Svenska

Kompaktbibeln är en komplett Bibel i det behändiga formatet 128 x 182 mm som fungerar i hängmattan, handväskan, finfåtöljen, på bussen eller fjällvandringen... Textstorleken är 8 punkter som med typsnittet Palatino ändå är läsvänlig.

Under 1900-talet blev frikyrkornas och de inomkyrkliga väckelserörelsernas gudstjänstlokaler många i övre Norrland. De kallades bönhus, missionshus och kapell, och de återfanns i nästan varje by. I dag har många av lokalerna rivits eller fått andra användningsområden. Antologin Där möten äger rum inleds med en övergripande kartläggning av gudstjänstlokalernas utveckling över tid och rum med hjälp av den digitala kartan DigiBön. Kartans upphovsman, Stefan Gelfgren, använder lokalernas samfundsanknytning till att belysa övre Norrlands kyrkogeografi. Boken behandlar bönhusrörelsens olika faser i skilda delar av Norrbottens och Västerbottens län. Daniel Lindmark undersöker bönhusens förhistoria i byarna i det rosenianska västerbottniska kustlandet och visar att de tidiga skolhusen ofta fungerade som gudstjänstlokaler. Eva Hellmans kapitel är i stället inriktat mot den nutida användningen av olika typer av västlaestadianska bönhus i Gällivaretrakten. I antologin ingår både kapitel som fokuserar på enskilda bönhus och studier som anlägger mer övergripande perspektiv. Medan Daniel Strömner genomför en totalinventering av de frikyrkliga lokalerna i Nordmalings kommun i Västerbotten, skriver Kjell Söderberg om den strid som på 1950-talet uppstod om ägandet av Jävre bönhus i Norrbotten. Boken avslutas med en essä av Anders Persson. I sin analys av lokaler och människor i Sune Jonssons dokumentära fotoböcker berör han tre av väckelsens huvudformer i övre Norrland: rosenianism, laestadianism och frikyrklighet. Det är dessa rörelsers möteslokaler som antologin uppmärksammar.

Den muslimska världen befinner sig i kris. För bara några decennier sedan var städer som Teheran och Kairo vitala och välmående metropoler. Nu har de, precis som många länder i regionen, stagnerat till följd av repression, konflikter och fundamentalistiska tolkningar av den dominerande religionen. Är det möjligt för världens näst största religion att göra upp med den extremism som skadar dess befolkning?<br/><br/>I <i>Halvmånens fall</i> sammanfattar Ruud Koopmans sin mångåriga forskning om fundamentalismens konsekvenser för den muslimska världen. Hans slutsatser är entydiga &ndash; utvecklingen har förvrängt tron till en i stora delar förtryckande kraft. Att vara öppen med den massiva problematik som växt fram är det första steget mot att bryta mönstret.

<i>Pilgrimsliv</i> vänder sig till den som är intresserad av pilgrimsvandringen som idé. I boken finns bakgrund, tankar och fakta om pilgrimsvandringen. Boken kan också fungera som en handledning för att leda en grupp på vandring. Boken innehåller tre delar: pilgrimens historia och omvärld, en tolkning av pilgrimens själ och teologi och avslutas med det praktiska kring pilgrimsvandringen.<br/><br/><div>Handboken vänder sig till den enskilde och grupper som vill ha stöd för att börja eller fortsätta med pilgrimsvandring. I anslutning till de olika kapitlen finns frågeställningar till texten och i slutet av boken ett kapitel som riktar sig till den som vill använda boken i kurssammanhang.<br/><br/>I denna revidering har det bland annat tillkommit två nya kapitel: En pilgrims berättelse - från del till hel och Pilgrimsstaven - till stöd på din livsvandring. De sju nyckelorden är nu dessutom skrivna av sju medskribenter: Ylva Eggehorn, moder Katarina, Anders Arborelius, Martin Lönnebo, Anna Alebo, Peter Halldorf och KG Hammar.<br/></div>

En siddur är bredvid Bibeln och Talmud en av de skrifter som utgör grunden för den judiska traditionen. Den utgör både ett litterärt, kulturellt och religiöst arv som används för gudstjänster och sabbatsfirande. SIDDUR KOL HANESHAMA, Själens röst, är en modern siddur med genomgående parallella texter på svenska, hebreiska och transkriberad hebreiska och med introducerande faktatexter om judisk tradition, dess seder, riter, texttolkningar och liturgi. Den beskriver det judiska året med dess olika helger, liksom passagerna i den judiska livscykeln, och kan därför fungera som en introduktion till judiskt liv även för den oinitierade.

I den här reviderade upplagan av<i>Vår tro som min</i>har några uttryck och exempel uppdaterats, och vissa avsnitt har kompletterats. Eftersom den fokuserar på existentiella frågor är innehållet fortfarande lika relevant idag. <br/><br/>"Låt oss stämma in i kyrkans bekännelse", säger prästen när trosbekännelsen ska läsas i gudstjänsten. Vad innebär det att stämma in? Kan jag läsa med även i de ord jag känner mig obekväm med? Kan den gemensamma bekännelsen hjälpa mig att hitta ett hem för min tro? <br/><br/>Trosbekännelsen är en sammanfattning av den kristna trons innehåll, en kom-ihåg-lista för vad kristen tro handlar om. I boken vandrar Cristina Grenholm genom den apostoliska trosbekännelsen, som har varit en samlingspunkt för kristna över hela världen i snart tvåtusen år. Hon låter bibeltexter och psalmer, traditioner och teologer, kyrkans tro och den egna tron mötas i resonemang som inbjuder till fördjupande tankar och samtal. Trots att trosbekännelsen kan låta som en enkel beskrivning är det krångligheterna som gör den levande. <br/><br/>"Bekännelsen ger en karta över hela tillvaron, och den fungerar som en kompass som hjälper oss att söka svar på de djupaste frågorna i en viss riktning. Den är ett gemensamt hem att komma till, och den är tecknet på en tillhörighet som vi kan bära med oss, som ett pass." <br/><br/>Cristina Grenholm är präst, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap och tidigare kyrkosekreterare. Hon har ägnat sitt författarskap åt tolkningar av kristen tro i dialog med vår tids frågor.

Svaret är den folkrörelse som kom att kallas väckelserörelsen och som var väldigt stark och omfattande i Torhamns socken, så omfattande att vi idag inte riktigt förstår. För minnet av den har till stor del försvunnit och knappast någon har skrivit om den. Trots att den faktiskt berörde alla som bodde i bygden mer eller mindre. Vi som lever idag, 100 - 150 år senare, kan knappast sätta oss in i hur starkt människor upplevde väckelsen och hur livligt många engagerades i den. Väckelsen upptog deras tid, den var deras samtalsämne och fyllde deras liv och tanke. Den påverkade känslor och många av de stora valen i livet. Alldeles oavsett om vi som idag bor i Torhamnsbygden eller är ättlingar till dess forna invånare, bekänner oss som troende eller inte, så är denna folkrörelse en del av vår historia, vårt arv.