Tyska

Lars Weber är en ung, ambitiös östtysk agent. Våren 1974 får han en uppgift att utföra i Västtyskland. Han kommer att förföra och spionera på Lauren Faber, analytiker för den brittiska underrättelsetjänsten. Samtidigt är hans systerdotter Klara uttagen i det olympiska laget i simning och kämpar för att vinna sin far Condrad's beundran. <br/><br/>Huvudpersonen spelas av Sofia Helin. Helin har sin första stora roll utanför Skandinavien. Rollen som den unga agenten spelas av Tom Schilling, känd från serien Generation War.

Leni Riefenstahl var en hyllad dansös och skådespelare på 20-talet. Efter att hon fångade Adolf Hitlers uppmärksamhet gick hon vidare till att regissera Viljans triumf, om nazisternas möte i Nürnberg 1934. Det blev en sensation, och gjorde henne till Tredje rikets främsta filmskapare. <br/><br/>I en The Guardian-recension med högsta betyg beskrivs Riefenstahl som en "extraordinär djupdykning" i den välkända och ökända filmskaparens arv. Riefenstahl hade hyllad världspremiär i Venedigs internationella filmfestival och visades därefter på prestigefulla Telluride Film Festival i USA.

Ostpreussen 1944 - Den hämndlystna röda armén bryter igenom Östfronten. Nazisterna flyr hals över huvud och lämnar Ostpreussens tyska befolkning åt ett grymt öde i händerna på den framryckande fienden. Mitt i detta kaos spirar en förbjuden kärlek mellan grevinnan Lena von Mahlenberg och en fransk krigsfånge. Efter sin fars självmord tar Lena ansvar för familjegodset och de människor som bor där. Hon inser att de måste föras i säkerhet i Bayern, en livsfarlig resa med osäker utgång.

När smarta Asli som läser medicin träffar den karismatiske Saeed i slutet av 1990-talet är det kärlek vid första ögonkastet. De två gifter sig och Asli lovar att vara Saaed trogen och att aldrig avslöja hans hemligheter. Deras framtid ser ljus ut, men när 2000-talet gryr fattar Saeed ett beslut som inte bara kommer att grusa alla Aslis drömmar, utan också skaka om hela världen i dess grundvalar. COPILOT är en fängslande politisk kärlekshistoria där allt det rena och det goda hotas av en värld som har blivit galen.

Hösten 1989. Järnridån är på väg att rasa och den politiska makten förändras i rasande takt.<br/>Utvecklingen drabbar familjen Kupfer precis som alla andra. Martin Kupfer försöker få tillbaka sin dotter med hjälp av en västtysk reporter. Hans bror Falk Kupfer, som tillhör gruppen av stenhårda Stasiofficerare, är beredda att göra vad som helst för att bevara kommunismen. Dunja Haussmann och Vera Kupfer kämpar för demokratiska reformer, men de är inte de enda som har lik i garderoben.

I februari 1942 blir prästen Kremer frisläppt från lägret i Dachau och får resa hem. Han inser snart att tyskarna vill ha hans hjälp med att vinna över kyrkan på sin sida och att han har två val: Att hjälpa nazisterna eller kastas tillbaka i fångenskap...

Den unge vetenskapsmannen Dr. Franz Walter tror att hans lycka är gjord. Walter blir erbjuden en åtråvärd professorstjänst efter att han doktorerat vid Humboldtuniversitetet i Berlin. För att ytterligare befästa resan uppåt i karriären ingår också en lyxig lägenhet i centrala Östberlin. Men i själva verket är det här bara ett sätt för STASI, Östtysklands ministerium för rikssäkerhet, att slå klorna i honom. Walter spelar med till en början. Snart börjar dock resultaten av det han utför i tjänsten att tära på den mentala och fysiska hälsan. Steg för steg drivs han mot desperata åtgärder i ett försök att komma undan.<br/><br/>Ett verklighetsbaserad drama som utgår från Werner Teskes liv. Historien visar de tragiska följderna av det paranoida och våldsbenägna övervakningssamhälle som byggdes upp i Östtyskland och de andra länderna bakom järnridån under den senare halvan av nittonhundratalet. Teske var den siste mannen som avrättades i Östtyskland innan dödsstraffet avskaffades 1987.<br/><br/>Manusförfattaren och regissören Franziska Stünkel har fått många priser för sina filmer och sitt arbete som fotokonstnär. Bland hennes mest uppmärksammade projekt märks jätteproduktionen Der Tag der Norddeutsche. Den 18 timmar långa dokumentären skildrar 121 människors liv under en dag. Filmen gjordes med hjälp av ett team på 400 personer som filmade totalt 700 timmar material under 11 maj 2012. Ett ännu mäktigare engagemang ligger bakom På nära håll. Stünkel skrev sitt manus efter smått överväldigande nio år av historiska efterforskningar och arkivstudier. Hennes syfte med filmen är att synliggöra ett makabert historiskt faktum, okänt för många idag. Att dödsstraff utdömdes och verkställdes i DDR.