<p>Varför har musikalitet kommit att ses som en så central kvalitet i talteatersammanhang? Teaterregissören liknas inte sällan vid en dirigent, skådespelaren vid ett instrument, pjästexten vid ett partitur. Man talar om tonen i en replik, pulsen i en dialog, tajmingen i en scen, rytmen i en föreställning »Musikalisk« är som regel ett starkt positivt laddat ord medan motsatsen får sägas gälla för adjektivet »teatral«.</p> <p>I <i>Skådespelarens musikalitet</i> intervjuar Sven Bjerstedt (lektor i musik vid Teaterhögskolan i Malmö) några av våra främsta skådespelare, regissörer och dramatiker: Stina Ekblad, Gösta Ekman, Lena Endre, Staffan Göthe, Henric Holmberg, Mia Höglund Melin, Sissela Kyle, Rolf Lassgård, Ann Petrén, Marie Richardson, Göran Stangertz, Tobias Theorell och Iwar Wiklander. Samtalen handlar om centrala kvaliteter i skådespelarkonsten: liv, trygghet, närvaro, fokus, mod, kommunikation och musikalitet.</p>

This is an essay by the distinguished author and philosopher Allan Janik about how theatre can illuminate problems relating to knowledge or in other words: How does theatre connect to epistemology?

<p>Mia Skäringer är en av våra mest uppskattade komiker och skådespelare. Här berättar hon öppenhjärtigt och ärligt om vägen dit, om vad som format henne och om utbrändheten i framgångens kölvatten. </p><p>Vi följer Mia Skäringer då hon tillsammans med sin bror bilar till Värmland och en döende mormor. Resan tillbaka till barndomens trakter blir också en minnenas resa. Mia berättar personligt om sin uppväxt i Kristinehamn, om ett kärleksfullt men också oroligt hem kantat av alkoholmissbruk och psykisk ohälsa, om självskadebeteenden och självhat, om smärtsamma minnen av övergrepp. Men även om värmen och humorn, om en familj där skrattet och skämten varit en överlevnadsstrategi, om en trygg mormor och om viljan att en dag stå på scen i en "en-kvinnas-show". </p><p>Skildringar från uppväxten blandas med känslosamma stunder på sjukhuset vid mormoderns dödsbädd, reflektioner över nöjesbranschen och vad det innebär att vara en kvinnlig skådespelare och komiker jämfört med en manlig, samt funderingar över egna livsval.   </p><p>MIA SKÄRINGER är skådespelare, manusförfattare och författare. Hennes senaste show <i></i>No more fucks to give har slagit publikrekord med över 300 000 besökare. Skäringer har tidigare utkommit med böckerna <i>Avig Maria</i> (2011), <i>Ska vi skratta eller gråta?</i> (2009), skriven tillsammans med Klara Zimmergren, och <i>Dyngkåt och hur helig som helst</i> (2009).   </p><p>"Mia Skäringer har genom sin dagbok givit röst åt miljoner flickebarns och kvinnors frustration över vad de utsätts för av männen i vårt, så kallat, civiliserade samhälle. [...] Bra gjort! TACK!!!" <br/>Ragnhild Oxhagen, Ölandsbladet </p><p>"Mia Skäringer berättar om det sköra och kanske är det just då hon är som allra starkast."<br/>Lena Richardsson, Nya Wermlands-Tidningen   </p><p>"en vacker, mörk och lärorik överlevnadsbeskrivning. Läs den!"<br/>Yvonne Rittvall, Västerbottens Folkblad</p>

<p>Med sitt särpräglade utseende och barska framtoning och en röst som gick utöver det mesta blev hon film- och teatersveriges mest älskade krutkäring. Julia Cæsar (1885 1971) var med i fler svenska långfilmer än någon annan svensk aktris. Men störst var hon på Stockholms friluftsteatrar och revyscener, där hon var publikfavorit i över fyrtio år. Som 83-åring krönte hon sin långa karriär med en svensktoppsplacering 1968, där hon vrålade refrängen Jonaajted stejts ov Ameerka så taket lyfte i radiostudion.    </p><p>Julia Cæsar var hennes riktiga namn, och hon växte upp under fattiga förhållanden i Stockholm. I tonåren bodde hon på skyddshem, men hon tog sig snart till teatern som var hennes stora dröm. I unga år träffade hon operettsångerskan Frida Falk, som blev hennes livspartner i många år.   Boken ger bilden av en kvinna med stark vilja och stort publiktycke. Den berättar också om teatrarna där Julia spelade, och om den folkliga filmgenre hon oftast syns i: filmlustspel, lättsamma komedier, farser och filmerna om seriefigurer som Åsa-Nisse, 91:an Karlsson och Kronblom. Lika älskade av publiken som hatade av kritikerna.   </p><p>Anna-Maria Blomgren är fil. dr. i statsvetenskap och arbetar som utredare. Hon har gett ut romanen Alla är svin och skrivit böcker om nyliberal politisk filosofi, teaterpolitik och politik mot rasistiskt våld. Roger Blomgren är professor i biblioteks- och informationsvetenskap med inriktning mot kulturpolitik. Han har bland annat skrivit böcker och artiklar om svensk filmpolitik, teaterpolitik och svensk kulturpolitisk debatt.</p><p><i>Nu, mer än femtio år efter sin död, har Julia Cæsar förärats en omfattande och gedigen biografi, skriven av Anna-Maria Blomgren och Roger Blomgren. Den är en lång och detaljrik resa genom ett sekel av så kallad fulkultur: av folklustspel, revyscener, buskteater och pilsnerfilmer.</i></p><p>Annina Rabe i Expressen</p><p><i>Att skriva Julia Cæsars levnadsteckning kan inte ha varit enkelt. Hennes kvarlåtenskap är skingrad, fotoalbumet är försvunnet, nästan alla som kände henne är döda. Färgstarkt och detaljrikt skildrar makarna Blomgren både Julias kaotiska barndom och det dryga decennium hon arbetade i olika resande teatersällskap i Sverige och Finland.</i></p><p>Carsten Palmaer i Aftonbladet</p>

<b>Om teatergeniet, missbrukaren och Ingmar Bergmans svek. Nu kommer Thorsten Flincks egen, utlämnande historia bortom löpsedlarna, inläst av honom själv.</b><br/><br/>Biografin är nedtecknad av Håkan Lahger och innehåller ett 16-sidigt bildark. I egna kapitel berättar bland andra MIKAEL PERSBRANDT, EVA RÖSE och LENA ENDRE om sina personliga och professionella relationer till Thorsten Flinck. Vad är det som kan förmå en människa att nå så högt för att därefter driva sig själv rakt ner i botten?<br/><br/>Thorsten Flincks självbiografi är en intim och förtrolig berättelse om att ständigt söka bekräftelse, hantera scenskräck, parera smutskastning i Dramatens korridorer och jaga pengar till knark. Med lika delar humor och storslagen berättarglädje bjuder Thorsten Flincks biografi på dråpliga incidenter, storslagna succéer och oundvikliga katastrofer. Efter ett liv fyllt av spektakulära framgångar och personliga tragedier summeras ett högst ovanligt öde i en ursäkt till alla som drogs med i fallet.<br/><br/><b>THORSTEN FLINCK</b> är den yngsta person som kommit in på Scenskolan. Efter en inledande karriär på Dramaten drev han egen teater och valdes flera år i rad till Sveriges sexigste man. 2012 vann han Svenska folkets gunst i Melodifestivalen och 2016 förärades han Cornelis-priset där en del av motivationen löd:<br/><br/><i>En vildvuxen ros klädd i svart, en ensam röst med patina från gatan, den svenska teaterscenens enfant terrible, som skapar stor dramatik från kung till Paria. En klassiskt skolad punkrebell, vars enda lojalitet tillhör konsten.</i><br/><br/>Thorsten Flincks biografi kommer även att sättas upp som en scenföreställning av och med författaren.

<p><b>»Fängslande och välmatat« Ingalill Mosander, <i>Aftonbladet</i></b></p><p><b>»Kalle Lind skriver rakt och klart och utan att moralisera om ett annorlunda liv i ett land som är detsamma som nu, men på så många sätt förändrat ... En underhållande biografi och ett personligt tvärsnitt genom den moderna svenska historien.« Fokus</b><br/></p><p><b>»Kalle Lind manövrerar elegant bland det digra källmaterialet och argumenterar med emfas för samtidens behov av Karl Gerhard. ... Lind [är] en folkbildare av rang. Med vänlig och stadig hand leder han oss genom Gerhards oeuvre...« Expressen </b><br/></p><p><b>Revykungen och satirikern Karl Gerhard var en av Sveriges mest uppmärksammade mediepersonligheter. Han ansågs göra de kvickaste och elegantaste sketcherna och kupletterna, där han gisslade politiker, kungligheter och kulturelit. </b>Under andra världskriget blev han en av landets tydligaste antinazistiska röster, vilket skrämde bort hans publik och tvingade honom att lämna sin teater. Privat levde han under sina sista decennier i en regnbågsfamilj med adoptivdottern Fatima och sambon Göthe.</p><p>I biografin <i>Karl Gerhard: Estradör och provokatör</i> ger författaren och radioprataren Kalle Lind sin bild av en modig och modern man. Boken följer huvudpersonen från vaggan till graven, men lägger särskild vikt vid de dramatiska krigsåren och den HBTQvärld Karl Gerhard var en del av. Med utgångspunkt i bland annat Säpoakter och privat korrespondens låter Kalle Lind ett mer komplett porträtt träda fram. Det här är också berättelsen om Sverige före, mellan och efter två världskrig - ett land som hann förändras i grunden medan Karl Gerhard ivrigt drev med varje förändring från scenen. </p><p>Med ambitionen att fånga Karl Gerhards drivkrafter, och i någon mån avslöja hans hemligheter, har Kalle Lind tagit sig an en av 1900-talets främsta svenska provokatörer.</p><p><u>Fler röster om boken:</u></p><p>»Kalle Lind ger en frisk, lättillgänglig och avdammad bild av en unikt briljant och modig men också självupptagen och gäckande estradör.« Sydsvenskan </p><p>»Kalle Linds bok ger inte bara ett välformulerat porträtt av revykungen utan även en tidsbild från hela Karl Gerhards skiftande epok. Han har helt rätt i att i en tid som vår förtjänar Karl Gerhard att lyftas fram som förebild. När jag har läst ut boken ger jag kupletterna en chans till och denna gång hittar jag mer i dem. Karl Gerhard kan betraktas inte bara som en antitotalitär förebild utan också som en förebild för en nöjesscen som inte nöjer sig med en minsta gemensamma nämnare.« Gefle Dagblad</p>

<p>Staffan Göthe är en av Sveriges mest spelade och älskade dramatiker. I mer än femtio år har han även arbetat som skådespelare på teatrar runt om i landet, från Malmö till Luleå, från frigrupper till Dramaten.  </p><p>Han har gjort många roller på film och i tv, från bifiguren Janne i <i>Offside</i> 1971 till kung Gustaf V i <i>En kunglig affär</i> 2021. Dessutom har Göthe arbetat som pedagog, som rektor och professor i scenframställning vid Statens scenskola i Malmö. Och han har varit verksam som regissör. </p><p>I denna bok berättar Staffan Göthe om sitt liv och verksamhet, alltifrån kasperteatern pa lekskolan i Luleå till dagens stora roller. Läsaren får ta del av hans inspirationskällor liksom hans metoder för skrivande, rollbygge och regi. </p><p></p><p>Boken skildrar inte bara Staffan Göthes växlingsrika liv, den ger också unika inblickar i den svenska teatervärlden under det senaste halvseklet.   </p><p></p><p><b>Kent Hägglund</b> har arbetat som teaterkritiker i radio och i tidskriften <i>entré</i>. Han har varit lektor i drama pa Lärarhögskolan i Stockholm och på Stockholm universitet. Han har bland annat skrivit <i>Spela teater! </i>(med Helene Gate 1988), <i>Dramabok</i> (med Kirsten Fredin 1993, 2011), <i>Ester Boman, Tyringe Helpension och teatern</i> (doktorsavhandling 2001), <i>William Shakespeare en man för alla tider</i>(2006). Kent Hägglund är med i redaktionen för Shakespearesällskapets tidskrift <i>Shakespeare</i> och i redaktionskommittén för Amatörteaterns Riksförbunds tidskrift <i>Teaterforum</i>.</p>