<p>"Lisa Röstlunds reportage är ett yxhugg rätt in i den svenska folksjälen." Dagens Nyheter</p><p></p><p>"Boken är en utförlig redogörelse för olika perspektiv och vinklar som finns i konflikten som råder kring den svenska skogen." Aftonbladet</p><p></p><p>"Journalisten Lisa Röstlund har skrivit en högaktuell granskning i bokform." Tidningen Ångermanland</p><p></p><p>"Oerhört spännande kastar man sig som läsare hela tiden vidare ... Röstlunds bok borde skapa en mental skogsbrand i hela Sverige." Smålandsposten</p><p></p><p>"Röstlund fläker upp hela denna fråga, som så ofta mörkas av starka industriintressen, och låter den detonera - inte med slagord utan med minutiös journalistik." Göran Greider</p><p></p><p>"En skandal skildrad som en spännande deckare. ... Lisa Röstlund har ägnat flera år åt att gräva i ödesfrågan: hur skogen ska användas för att lösa klimatkrisen och det akuta hotet mot den biologiska mångfalden. En bok som inte går att läsa utan att bli rasande på de ljugande skogsbolagen och ohederliga forskare. ETC</p><p></p><p>I skogslandet Sverige pågår en strid. Biologer larmar: de sista riktiga skogarna försvinner - snart återstår bara hyggen och plantager. Skogsbolag och andra forskare säger tvärtom: vi har aldrig haft så mycket skog som nu. Och mitt i brinnande klimat- och biologisk mångfalds-kris är man djupt oense om hur skogen ska användas för att bäst möta och bidra till att lösa den.</p><p></p><p>När journalisten Lisa Röstlund granskar en av vår tids ödesfrågor kliver hon ned i skyttegravarna och blottar konsekvenser av kriget. Hon finner hemliga dokument och möter rädda människor som bara vågar uttala sig anonymt, men också de som väljer att prata öppet. Om självmord. Om dödshot mellan grannar. Om etablerade och välrenommerade forskare som mobbas ut. Och om vetenskapsmän som smider planer ihop med industrin. Granskningen vävs in i hennes vardag och väcker svåra frågor.</p><p></p><p>Mottagare av Lubbe Nordström-priset 2023.</p><p></p><p>Motivering:</p><p>"I sin senaste bok Skogslandet granskar journalisten Lisa Röstlund skogslandet Sverige och de strider som finns i samhället angående synen på skogen och dess roll i samhället, klimatet och ekonomin. När hon granskar en av vår tids ödesfrågor kliver hon ned i skyttegravarna och blottar konsekvenser av kriget. Men trots svåra frågor så håller hon fast i sitt uppdrag som grävande journalist och belyser frågan om skogens värde och skogsindustrins påverkan från flera olika sidor och perspektiv. Vi ser att Lisa verkar i Ludvig Nordströms anda genom att skildra människor i landet som talar om och upplever sig för små för att ta kampen mot de stora bolagen, människor som påverkas i sin vardag av de konflikter som pågår kring den svenska skogen och hur detta väcker många svåra frågor".</p>

<p><b>Uppdaterad utgåva!</b></p><p>Allt fler väljer att ha höns i trädgården, inte undra på! Det är en härlig känsla att kunna gå ut i hönshuset och hämta några nyvärpta ägg, garanterat närproducerade. På köpet får du lära känna trevliga, sociala och underhållande djur.</p><p>I den här uppdaterade utgåvan av <i>Börja med höns i trädgården</i> berättar Anette Sievers allt du behöver tänka på innan du skaffar din första flock: vilka regler som gäller för att få ha höns i trädgården, olika sätt att bygga och inreda hönshuset, vad hönsen behöver i form av foder och annat för att må bra och hur du tar hand om värpande höns och kycklingar. Dessutom blir du presenterad för 34 hönsraser och vad som karakteriserar dem, så att du kan välja den typ av höns som passar just dig och dina förutsättningar.</p><p><i>Anette Sievers</i> är journalist med trädgård som specialområde. Anettes intresse för djur och natur får hon utlopp för på den sörmländska landsbygden, där hon bor med familj, sina höns och en katt.</p><p></p>

"Är du törstig?" Stig räcker spannen till fotografen Lars-Olof Hallberg under hans första besök på den småländska gård där syskonen Berit och Stig Aronsson bott sedan nästan sextio år. Hästen Rallaren har just druckit två och en halv spann, och nu är det fotografens tur om han vill ...

Många drömmer om att skaffa sig får som kan hålla landskapet öppet och ge råvaror till både mat och kläder. Och visst är det roligt att se lammen leka i hagen, men nogsamt akta sig för att komma alltför långt från tackan! Men de är inte fullt så lättskötta som man hoppas och det gäller därför att lära sig en hel del först.<br/></p><br/><br/>Denna fårägarbibel har i 40 år varit den självklara handboken/uppslagsboken för alla som har en fårbesättning, liten som stor. Fårskötsel är visserligen en mycket gammal näringsgren, men den är under ständig utveckling. Numera lammar tackorna året om till exempel och det ger nya produktionsförutsättningar.<br/></p><br/><br/>Boken Får har också utvecklats och kommer nu i en 8:e helt omarbetad och aktualiserad utgåva med Sveriges kunnigaste personer inom fårskötsel som författare. Den behandlar det mesta om får och fårskötsel: förutsättningar, raser, avel, fårkontroll, utfodring, fårens beteende, skötsel och vård, hälsovård, sjukdomar, kött, ull, skinn, fårens betydelse som landskapsvårdare och mycket mer.<br/></p>

<p>"Viktig och tänkvärd bok!"<br/>BTJ</p> <p>"Intelligent populärvetenskap när den är som bäst."<br/>The Economist</p> <p>"Populärvetenskap i dess mest lättillgängliga form: rolig, fascinerande och full av fängslande porträtt av forskare och bientusiaster som han träffar under sina efterforskningar."<br/>The Guardian</p> <p> Binas hemliga liv handlar om alla slags bin - från honungsbin och humlor till mindre välbekanta pälsbin, sandbin, tapetserarbin och murarbin. Här blir vi indragna i en märklig värld som ligger gömd i full åsyn.</p> <p>Genom att väva ihop populärvetenskap med vår kultur­historia gör Thor Hanson det möjligt för oss att förstå allvaret i hoten mot binas existens, från bekämpningsmedel till klimatförändringar. Det är först när vi vet varifrån bina kommer och vad de förser oss med som vi verkligen kan inse vad som står på spel. </p> <p>Binas historia börjar för 125 miljoner år sedan, när en stekel första gången vågade mata sina ungar med pollen. Deras liv är tätt sammanflätat med vår kulturhistoria och de har möjliggjort medicinska framsteg och en agrikultu­rell revolution; de har gett oss sötma och ljus och blommors skönhet, och än i dag står de bakom så mycket som en tred­jedel av den mat vi äter. Att lära känna biet är inte bara att bli bekant med en fascinerande och vacker insekt - det ger också en skymt av ett grundläggande nätverk av relationer som binder samman människans och naturens världar.</p>

<p>"Intressant, lärorikt och vackert."</p> <p> Allt om Trädgård </p> <p>Det finns flera böcker om biodling - alla lär ut konventionell biodling grundad på att utnyttja bisamhället maximalt. I den här boken berättar biodlare Peter Schneider Vingesköld om en annorlunda biodling där biodlaren istället följer och stödjer bisamhällets naturliga utveckling i samklang med naturen och där hänsyn tas till den intelligens som har utvecklats långt innan vi människor beträdde jorden.</p> <p>"Jag tycker att biodling idag, både den konventionella och den ekologiska, bedrivs utan hänsyn till bisamhällenas egna behov. Under senare tid har vi kunnat läsa om de många faror som hotar världens honungsbin. Men sällan, eller aldrig, talas det om biodlarens roll i sammanhanget. Jag hoppas att jag genom mitt sätt att arbeta gör tillräckligt för att stärka binas vitalitet", säger Peter.</p> <p>Boken vänder sig till både nybörjare och redan etablerade biodlare och är uppdelad i två delar; en som beskriver Peters inspirerande och nydanande syn på bisamhället och en praktisk handbok att ha med till bikuporna.</p> <p> Peter Schneider Vingesköld har varit biodlare sedan 1975 och har under åren arbetat såväl konventionellt som ekologiskt och nu senast biodynamiskt. Idag har Peter runt 100 bisamhällen i Gnesta med omnejd.</p> <p> Anette Dieng har en stark vilja att förmedla kunskap om hur mat och råvaror kan produceras på ett hållbart sätt. Hon var bland annat med och startade och utvecklade Ekolådan och bevakar idag de gröna frågorna som frilansskribent.</p> <p>"En gedigen och välmatad faktabok."</p> <p> Kristianstadsbladet </p> <p>"I denna väldigt välgjorda handbok får vi lära oss hur biodlaren kan följa bisamhällets utveckling, istället för att styra den själv."</p> <p> Plaza Interiör </p> <p>"Den här boken har till skillnad från tidigare böcker om biodling fokuserat på att följa bisamhällets egna behov och naturliga utveckling. Den sätter även in biodlarnas roll i sammanhanget."</p> <p> Kloka hem </p>

<p><b>Lars-Olof Hallberg</b>, som gjort sig känd för att dokumentera miljöer och företeelser på väg att försvinna, har denna gång valt att besöka landets sista fjällägenheter. </p><p>På dessa statligt ägda odlingslägenheter har han träffat de sista fjällbönderna, följt deras arbete under bondeårets olika årstider. Vi får vara med på vårbruk, när korna släpps på skogsbete, höskörd, när får och getter mjölkas för hand och när dessa bönder ger sig ut att fiska och jaga. Vid dessa gårdar, som ofta ligger vid vägs ände eller helt väglöst, lever människorna fortfarande till stor del av självhushållning. </p><p>Detta är den sista resten av den agrara expansionen som ägde rum under 1800-talet. Gårdar som staten sedan, under tvångsliknande former, köpte in då de var olagliga bosättningar eller låg på renbetesfjället. Bönderna blev kvar som arrendatorer på sina f.d. gårdar, ett liv som har fortsatt generation efter generation. Men nu är epoken med fjällägenheter på väg att ta slut helt och hållet. </p><p>I boken <i>Fjällbondens avsked</i> får vi följa livet på elva stycken gårdar, de allra sista fjällägenheterna, från Härjedalen i söder till allra längst upp i Norrbotten. Möt Gösta och Marianne på Blomhöjden i Jämtland och Arne på Biellojaure i Västerbotten och alla de andra som är med i denna bok som skildrar vackra odlingslandskap och intressanta levnadsöden. </p><p>Lars-Olof har tidigare gett ut böckerna <i>Den siste bonden på Tämmesboda</i>, <i>Gården på fjället</i> och <i>Äppelkungar</i>.</p>