändrar därmed berättelsen om en plats och dess befolkning.  <br/><br/>Karin Brygger är poet och hennes senaste böcker är de kritikerrosade "borta minns" (2016) och "Vi kom från överallt" (2015).  <br/><br/>Efterord av Mikael van Reis. <br/><br/><br/><br/>"Brygger är inte bara väl påläst. Hon är också en oerhört entusiasmerande guide som lotsar läsaren så vi får ta del av allt från resonemang omkring mat till minatyressäer om konst och litteratur. Det blir i det närmaste oavbrutet fascinerande" (Dagens Arbete)<br/><br/><br/><br/>"Texterna är folkbildande, intressanta och borde bli lästa av alla som har det minsta intresse för lokalhistoria och samhällsfrågor." (Göteborgs-Posten)