Svenska

Nyheter är känsla, konvention och förväntan, menar Erik Fichtelius, författare till <i>Vad är en nyhet?</i>. Någon mer allmänt accepterad definition av begreppet finns inte, men den erfarne journalisten vet ändå precis vad som kittlar och vad som inte gör det. Med humor, finurlighet och stor insikt i mediesamhället förr och idag skildras här nyhetsbegreppets viktigaste komponenter. Grunden för dagens nyheter, får vi veta, är människans instinktiva behov av att få information om vad som händer utanför individen.<br/><br/><b>Erik Fichtelius</b> är en av Sveriges mest erfarna och kända journalister, genom åren bl.a. verksam som reporter på Aftonbladet, Ekot och Aktuellt. Under flera år var han VD för Utbildningsradion UR, och 2010 utsågs han till hedersdoktor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet. Tack vare breda kunskaper från flera decennier tillbaka är Erik Fichtelius, enligt oss, den expert i landet som på bästa sätt förmår sammanfatta nyhetsbegreppet. Med glimten i ögat och ena foten i det nya och digitala, den andra i en ryggsäck tätt packad med erfarenhet, guidar han läsaren bland medielandskapets höga och låga kullar. Sedan det prestigefyllda Stora Journalistpriset instiftades har bara fem journalister vunnit det vid fler tillfällen än ett. Erik Fichtelius är en av dem.<br/><br/>"<i>Språkligt flyt och seriöst anslag kryddat med erfarenhet, kunskap och humor.</i>" Mats Rosén, BTJ<br/><br/>"<i>Upplägget är pedagogiskt och kul.</i>" Jönköpings-Posten<br/><br/><b>Vad är-böckerna </b>är enkelt uppbyggda, en fråga ställd av svararen själv, sen ett kort och ett långt svar på den frågan. Böckernas idé är att på ett rakt, intelligent och humoristiskt sätt ge snabb allmänbildning kring komplicerade eller enkla frågor. Vad är-böckerna skrivs av de främsta i sitt ämne och varierar därför i tonläge med författaren, men formen är densamma och håller på så vis ihop serien. En konceptserie skapad av konstnären Ernst Billgren och förläggaren Susanne Hamilton. 

När Ukrainakriget avlöser coronapandemin och med alarmerande klimatförändringar är det mer än tydligt att världen verkligen inte är sig lik. <i>Momentum</i> riktar sig till alla som vill förstå hur dessa tre kriser pandemin, klimatet och kriget för alltid håller på att förändra såväl våra samhällen och företag som oss själva. Vi befinner oss just nu mitt uppe i ett historiskt ögonblick där medborgarna, medarbetarna och kapitalet tillsammans förväntar sig något helt nytt med genomgripande konsekvenser för hela världen.   <br/><br/>Borta är plötsligt den förbehållslösa tron på globalisering och stordrift. Istället ser vi hur det lokala växer på alla områden och hur globaliseringen ersätts av så kallade oligoner: regionala enheter med egna etiska system, handelsområden, arméer och internet. Klimatförändringarna kräver att vi på en enda generation rättar till problem som sju generationers industrialisering försatt oss i. Men tvärtemot tron att tillväxten därmed är hotad visar författarna övertygande hur klimatomställningen ser ut att bli den starkaste, mest omvälvande drivkraften för just tillväxt.   <br/><br/>Företagen behöver nu göra ett omtag på sina affärsstrategier för att vara fortsatt framgångsrika och attrahera talanger. Lönsamhet uppnås framöver genom hållbarhet närmast noll i utsläpp vinner. Arbetsliv och ledarskap förändras i grunden ledarskapet blir berättande och gig-ekonomins logik tränger in i samhällets alla strukturer.   <br/><br/><i>Momentum</i> är <b>Kjell A. Nordströms</b> och <b>Per Schlingmanns</b> uppföljare till de uppmärksammade böckerna <i>Urban Express</i> och <i>Corona Express</i>. Här beskriver de vilka de nya framgångsfaktorerna är och presenterar en modell för hur du kan ta vara på möjligheterna och utveckla ditt ledarskap i omställningen vi är mitt uppe i. Inte minst visar de hur dessa stora, simultana händelser håller på att skapa helt nya ramverk för världen så som vi hittills har känt den.

Ett annat liv är boken om att våga vara medmänniska och vänder sig till dem som själva upplevt kris, sorg och förlust och till medmänniskor omkring dem. Den riktar sig också till personal inom kommuner och landsting och andra myndigheter och instanser som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med människor som drabbats av kris och katastrof.

Bostadsbristen blir alltmer akut, priserna skenar och svenskarnas skuldberg bara växer. Finanssektorns tillgångar överstiger Sveriges samlade BNP fyra gånger om. Var och en av de fyra storbankerna beskrivs som <i>too big to fail</i>, så stora att de måste räddas av staten vid en kris. Finns det en bostadsbubbla, och vad händer om den spricker?<br/><br/><i>Kasinolandet: Bostadsbubblan och de nya svenska modellen</i> visar hur bostadspriser eldas på av spekulation och förväntningar på stigande priser, som snabbt kan förbytas i sin motsats. Här beskrivs också de politiska förändringar från 90-talet och framåt som banat väg för bostadskrisen och gjort svenskarna till ett av världens mest skuldsatta folk.<br/><br/>Men boken presenterar också idéer och förslag om hur vi kan undvika framtida finanskrascher och lägga grunden till en hållbar och rationell bostadsmarknad.<br/><br/><b>Per Björklund</b> är journalist som bevakat bostadsmarknaden i flera år. Han har tidigare gett ut reportageboken <i>Arvet efter Mubarak: Egyptens kamp för frihet.</i>

Hårt förtryck och växande klyftor präglade Egypten under Hosni Mubaraks 30 år vid makten. Men 2011 hände det som ingen trodde kunde hända. Folket tog över gatorna och fick presidenten på fall. Arvet efter Mubarak tar dig långt från mediernas ögonblicksbilder. Per Björklund träffar bloggare, strejkande statsanställda och fackföreningsaktivister människor och rörelser som tillsammans gjort drömmen om demokrati tänkbar i arabvärldens myllrande hjärta. Arvet efter Mubarak är ett reportage om de sociala rörelsernas Egypten och ett inlägg i Mellanösterndebatten. Per Björklund diskuterar Egyptens framtid och skildrar de sociala konflikter som format landet, från kolonialismens dagar till vår tid.

I år är det 40 år sedan Astrid Lindgren tilldelades den tyska bokhandelns fredspris. Sitt tacktal formade hon till ett flammande och angeläget upprop mot våld och tyranni. Talet är lika aktuellt än i dag, med sin raka beskrivning av ondskans mekanismer och vår starka längtan efter fred.<br/><br/><br/>Förord av Marta Santos Pais, FN:s Generalsekreterares särskilda sändebud i arbetet mot våld mot barn. Hon leder FN:s internationella arbete för att förebygga och eliminera allt våld mot barn.<br/><br/>Efterord av Tomas Hammarberg, en av Sveriges mest internationellt kända experter inom arbetet för mänskliga rättigheter. Barns rättigheter ligger Thomas varmt om hjärtat och i många år arbetade han för att FN:s Barnkonvention skulle bli verklighet.<br/><br/>Denna nya utgåva är rikt illustrerad av Stina Wirsén.<br/><br/><i>Vi vill alla ha fred. Finns det då ingen möjlighet att vi kan förändra oss, innan det är för sent? Att vi kan lära oss ta avstånd från våld? Försöka bli en ny sorts människor, helt enkelt. Men hur skulle det gå till, och var skall vi i så fall börja? </i><i>Jag tror att vi måste börja från grunden. Med barnen. </i><br/><br/><i>Astrid Lindgren</i>

I påven Gregorius den stores katalog över de klassiska dödssynderna var avunden den kallaste synden och kanske är den än idag den vi minst vill bli förknippade med. Avunden är ett gift som fräter sönder våra relationer till andra människor: för den som drabbats av avundsjuka är den andras förlust och olycka viktigare än den egna vinningen och lyckan. Varhelst det ges tillfälle till rivalitet och jämförelser med andra, där träder avunden fram, och vi kommer dagligen i kontakt med den genom sociala medier. Farligast är avunden när den är bortträngd, när den inte erkänns och hanteras, då kan den förstöra själva samhällets väv genom att låta hat och hämnd härja fritt. <br/><br/>Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2023 bidrar sju forskare med essäer på temat <i>Dödssynderna i vår tid</i>, i form av häften som samlas i en box. Essäerna finns även som pdf-filer för fri nedladdning från RJ:s hemsida. I boxens första häfte guidar teologen Ola Sigurdson oss genom dödssyndernas historia, från kyrkofäderna till idag, och diskuterar särskilt avundens skadliga inverkan på individ och samhälle. <br/><br/>Ola Sigurdson är professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet och ledamot av Kungl. Vitterhetsakademien. Sigurdson har varit gästforskare ibland annat Cambridge och Hongkong och publicerat över tjugo böcker, senast <i>Gudomliga komedier</i> (tre volymer 2021) och <i>Atmosfärer: En introduktion</i> (2023).