2016

En livsfarlig CIA-agent (Dwayne Johnson) som en gång varit en mobbad nörd, kommer hem till skolans återträff. Genom att utge sig för att vara på ett topphemligt uppdrag får han hjälp av skolans då populäraste kille, som nu är revisor och saknar den gamla goda tiden. Men innan räknenissen inser vad han gett sig in på är det för sent att backa ur och hans nya, oförutsägbara vän drar med honom in i en värld av eldstrid, spionage, dubbelspel och annat som kan leda till döden på fler sätt än han kan räkna ut.

Året är 1973 och 22-årige Svante jobbar i skivaffär hos den holkrökande proggaren Bengan, som drömmer om att slå igenom med sin tvärflöjtsmusik. Svante lider av ett hjärtfel och får beskedet att han bara har några dagar kvar att leva. Mitt i bedrövelsen öppnar sig plötsligt en oväntad möjlighet att resa till framtiden - närmare bestämt till år 2016. I den moderna världen träffar han Elsa och tillsammans kommer de på ett sätt att få Svantes trasiga hjärta lagat. För att lyckas måste de resa tillbaka till 70-talet och skaffa fram pengar. Allt hänger på om den inbitne idealisten Bengan är beredd att bli kapitalist. Ska den udda trion hinna rädda Svante innan tiden kommer ikapp honom?

Paterson (Adam Driver) är busschaufför i staden Paterson, New Jersey. Varje dag kör han sin rutt under vilken han observerar staden när den flimrar förbi och lyssnar samtidigt på fragment av passagerarnas konversationer, han skriver poesi i en anteckningsbok, han går ut med familjens egensinniga bulldogg Marvin, han stannar till vid samma bar och dricker en öl, han går hem till sin fru Laura (Golshifteh Farahani). <br/><br/>Lauras liv är raka motsatsen, den är under konstant förändring. Hon har nya drömmar varje dag. Paterson och Laura älskar varandra. Han stöder hennes konstanta flöde av nya idéer och hon uppmuntrar hans skapande av poesi. Vore det inte för Marvin skulle deras liv ha fortsatt gå sin gilla gång.

Allan Karlsson och hans vänner är rastlösa på Bali efter ett år i lyx. Men när Allan bjuder på den oförglömligt goda läsken Folksoda så blir det fart igen. Inte bara på Allan och sällskapet, men även på hämndlystna gangsters, ryska bekanta från förr och amerikanska CIA. I uppföljaren till Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann bjuder Hundraettåringen in till ett nytt, fantastiskt kapitel om hans osannolika liv.

Fotbollshuliganen Nobby återförenas med sin bror, en livsfarlig MI6-agent, och tillsammans försöker bröderna stoppa en omfattande global terrorattack.

Liksom många andra mammor tar Amy hand om alla utom sig själv. Hennes liv är perfekt: ett lyckligt äktenskap, högpresterande barn, ett vackert hem och till på köpet 365 perfekta hårdagar om året. Hon bakar till skolan och sitter med i alla kommittéer - allt medan hon gör karriär. Och det hon gör verkar så lätt. <br/><br/>Men strax under ytan är Amy på bristningsgränsen - överarbetad, överpresterande och utmattad av alla krav. Varför arbeta så hårt för så lite uppskattning? Vad skulle hända om hon gjorde det hon ville för en gångs skull? Utled på allt, får Amy kontakt med två andra mammor i samma situation. Tillsammans bestämmer de sig för att lämna sina inrutade liv för att leva livet, något som inte ses av blida ögon av klicken av perfekta mammor.

Det här ska väl bli roligt. En ny revy. En väldigt ny revy till och med. Med fyra farbröder.<br/>Det har ju verkligen alla förutsättningar att bli hur roligt som helst. Vänta nu .? Hördes en<br/>invändning? Alla förutsättningar att bli roligt? Vadå? Med fyra gamla farbröder? Hur ska det<br/>kunna bli roligt? Släpp åldersfixeringen nu. Det här är fyra väldigt barnsliga farbröder, som<br/>har hållit på i 33 år tillsammans och fortfarande är naiva och aningslösa nog för att ge sig ut<br/>på den hala isen än en gång. Från det alltmer avlägsna perspektivet man får då man<br/>passerat 60, har samtiden inhämtats, skärskådats och malts ner till denna anrättning.<br/>En väldigt ny revy helt enkelt. Ingen möda har sparts. Många stenar har vänts. Vad gäller<br/>ämnen och uppslag har det inte funnits några begränsningar. Det enda som tidigt bestämdes<br/>var att det inte skulle handla om att det var bättre förr eller åldrandet. I övrigt hälsar författaren<br/>att hans vingliga resa styrts av följande lilla rim: Man letar efter användbart stoff i utrymmet mellan on och off...