Svenska

Mia Skäringer är en av våra mest uppskattade komiker och skådespelare. Här berättar hon öppenhjärtigt och ärligt om vägen dit, om vad som format henne och om utbrändheten i framgångens kölvatten. <br/><br/>Vi följer Mia Skäringer då hon tillsammans med sin bror bilar till Värmland och en döende mormor. Resan tillbaka till barndomens trakter blir också en minnenas resa. Mia berättar personligt om sin uppväxt i Kristinehamn, om ett kärleksfullt men också oroligt hem kantat av alkoholmissbruk och psykisk ohälsa, om självskadebeteenden och självhat, om smärtsamma minnen av övergrepp. Men även om värmen och humorn, om en familj där skrattet och skämten varit en överlevnadsstrategi, om en trygg mormor och om viljan att en dag stå på scen i en "en-kvinnas-show". <br/><br/>Skildringar från uppväxten blandas med känslosamma stunder på sjukhuset vid mormoderns dödsbädd, reflektioner över nöjesbranschen och vad det innebär att vara en kvinnlig skådespelare och komiker jämfört med en manlig, samt funderingar över egna livsval.   <br/><br/>MIA SKÄRINGER är skådespelare, manusförfattare och författare. Hennes senaste show <i></i>No more fucks to give har slagit publikrekord med över 300 000 besökare. Skäringer har tidigare utkommit med böckerna <i>Avig Maria</i> (2011), <i>Ska vi skratta eller gråta?</i> (2009), skriven tillsammans med Klara Zimmergren, och <i>Dyngkåt och hur helig som helst</i> (2009).   <br/><br/>"Mia Skäringer har genom sin dagbok givit röst åt miljoner flickebarns och kvinnors frustration över vad de utsätts för av männen i vårt, så kallat, civiliserade samhälle. [...] Bra gjort! TACK!!!" <br/>Ragnhild Oxhagen, Ölandsbladet <br/><br/>"Mia Skäringer berättar om det sköra och kanske är det just då hon är som allra starkast."<br/>Lena Richardsson, Nya Wermlands-Tidningen   <br/><br/>"en vacker, mörk och lärorik överlevnadsbeskrivning. Läs den!"<br/>Yvonne Rittvall, Västerbottens Folkblad

Fyra år gammal kommer Claes Malmberg farande i en röd trampbil nerför Avenyn i Göteborg på jakt efter en försupen operasångare till pappa som en dag lämnat familjen med en sliten resväska i näven. Han ska aldrig återfinna honom. Hela mitt liv har på sätt och vis varit ett sökande efter min försvunne far menar Claes. Det har fört mig in i strålkastarljus, buddhism, fängelser, missbruk och en vansinnigt massa märkliga händelser. Läs historien om hur en vilsen ung arg man blev en av våra mest folkkära skådespelare. Om sanningen bakom Ronny Jönssons keps, relationen till Jan Malmsjö, hångel med Babben Larsson, bråk med Leif GW Persson och självmordstripper med Tommy Körberg. Om när morfar spökade för honom på sin egen begravning och hur Claes själv svek sin mamma på hennes dödsbädd. Dessutom avslöjar han episoder från sina tidigare liv, bland annat som barnmorska under vikingatiden.

Redan tidigt när författaren Peter Ekvall började jobba med teater tyckte han att det var ont om tydliga och moderna böcker som koncentrerade sig på teaterövningar. Visserligen fanns det en hel del böcker som var bra, men ofta höll de sig mer på en filosofisk, abstrakt och självbiografisk nivå i förhållande till teatern. Det fanns ingen bok med övningar rakt upp och ner.<br/><br/> Därför skrev han en sorts kokbok för teatern. En bok fullproppad med teaterövningar för vuxna, ungdomar och barn. Konkreta och enkla övningar. Boken riktar sig främst till dig som är lärare, dramapedagog eller regissör.<br/><br/> Boken är indelad i tre kapitel:<br/> - uppvärmningsövningar<br/> - koncentrationsövningar<br/> - improvisationsövningar<br/><br/> <b>Innehållsförteckning</b><br/> Uppvärmningsövningar<br/> Vad är det?<br/> Hela havet stormar-variant<br/> Diagonalen<br/> Häxleken<br/> Minnesdansen<br/> Monsterkull i slowmotion<br/> Motorsågskull<br/> Blindkull<br/> Skyddsängeln och demonen<br/> Krama Dracula<br/> Evighetsboll<br/> Polis och demonstranter<br/> Fruktsallad<br/> Knuffodragkull<br/> Levande korgboll<br/> Monster och ynk<br/> Två drakar<br/> Pacmankull<br/> 3:ans tabell<br/> Bildåren<br/> Familjen Larsson<br/> Biobiljetterna<br/> Kyckling på taket<br/> Filippinsk kull<br/><br/> Koncentrationsövningar<br/> Hitta papperet<br/> Marionetterna<br/> Masken<br/> Räkna till 20<br/> Tändstickor<br/> Stolsförflyttning i rum<br/> Spegelövningen<br/> Bollar i ordning<br/> Dirigenten<br/> Namnpatiens<br/> Tre tempon<br/> Kuddninja<br/> Den blinda draken<br/> Magringen<br/> Ögonkontakt<br/> Poliser, tjuvar och trasa<br/> Härmhinderbanan<br/><br/> Improvisationsövningar<br/> Ettordsimprovisation<br/> Ja-leken<br/> Post-itlappar<br/> Små känslorutor<br/> Varelsen i skogen<br/> Robotövningen<br/> Spelkort<br/> Musiktorget<br/> Känslorutor<br/> Filmmusik<br/> Avslutningsreplik<br/> Dockorna<br/> Föredragshållaren<br/> Föreläsare med tolk<br/> Kommentatorerna<br/> Reklamationen<br/> Parkbänken<br/> Frysövningen<br/> Utlandsresan<br/> Lyssna, titta och göra<br/> Geometriska mönster<br/> Sitta, ligga och stå<br/> Diabilder<br/> Filmkrönikan<br/> Liftaren<br/> Yrke, plats, verktyg och död<br/> ABF<br/> Temaimprovisation<br/><br/> <b>Om författaren</b><br/> Författaren Peter Ekvall har i tjugo år undervisat inom teater och drama, främst för gymnasieungdomar på Teaterprogrammet i Umeå. Han håller även föreläsningar och workshops i ämnet.<br/><br/> <b>Recensioner</b><br/> "Krama Dracula och andra teaterövningar är en generös och mycket användbar bok. För dramapedagoger, teaterlärare och amatörteaterledare på jakt efter idéer är den en guldgruva."<br/> - Kent Hägglund, BTJ (13123088)<br/><br/> "Teaterövningar enkelt beskrivna precis som recept i en kokbok."<br/> - Studiefrämjandets tidning Cirkeln, nr 4 2013<br/><br/> "Liten i formatet men hörntandsnaggande god."<br/> - Lärarförbundets tidning Uttryck, nr 5 2013<br/><br/> "... en bok som inbjuder till att vraka och välja mellan en mängd åskådliga och enkla teaterövningar för vuxna, ungdomar och barn."<br/> - Amatörteaterns Riksförbunds tidning Teaterforum, nr 4 2014<br/><br/> --<br/><br/> Det här är en bok för dig som är intresserad av teater, drama, lekar och teambuildingövningar. Boken ingår i förlagets serie Kunskap på nolltid.

Romateatern på Gotland har sedan starten 1989 spelat William Shakespeares pjäser för en bred publik i den natursköna Roma klosterruin, känd som en av Sveriges vackraste utomhusscener. I augusti 2017 arrangerades teaterns tredje Shakespearesymposium, i syfte att bygga ett levande och vitalt nätverk av pågående samtal för dem som på olika sätt intresserar sig för William Shakespeares dramatik och tankesätt. Under symposiet träffades scenkonstnärer och forskare från flera områden för att diskutera ämnet Shakespeare och galenskapen . I denna antologi samlas manuskript och reflektioner av de medverkande tillsammans med bilder från symposiet och den unika klosterruinen.

I berättelsen om Kent Andersson möter vi en folkkär människa, en slagfärdig estradör, som engagerade sig i samhällsfrågor. Han deltog på 60-talet att förnya dramatiken i Norden, genom trilogin: Flotten, Hemmet, Sandlådan. Medverkade också i filmer, TV-program, skrev och spelade revyer. Han blev 72 år. Biografin innehåller rikligt med fotografier och dikter.<br/><br/>KENT ANDERSSON växte upp med sex syskon i en omodern lägenhet på 32 kvadratmeter i Rambergsstan på Hisingen. Efter kringflackande år med jobb på fabrik och som sjöman hittade han till teatern, den s k gruppteatern på 60-talet. Han spelade också klassiska pjäser som <i><b>Hamlet</b></i> och <i><b>Tartuffe</b></i>. <br/><br/>Berättelsen om Kent Andersson har många bottnar. Vi möter en sökande och samtidigt folkkär skådespelare. Som också var dramatiker och poet. Han hade ett motsägelsefullt liv. Med roller, revyer och sånger lyfte han på scen fram folkhemmets baksidor. <br/><br/>Vem minns inte dikterna, sångerna, <i><b>Vingen, Slaven</b></i> och <i><b>WC på svalen</b></i>?<br/><br/><b>Anders Wällhed</b>, författare och regissör, som var kollega med Kent Andersson i drygt 30 år, har samlat många röster för att ge liv åt denna starkt lysande personlighet, vars röst nu varit tyst i tio år, men som många ännu minns med mycket värme och kärlek.

"Här brusar strömmen förbi bjuder generöst på jublande läsglädje." Aftonbladet<br/><br/>"Med en intuition och känsla för språkets melodi som är få förunnat har Ekblad med Här brusar strömmen förbi skapat ett poetiskt mästerverk där hon kommer ut som den författare hon innerst inne är." Expressen <br/><br/>"Månadens memoar Här brusar strömmen förbi sjunger skönhetens och poesins lov" M-magasin <br/><br/>Stina Ekblad har ägnat ett yrkesliv på scenen åt att gestalta det skrivna ordet, åt dramatikens och poesins kraft. I denna personligt hållna och vackert skrivna memoar skildrar hon den livsväg som lett fram till de stora scenerna där hon syns idag. Hon berättar om barndomen i finlandssvenska Österbotten och om vägen därifrån till Danmark och till teatern, om roller hon spelat och människor hon mött. Här brusar strömmen förbi är skriven i dialog med de dikter som på många sätt präglat Stina Ekblads liv. <br/><br/>Det är inte bara en självbiografi utan lika mycket ett passionerat försvar för poesin, musiken, litteraturen och vårt behov av skönhet.   <br/><br/>"en lysande skådespelarbiografi där kärleken till poesin lyser igenom" Göteborgs-Posten <br/><br/>"en elegant meditation över konsten, livet och - inte minst - poesin." Dagens Nyheter <br/><br/>"Stina Ekblad inte bara förstår språket, hon älskar det på djupet. Det är sällan man läser en kändismemoar där kärleken till orden bultar på det här viset. Och den är besvarad! Här brusar strömmen förbi är rent litterärt en njutning, ja, här vimlar av underbara formuleringar. Som stillsamt pyrande brandtal om varför vi behöver konsten i våra liv känns boken just nu som en tröstande handtryckning. Jag är verkligen glad att Stina Ekblad finns." Sydsvenskan <br/><br/>"Det är en berättelse som sjuder av liv, hela tiden inramad av den enorma kärleken till konsten, till litteraturen och till teatern. Det finns ett naturligt flöde, en uppenbar berättarglädje och språkbegåvning. Ekblads stora kunnande om själva skådespelaryrket hör till det mer inspirerande jag läst på länge." Värmlands Folkblad <br/><br/>"Stina Ekblad har skrivit en nästan blyg, innerlig bok om att hitta sammanhang och att skapa mening" Svenska Dagbladet <br/><br/>"Det är så kristallklart uttryckt av en scenisk ordmästare." NSD <br/><br/>"Stina Ekblads memoarer behandlar på ett fängslande sätt hur en människa utvecklas både personligen och yrkesmässigt genom den lyriska och dramatiska texten. Briljant." Borås Tidning

Under tretton sommardagar år 2000 förändrades teaterverksamheten dramatiskt i Landskrona. Den 9 juli meddelade VD:n i Nya Skånska Teatern AB styrelsen att han, tillsammans med ordföranden och efter samtal med bolagets revisor, tagit beslutet att varsla all personal.<br/><br/> Trots årliga bidrag på drygt fyra miljoner, hade teaterledningen tappat kontrollen och underskottet under årets sex första månader låg på 700 000. Den 18 juli tog styrelsen enhälligt beslut att säga upp alla anställda och på ordförandens initiativ satte man ihop en arbetsgrupp med uppdrag att försöka rädda verksamheten.<br/><br/> För den politiska ledningen i kommunen blev detta för mycket. Gruppen tillhörde inte kultureliten och att dessa skulle fatta beslut i kulturpolitiska frågor var det inte tal om. Efter bara någon dag hade flera ledamöter hoppat av och ordföranden lämnade arbetsgruppen åt sitt eget öde. Utan stöd från några övriga styrelseledamöter återanställde han sedan den sparkade VD:n.<br/> Tretton dagar efter styrelsebeslutet var räddningsaktionen över och politikerna klev in och tog över. Trots ytterligare miljoner i bidrag fortsatte det att gå utför och konkursen var snart ett faktum.<br/><br/> *<br/><br/> I bokens andra del får du stifta bekantskap med den ideella föreningen Landskrona Riksteaterförening som efter Nya Skånska Teaterns undergång väckte nytt liv i teaterintresset i Landskrona. Efter sex år var man Sveriges tredje största teaterförening med över ettusen medlemmar. Under mer än tio år låg man på en genomsnittlig publikbeläggning på över 71%.<br/><br/> Än en gång blev det för mycket för kultureliten och än en gång bestämde man att kultur inte var för vanliga människor. Med hjälp av ointresserade politiker krossade eliten både en ideell förening och invånarnas scenkonstintresse.