Svenska

Statsmakterna har beslutat om en återupptagen totalförsvarsplanering. Försvarsmakten ska utveckla sin planering tillsammans med civila myndigheter. Statliga myndigheter, kommuner, landsting, privata företag och frivilliga organisationer kommer att behöva var delaktiga i att bygga upp ett nytt modern civilt försvar. Författarna vill beskriva den svenska rättsliga ordningen för höjd beredskap och krig och visa på vilka verksamheter som kommer att behövas byggas upp, planeringen och ansvaret för detta.

Den senaste ändringen av 3 kap. 4 § skadeståndslagen innebär att överträdelser från stat och kommun av enskildas rättigheter enligt Europakonventionen och 2 kap. regeringsformen numera grundar skadeståndsskyldighet för "det allmänna". Ändringen följde efter en mer än decennielång utveckling i praxis, varigenom domstolar i allmänhet och Högsta domstolen i synnerhet successivt visat allt större förståelse för enskildas behov av ersättning i trängda situationer. Denna rättsutveckling möttes inledningsvis med skepsis inom skadeståndsrätten, men har efter hand vunnit en bredare acceptans även i doktrinen. I denna bok analyseras rättsutvecklingen på området under 2000-talet främst från ett konstitutionellt perspektiv, där ändringarna sätts i samband med andra konstitutionella förändringar som Europarättens ökade betydelse och domstolarnas stärkta ställning. Inför framtiden analyseras också ännu oklara rättsfrågor, som ersättningsskyldighet för privata objekt, JK:s roll som statens ombud och ersättning vid överträdelser av andra grundlagsregler än de som nu fått skydd.

Nu publiceras andra upplagan av Hugo Tibergs klassiska verk <em>Kreditsäkerhet i fartyg</em> från år 1968. Såväl sjöfartsnäringen som formerna för fartygsfinansiering har förändrats kraftigt under de år som har gått sedan den första upplagan utgavs. Den nya upplagan utgör därför en starkt moderniserad framställning av de rättsregler som berör fartygsfinansiering. I boken diskuteras såväl skeppshypoteket som äganderättsförbehåll i båtar. Sjöpanträtten och retentionsrätten i fartyg är ytterligare frågor som behandlas. Slutligen berörs även frågor om exekution i fartyg.<br/><br/> <br/><br/>För den nya upplagan har professorerna Annina H. Persson och Johan Schelin svarat under medverkan av lektor Jeanette Andersson, bankjuristen Sebastian Bierfeldt Liptak och advokaten Mattias Widlund. Den ursprunglige författaren professor emeritus Hugo Tiberg har övervakat arbetet.

Barnets bästa &ndash; tillgodoseendet av ett barns behov och intressen &ndash; ska vara ledstjärnan vid alla åtgärder som rör barn. Detta har slagits fast både i FN:s konvention om barnets rättigheter och i många olika svenska lagar. Men vad innebär egentligen barnets bästa som rättslig målsättning och hur ser vi på barn i rättsliga sammanhang?<br/><br/>I <em>Barnets bästa</em> redogörs för barnets rättsliga ställning i familjen och hur barns rätt tillgodoses vid fastställande av föräldraskap och familjetillhörighet. Barns rätt till omsorg och försörjning samt tvister mellan föräldrar om barn behandlas. Vidare redogörs för socialnämndens ansvar för att barn och unga får växa upp under goda och trygga villkor, särskilt vad gäller barn i familjehem och barn som utsatts för brott. Boken innehåller också avsnitt som rör barn och unga som självständiga rättssubjekt; deras rätt att bestämma över sina egna angelägenheter. Barns rättsliga ställning inom hälso- och sjukvården berörs, likaså regler rörande unga lagöverträdare och barns skadeståndsskyldighet. Reglering som rör barns rättsliga ställning på olika sätt är kontinuerligt föremål för reformer. I denna 8:e upplaga har framställningen uppdaterats för att spegla senare års lagändringar och praxis.<br/><br/><em>Barnets bästa</em> kan användas som kunskapskälla i utbildningar till jurist, socionom, lärare och journalist. Boken är också av intresse för verksamma inom hälso- och sjukvården och för andra med ett yrkesmässigt eller privat intresse av frågor som rör barns rätt.

Denna handbok ger på ett lättöverskådligt sätt information och vägledning vid förvaltning av gemensamhetsanläggningar såsom vägar, gårdar, parkeringsplatser, vatten- och avloppsanläggningar, gemensamma trappuppgångar, sopanordningar och andra samfälligheter samt servitut. Boken ger bl.a. svar på följande frågor:<br/><br/>&bull; Hur bildar man en samfällighetsförening?<br/><br/>&bull; Hur bestäms vad en samfällighetsförening får syssla med?<br/><br/>&bull; Hur ska styrelsen bedriva sitt löpande arbete?<br/><br/>&bull; Hur leder man bäst en föreningsstämma?<br/><br/>&bull; Vilka ekonomiska regler gäller?<br/><br/>&bull; Vilka skatteregler finns?<br/><br/>&bull; Vilka försäkringar behövs?<br/><br/>&bull; Hur avgörs tvister mellan delägarna om förvaltningen?<br/><br/>Dessutom har boken ett avsnitt som redogör för intressanta rättsfall som visar hur domstolarna har hanterat tvister av skilda slag.<br/><br/><em>Samfälligheter </em>är i första hand tänkt som ett hjälpmedel för en samfällighetsförenings styrelseledamöter och medlemmar, men även för andra som kommer i kontakt med samfälligheter.<br/><br/>Den trettonde upplagan har uppdaterats så att lagtext och tillämpningsfrågor, som uppkommit i det praktiska arbetet eller som har avgjorts av domstolarna, är aktuella till den 1 januari 2023.

<p>I boken beskrivs inledningsvis de allm&auml;nt brottsf&ouml;rebyggande insatser som s&auml;rskilt avser unga m&auml;nniskor. H&auml;refter f&ouml;ljer en beskrivning av samh&auml;llets &aring;tg&auml;rder n&auml;r ungdomar beg&aring;r brott fr&aring;n det att misstanke om brott uppkommit till dess att domstolens dom har verkst&auml;llts.</p><p>Sedan f&ouml;reg&aring;ende upplaga har &auml;ndringar gjorts i den lagstiftning som g&auml;ller ungdomar som &auml;r i riskzonen eller misst&auml;nks f&ouml;r att ha beg&aring;tt brott. Kommunerna har f&aring;tt ansvar f&ouml;r brottsf&ouml;rebyggande arbete. Reglerna om drogtest av unga har &auml;ndrats liksom reglerna om brottsutredning och bevistalan mot barn under 15 &aring;r. Socialn&auml;mndens n&auml;rvaroplikt vid f&ouml;rh&ouml;r med unga har sk&auml;rpts och n&auml;mndens yttrande r&ouml;rande unga som misst&auml;nks f&ouml;r att ha beg&aring;tt brott har utvidgats. Ungdomstj&auml;nst f&aring;r numera f&ouml;rel&auml;ggas genom straff&ouml;rel&auml;ggande. &Auml;ven andra &auml;ndringar och till&auml;gg i boken har gjorts, bland annat till f&ouml;ljd av nya JO-beslut, liksom lagh&auml;nvisningar.</p><p>Boken v&auml;nder sig till f&ouml;rtroendevalda och tj&auml;nstem&auml;n som i sin dagliga verksamhet i n&auml;mnder och f&ouml;rvaltningar st&auml;lls inf&ouml;r fr&aring;gor som g&auml;ller brott av unga men ocks&aring; till statliga myndigheter som ska ta befattning med unga lag&ouml;vertr&auml;dare. Boken &auml;r &auml;ven avsedd att vara ett hj&auml;lpmedel f&ouml;r dem som i sin utbildning beh&ouml;ver s&auml;tta sig in i de regler som g&auml;ller d&aring; en ung m&auml;nniska har &ndash; eller misst&auml;nks ha &ndash; beg&aring;tt ett brott. Den kan &auml;ven vara av intresse f&ouml;r enskilda som vill f&aring; en inblick i hur samh&auml;llet reagerar mot ungdomskriminaliteten.</p>

Beviskravet skälig misstanke är centralt för förundersökningen eftersom de flesta tvångsmedel och de flesta av den misstänktes rättigheter är knutna till detta beviskrav. Då det varken framgår av lag eller av förarbeten vad beviskravet innebär, är utrymmet för godtycke stort och det finns risk för att lika fall inte behandlas lika.<br/>Vad krävs för att uppnå beviskravet skälig misstanke? Hur ska man tänka när man tar ställning till om skälig misstanke föreligger? Denna handbok klarlägger vad skälig misstanke egentligen innebär och ger svar på dessa frågor.<br/><I>Skälig misstanke</I> är en praktisk handbok för poliser, åklagare och domare som behöver ta ställning till om skälig misstanke föreligger eller ej, och den kan användas av försvarare som önskar kritisera bedömningar av detta beviskrav. Boken är även tänkt att fungera som kurslitteratur på jurist- och polisutbildningarna.<br/>.