Svenska

En gång förstod vi kulturen som det högsta goda i en modern människas liv. Det som gav mening bortom vardagens slit och upprepning. Nu är vi någon helt annanstans. Sverker Sörlin undersöker i denna nyskrivna essä hur vi kan återupprätta kulturens värde. För vad händer när makten och marknaden visar sig sakna de förmågor som ger mening åt våra liv?

<b>I Sveriges radios Obs har Dan Jönsson i snart två decennier bidragit med radioessäer texter om allt från odödlighet och atomklyvning till sjöröveri, alpinism och gamla stränginstrument, som i essäns hybridform söker utvinna något beständigt ur det oavslutade. Den här boken innehåller trettiotre sådana försök.</b><br/><br/><b></b>När jag gick i högstadiet hade jag en klasskamrat som brukade säga med glimten i ögat att när han blev vuxen skulle han bli tänkare. Han blev controller. Det är inte riktigt samma sak, men såvitt jag vet är han nöjd.  <br/><br/>Själv blev jag essäist; det är inte riktigt samma sak det heller. Essä är ett franskt ord som betyder försök; en essäist är alltså en som försöker något. En försökare men också en försöksperson, eftersom essäisten gärna använder sig själv och sitt eget liv som preparat i sina försök.<br/><br/>Essäisten skiljer sig från tänkaren på en avgörande punkt: där tänkaren förväntas utöva sitt tänkande på ett sätt som kommer fram till något, som leder till en slutsats, så förblir essäisten fånge i det oavslutade. <br/><br/>Mer exakt: det resultat som essäisten i sitt tänkande kommer fram till är just essän. Själva försöket."<br/><br/><br/><br/><b>Dan Jönsson</b> är författare och kulturjournalist. Bland hans senaste böcker märks romanen <i>Mister Olof</i> (2016), essän <i>Paradisgenen fyra utopiska horisonter</i> (2020) samt <i>Politisk vildmark sju teser om den svenska Natoprocessen</i> (2024). Han medverkar regelbundet i Dagens Nyheter och Sveriges Radio.  

Paul Valéry (1871&ndash;1945) var en av förra sek­lets viktigaste franska författare. Som ung ingick han i kretsen kring Stéphane Mallarmé och blev 1925 invald i Franska akademien. Hans författarskap omfattar många genrer (poesi, dramatik, berättelser, filosofiska dialoger, essäer) och från tjugotalets mitt var han en intellektuell institution inte bara i Frankrike utan i hela Europa. D<i>en rena och tillämpade an-arkins grund­ satser</i> är en samling anteckningar som Valéry gjorde under 1930-talets slut. De berör inte bara politik i allmänhet, dess specifika väsen och problem, utan också dess verkan på den enskilda människan. Texten bär Valérys signum, den är förtätad och lapidarisk, utmanande och provocerande. <br/><br/>Författaren Horace Engdahl har översatt och försett boken med ett förord.

Essäer [Bok / Inbunden]

Sammanbrottet sammanställdes och publicerades efter Fitzgeralds död av hans vän, den framstående kritikern och redaktören Edmund Wilson. Det är en samling skrifter, initialt skrivna till hans dotter, som skildrar författarens sinnestillstånd och personliga perspektiv på händelser, författarkollegor och offentliga personer på 1920- och 1930-talen. Förutom artiklar och essäer som det berömda titelverket innehåller denna volym ett urval av Fitzgeralds anteckningsböcker, som - förutom att vara ett förråd av anekdoter och kvicka rader - ger en fascinerande inblick bakom kulisserna i romanförfattarens kreativa process, med passager som skulle omarbetas till hans fiktion.<br/><br/>Sammanbrottet är den första i en serie med nyöversättningar av den moderna amerikanska litteraturens kanske viktigaste författare F. Scott Fitzgerald.